Kommentar: EU och Storbritannien undvek mardrömsscenariot - men det är många som sörjer den slutliga separationen
Beskedet om att Storbritannien och EU enats om ett framtida handels- och samarbetsavtal kom i elfte timmen, skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu.
Det var ingen överraskning att de avgörande besluten om avtalet skulle komma att dra ut på tiden.
De tidsgränser som EU-institutionerna och den brittiska regeringen lagt fram under förhandlingarna vägde inte tungt då parterna kämpade för att försäkra sig om ett så bra avtal som möjligt.
Men inför perspektivet att tvingas falla tillbaka på världshandelsorganisationen WTO:s handelsregler, vilket hade resulterat i tulltariffer och kvoter, såg man det för gott att enas.
För konsumenter i EU och Storbritannien hade en no deal märkts i form av högre priser på många produkter.
Handel utan tariffer och kvoter
Gårdagens överenskommelse garanterar att EU och Storbritannien fortsätter att handla utan tulltariffer och kvoter efter årsskiftet.
Man har också funnit en lösning på de tre utestående frågor som varit de svåraste stötestenarna i förhandlingarna: konkurrensvillkoren för företagen, fisket och hur tvister ska lösas i framtiden.
För att trygga lika konkurrensvillkor har parterna förbundit sig vid att inte utnyttja sin regleringsfrihet för att bevilja subventioner som kan snedvrida konkurrensen.
Om Storbritannien eller EU anser att motparten brutit mot avtalet införs möjligheten till sektoröverskridande motåtgärder. Man inrättar också ett så kallat partnerskapsråd där frågor som har med tillämpningen av avtalet diskuteras och tolkas.
EU-ländernas fiskare får i sin tur finna sig att ge över 25 procent av sina nuvarande fiskekvoter till Storbritannien under en övergångsperiod på fem och ett halvt år.
Efter övergångsperioden har Storbritannien möjlighet att begränsa tillgången till sina vatten ytterligare.
Bägge parter kan framstå som segrare
Som i alla förhandlingar finns det element i överenskommelsen som bägge parter kan marknadsföra som segrar.
Premiärminister Boris Johnson kan argumentera att man levt upp till löftena om att göra Storbritannien oberoende av EU:s beslutsfattande organ och EU-domstolen och att avtalet på sikt innebär att man får mer kontroll över sina fiskevatten.
EU kan hänvisa till att överenskommelsen tryggar EU-ländernas möjligheter att exportera till Storbritannien samtidigt som man tryggar rättvisa konkurrensvillkor för företag och EU.
Viktigt i sammanhanget är också att man enats om regler som tryggar en öppen gräns och friktionsfri handel mellan EU-landet Irland och Nordirland som hör till Storbritannien.
Premiärminister Johnsons fräna inställning till EU var som bortblåst då han torgförde avtalet vid en presskonferens i Downing Street igår.
- Vi kommer att vara era vänner, era allierade, era understödjare och - inte att förglömma - er marknad nummer ett, sa Johnson.
I Bryssel korkades däremot inga champagneflaskor på julafton.
- I normala fall skulle man känna glädje över ett handelsavtal. Men i dag känner jag endast en tyst belåtenhet och lättnad, sa kommissionsordföranden Ursula von der Leyen vid en presskonferens och fortsatte:
- Jag vet att detta är en svår dag för en del. Och till våra vänner i Storbritannien vill jag säga att det är en ljuv sorg att gå skilda vägar.
En försämring jämfört med EU-medlemskapet
Den dämpade stämningen i EU-kretsen kan ses mot bakgrund av det faktum att det avtal man kommit överens om, trots alla sina förtjänster, innebär en försämring i relationen till Storbritannien jämfört med EU-medlemskapet.
Bland annat blir tullformaliteter och kontroller av livsmedel och animaliska produkter ett faktum vid årsskiftet, trots handelsavtalet.
Studerande kommer i sin tur att se sina möjligheter till utbytesstudier begränsas då Storbritannien lämnar det europeiska Erasmus-programmet.
Samtidigt har såväl den brittiska regeringen som EU-kommissionen ett gemensamt intresse av att se till att den svårvunna kompromissen får ett slutligt godkännande i London och Bryssel.
Parlamentet i London röstar om handels- och partnerskapsavtalet den 30 december. EU-länderna måste också godkänna avtalet före årsskiftet för att det ska kunna träda i kraft den 1 januari.
EU-parlamentet har uttryckt sitt missnöje med att besluten om avtalet fattats i sista stund. Därför föreslår kommissionen att avtalet tillämpas provisoriskt i två månader för att parlamentet ska få tid att granska innehållet i lugn och ro.
Det är ändå ytterst osannolikt att EU-parlamentet skulle nobba avtalet om parlamentet i Westminster och EU:s ministerråd ger det grönt ljus.