30 år sedan Ekorosk lärde oss att sluta dumpa allt på soptippen – fortfarande återstår en hel del jobb innan hälften av avfallet återvinns

För bara 20 år sedan hamnade ungefär hälften av vårt avfall på soptippar. I dag tas mycket tillvara, men ännu är det lång väg att gå innan vi lyckas nå statens mål om att återvinna 60 procent av avfallet år 2030.

Varje finländare lämnar cirka 550 kilogram avfall efter sig varje år (2018). I dag slängs så gott som inget av det utan skräpet återvinns eller bränns för att ge energi.

Miljöministeriet har som mål att minst hälften av det vi slänger ska återvinnas, men det målet nås inte just nu eftersom så stor del av soporna bränns.

Ekorosk sköter i dag sopsortering i 10 kommuner mellan Karleby och Kauhava.

Då Ekorosk grundades var det en föregångare och Jakobstadsregionen var först med att börja sortera sopor i hemmen.

Dåvarande vd Henry Nygård minns att han under det första året besökte hundratals tillställningar för att berätta om sortering. Överallt togs idén emot med öppna armar.

– Då fanns inget annat än soptippar. Ingen sortering alls utan man tog släpvagnen och tippade allt, säger Nygård.

Motståndet kom då räkningen kom

I Jakobstadsregionen hade invånarna enligt Nygård följt Sveriges väg mot sortering och idén var därför lätt att sälja in i stugorna. Problem blev det först då räkningarna för sopsorteringen damp ner i folks postlådor.

Snart fick alla Ekorosks anställda svara på arga samtal dagarna i ända.

– Sortering var bra och eftersträvansvärt så länge det var gratis, säger Nygård.

Men arbetet har burit frukt och folk vande sig att återvinna och sortera, enligt Nygård.

Miljöministeriet bereder som bäst ny lagstiftning kring avfallshantering. Målet är striktare sortering och mer återvinning än tidigare. Inom tio år ska 60 procent av avfallet återvinnas.

Inom Ekorosks område återvinns i dag drygt 40 procent av avfallet.

– Vår återvinningsgrad på 43 procent är en bra siffra för finländska förhållanden, säger vd Michael Östman.

Återvinningen av plast är fortfarande i barnskorna och en stor del av bioavfallet hamnar också i det brännbara avfallet.

Ekonomiska fördelar kan ge motivation för återvinning

Beatrice Obule-Abila är doktor i produktionsteknik vid Vasa universitet. Enligt henne är vårt sätt att behandla avfall i dag hållbart enbart ur social synvinkel, det vill säga att bränna avfall skapar jobb och värmeenergi.

– Men ur miljöperspektiv har vi ännu mycket att förbättra, säger Obule-Abila.

Obule-Abila har doktorerat på sopsortering och enligt henne borde man öka medvetenheten bland invånarna men också använda sig av ekonomiska incitament för att få fart på sorteringen.

– Jag tror att en kombination av motivation inifrån och utifrån kunde få sorteringen att nå helt nya nivåer.

Vill man att återvinningsgraden ska öka är det enligt Michael Östman viktigt att sorteringen sker så nära hushållen som möjligt. Men mer sorterat material innebär utmaningar för transportbolagen.

– Hela kedjan måste fungera och det måste också finnas villiga köpare för råvaran.

Artikeln är skriven av Sebastian Björklund /Yle Pohjanmaa och översatt och bearbetad av Ida-Maria Björkqvist.