Norrena & Frantz: Julen och pandemin innebär dubbel belastning för dem som mår dåligt - och deras anhöriga
Relationspodden Norrena & Frantz har formligen överösts med publikrespons och berättelser de senaste veckorna.
Detta efter att Hannah Norrena i podden berättade hur det är att vara anhörig till en person som drabbats av psykisk ohälsa. I Hannahs fall gäller det ex-sambon och pappan till de gemensamma barnen som varit svårt deprimerad.
Även om vi är glada över den överväldigande responsen är det sorgligt att läsa att så många där ute har liknande erfarenheter.
Den här veckan bjöd vi in Monica Halinen, som är psyko-, trauma- och kristerapeut och har arbetat mycket med familjer som tampats med psykisk ohälsa.
Så här mitt i julhelgen, då allt borde vara mera idylliskt och härligt än någonsin, trissas mångas illamående upp.
- Julen brukar vara väldigt jobbig och i och med pandemin blir det dubbel belastning för många i år, konstaterar Halinen.
Hälsostationen en första anhalt
En del av dem som som skrivit till oss menar att en stor del av den anhörigas tid och energi går år till att leta efter rätt vård till den sjuka familjemedlemmen.
Är det så illa ställt med den finländska mentalvården?
- Det råder ju ständigt brist på resurser, men alla har rätt till vård. Ett första ställe man kan vända sig till är den egna hälsostationen och då i synnerhet den psykiatriska sjuksköterskan där. Från primärvården kan man sedan vid behov slussas vidare.
Men hur ska man göra i situationer där den sjuka vägrar söka vård och hellre vill stanna hemma i sängen?
- Då tycker jag att man som anhörig tar kontakt med hälsostationen och berättar om situationen ur sin synvinkel.
Man behöver alltså inte nödvändigtvis känna sig sjuk själv för att få stöd via hälsostationen.
- När man är anhörig är det lätt hänt att man fastnar i sina egna cirklar och inte ser några utvägar. Men det kan den psykiatriska sköterskan hjälpa med, ge en råd för hur man ska gå vidare.
Efter tre år med detta helvete är jag helt slutkörd och vet inte hur jag skall orka med ännu en vinter och vår. Snart är vi två som går under.
41, trött hustru
Också den som stöder behöver stöd
Du som är partner till den sjuka kanske också skulle behöva gå i terapi för att orka.
Ett annat alternativ är att söka dig till en samtalsgrupp med andra i samma situation, för att prata av dig och få uppmuntran.
Längst ner i den här artikeln hittar du några tips på vart du som anhörig kan vända dig om du behöver stöd.
Många av er som skickat in berättelser skriver att det känns som att era egna liv är satta på paus tills den andra börjat må bättre igen.
Sådan här obalans uppstår lätt när den ena ger och sköter om medan den andra är den som ständigt behöver hjälp.
- Men det är viktigt att man som anhörig har ett eget liv, egna grejer och sammanhang. Och kom ihåg att också sjuka människor har ansvar, speciellt om de är vuxna!
Förklara för barnen vad som är på gång och understryk att det inte är deras fel
I familjer gäller det att inte glömma bort att också barnen i hög grad påverkas av de vuxnas mående.
- Barn är otroligt lojala mot sina föräldrar, de älskar, förlåter och håller tyst om sina funderingar eftersom de inte vill riskera att göra de vuxna ledsna.
Min familj hanterade min förälders mående genom att vara medberoende, sopa under mattan och normalisera. Jag som barn hade behövt någon som vågade säga att det här är inte normalt, hen mår inte bra och det är inte dig det är fel på.
Anonym
Enligt Monica Halinen gör många misstaget att vänta på att barnen ska ställa frågor om det som är på gång istället för att självmant föra saken på tal.
- Och barnen väntar i sin tur på att de vuxna ska förklara. Det skulle vara viktigt att bekräfta situationen för barnet: det här är det som är på gång och det är absolut inte du som gjort något fel. Du kommer att klara dig, det kommer att bli bra.
Barnet kan också få hjälp av exempelvis skolpsykologen eller skolkuratorn, eller tycka att det känns tryggt och bra att tala med en annan vuxen, som en snäll släkting eller mamman till en kompis.
- Det är bra att ge barnet klartecken till att prata om sina känslor, också med utomstående om det känns bra.
Lättnad för den sjuka när familjen klarar sig, omständigheterna till trots
I förlängningen kan det också ge den insjuknade familjemedlemmen lite lindring att se att de övriga familjemedlemmarna har sina egna metoder att tackla situationen.
- Psykisk ohälsa medför starka känslor av skam och skuld, så det kan kännas befriande att se att "puh, jag har nu ändå inte lyckats förstöra hela familjen, de ser ut att klara sig bra".
Hit föreslår Monica Halinen att du vänder dig om du som anhörig behöver stöd
Det första ställen att vända sig är primärvården, dvs din närmaste hälsostation. Därifrån kan du komma att slussas vidare till psykiatriska polikliniken.
Evangelisk-lutherska kyrkan erbjuder kostnadsfri familjerådgivning på svenska, även icke-förkunnande hjälp för sådana som inte hör till kyrkan.
Föreningen Mieli - Psykisk hälsa Finland rf erbjuder samtalsstöd och hjälp på svenska. Mieli har också en kristelefon på svenska på numret 09 2525 0112 (må, on kl. 16-20, ti, to och fr kl. 9-13).
Ifall du har möjlighet att söka privat vård kan Finlands familjeterapiförening vara ett bra ställe att börja med, här finns en lista på kontaktuppgifter till terapeuter runtom i landet.
Anhöriga till personer som begått självmord kan söka sig till en av Sorgbandet rf:s stödgrupper som ordnas också på svenska runtom i landet.
Som anhörig kan du gå ensam på rådgivning och i terapi, fast fokuset är på partnerns problem, parförhållandet eller hela familjens svårigheter.
Hör hela samtalet med Monica Halinen i veckans avsnitt av Relationspodden Norrena & Frantz.
