Professor i virologi: Det muterade coronaviruset i Storbritannien en ny virusstam – han bedömer att vaccinerna fungerar trots det

Den coronavirusvariant som har upptäckts i Storbritannien verkar inte vara farligare, men det finns tecken på att den sprids snabbare, kommenterar Helsingfors universitets professor i zoonosvirologi, Olli Vapalahti.

Han påpekar att den skiljer sig så mycket från andra varianter att den anses vara en ny virusstam.

– Det är en förgrening som har vuxit ovanligt snabbt i något skede. Men nu muterar den ändå inte snabbare än andra varianter, säger Vapalahti.

Det är inte unikt att coronaviruset muterar. Svenska Yle har till exempel tidigare berättat om mutationer i Norge och i Danmark.

I Storbritannien kom det på kort tid 17 mutationer av coronaviruset, när det annars har brukat mutera 1–2 gånger i månaden.

Åtta av mutationerna förekommer på virusets yta i dess viktiga spike-proteiner, som den använder för att ta sig in i människans celler. Också coronavaccinerna riktar in sig på just spike-proteinerna.

– Det finns ändå många olika ställen som vaccinen tar fasta på, så några få mutationer borde inte kunna stoppa vaccinen från att skapa skydd mot viruset, säger professor Olli Vapalahti.

Andra virusforskare gör också samma bedömning, men det pågår också ytterligare forskning kring det här.

Om det skulle krävas att vaccinerna ändras så är det relativt enkelt för forskare att göra det – åtminstone för RNA-vaccinernas del – men att så skulle behöva ske är alltså inte särskilt sannolikt i det här skedet.

Kan ha utvecklats hos en enda person

Varför coronaviruset förändrades så snabbt i Storbritannien vet man inte säkert (varianten kallas officiellt för B.1.1.7), men experter bedömer att det har skett hos en enda person – troligen en person som fick läkemedel som gör immunsystemet svagare.

Sådana läkemedel används till exempel efter organtransplantationer.

Då kunde coronaviruset verka under betydligt längre tid än normalt, kanske i flera månader. Det muterade viruset spred sig sedan vidare till andra personer.

– Det finns ändå inga skäl att tro att det är en variant som orsakar allvarligare symptom. Däremot finns det en del data på att den kan sprida sig lite snabbare, påpekar Vapalahti.

Han tillägger att slumpen också kan vara en delförklaring.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har däremot sagt att den brittiska coronavarianten kan sprida sig upp till 70 procent snabbare. Det här enligt preliminära data.

Men man vet inte än med säkerhet hur mycket snabbare den eventuellt sprider sig. Forskare kommer att titta närmare på saken.

Inte bara i Storbritannien

Enstaka fall av den här varianten har uppdagats också i en del andra länder, men inte i Finland.

Från Danmark kommer rapporter om nio fall av mutationen, medan Nederländerna rapporterar om ett fall och Australien om två.

– Det är så att man granskar coronavirusets mutationer extra noggrant just i Storbritannien och det kan hända att det är därför man har upptäckt många fall just där, påpekar Vapalahti.

Mutationer i Sydafrika och Spanien

Dessutom har man i Sydafrika hittat en coronavariant som har en likadan mutation (N501Y) i spike-proteinet som den i Storbritannien.

Sydafrikanska forskare har kommit fram till att den verkar spridas mycket snabbare än övriga varianter. Det finns ändå inte publicerad och referentgranskad forskning på det här än.

Liknande misstankar har funnits också om andra coronavirusvarianter – bland annat en som spreds snabbt från Spanien till andra länder. I det fallet visade det sig att den helt enkelt följde med resenärer som var på semester där och att den inte spred sig snabbare.

Det finns dessutom tecken på att den sydafrikanska varianten skulle kunna vara vara farligare till exempel för unga personer, men enligt det afrikanska smittskyddsinstitutet (Africa CDC) är det här inte säkerställt än.

En alternativ förklaring är att många fler unga har smittats, vilket i sin tur skulle ha lett till att fler blev allvarligt sjuka.

Olli Vapalahti intervjuades av Anna Näveri på Yle uutiset.