Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Några överraskningar bland österbottniska riksdagsledamöters plenarstatistik – men Risikko är fortfarande i topp

Från 2020
Uppdaterad 04.01.2021 10:24.
Riksdagens plenum 15.12 2020.
Bildtext Riksdagens plenum 15.12.2020. Ledamöterna är utspridda också på läktarna.
Bild: Jani Saikko / Yle

Bland riksdagsledamöterna från Vasa valkrets utmärker sig flera av regeringspartiernas ledamöter som påfallande flitiga i talarstolen. Vanligen brukar oppositionens riksdagsledamöter höras mera i plenum.

Men det betyder inte att oppositionens medlemmar skulle vara tysta. Den av ledamöterna från Vasa valkrets som har flest anföranden i riksdagen under 2020 är Samlingspartiets Paula Risikko. Hon har hållit 181 anföranden.

Paula Risikko eduskunnan tiedotustilaisuudessa.
Bildtext Paula Risikko i topp också 2020.
Bild: Nella Nuora / Yle

- Risikko är ordförande i Kulturutskottet och också annars känd som en verbal politiker, säger statsvetaren Thomas Karv vid Åbo Akademi i Vasa.

Risikko har också gjort flest skriftliga spörsmål, 25 stycken.

Risikkos partikamrat Janne Sankelo har 54 anföranden, vilket placerar honom som den nionde mest aktiva av de 16 ledamöterna från Vasa valkrets.

På andra plats återfinner vi Centerns Pasi Kivisaari, som har hållit 167 anföranden. Kivisaari var i topp också i fjol, vilket var uppseendeväckande eftersom han sitter sin första period i riksdagen.

- Kivisaaris aktivitet är intressant, säger Thomas Karv.

Kansanedustaja Pasi Kivisaari, Suomen Keskusta.
Bildtext Pasi Kivisaari (c).
Bild: Kimmo Brandt / Compic / Eduskunta

Kivisari har till exempel mer än dubbelt fler anföranden än kollegan Antti Kurvinen, som är Centerns riksdagsgrupps ordförande.

- Jag ser anföranden i riksdagen som ett sätt att påverka, men inte som det enda sättet, säger Pasi Kivisaari

Karv: Visst kan man prata för mycket i riksdagen också

Kivisaari poängterar att en riksdagsledamots aktivitet utgörs av många olika saker, till exempel utskottsarbete och intressebevakning.

- Men det är klart att anföranden i plenum är ett sätt att kunna påverka, säger Kivisaari som nämner remissdebatterna.

- Då kan man föra fram sin syn på saken före lagförslaget behandlas i utskotten, säger Kivisaari.

Men kan en riksdagsledamot prata för mycket i plenum?

- Till viss del kan det nog uppfattas negativt, kanske speciellt inom partiet, säger Thomas Karv.

Ministrar och utskotts- och gruppordföranden förväntas vara de som hörs mest i plenisalen.

Porträtt av Thomas Karv
Bildtext Thomas Karv, statsvetare vid Åbo Akademi i Vasa.
Bild: Yle/Sofi Nordmyr

- Vissa kan ta på näsan. Men å andra sidan är en riksdagsledamot bara ansvarig inför sina egna väljare och måste visa för de egna väljarna att man tar uppgiften på allvar och det här är ett sätt att göra det, säger Karv.

De två ministrarna från Vasa valkrets, Centerns Mika Lintilä och SFP:s Anna-Maja Henriksson är även de – av naturliga skäl – flitiga talare i plenum med 111 respektive 80 anföranden vardera.

Strand talar mer nu: "Beror på coronan"

Henriksson är också den av SFP:s österbottniska riksdagsledamöter som har flest anföranden.

Joakim Strand (SFP) har under tidigare år haft rätt få anföranden i riksdagen. Under fjolåret (april-december 2019) hade Strand till exempel bara 13 anföranden, och han har tidigare poängterat att en riksdagsman kan göra mycket nytta också utanför riksdagen.

I år har Strand ändå hela 74 anföranden vilket placerar honom på sjätte plats bland ledamöterna från Vasa valkrets.

- Det har egentligen helt naturliga orsaker. Coronapandemin har satt stopp för alla arbetsresor och möten utanför riksdagshuset. Jag har suttit i riksdagen så gott som varje kväll, säger Strand.

Kansanedustajat Joakim Strand ja Mikko Ollikainen täysistunnossa 11.9.2019
Bildtext Joakim Strand (SFP) t.v. och Mikko Ollikainen (SFP).
Bild: Pekka Tynell / YLE

Strand är ordförande för Framtidsutskottet och ledamot i Ekonomiutskottet.

- Särskilt Ekonomiutskottet har haft väldigt mycket möten under våren och hösten på grund av de olika stödåtgärderna med anledning av coronapandemin och jag har till stor del fört SFP:s talan i plenum i de här frågorna.

I egenskap av ordförande i Framtidsutskottet sitter Strand också med i riksdagens talmanskonferens.

- Jag träffar övriga utskottsordföranden dagligen. Det innebär att man vet exakt var övriga ärenden befinner sig, och det underlättar inte bara intressebevakningen utan också det egna deltagandet i debatten i plenum, säger Strand.

Mikko Ollikainen har talat 71 gånger i plenum 2020 och Anders Norrback 42 gånger. Norrback är dock den SFP:are från valkretsen som lämnat in flest spörsmål, tre muntliga och två skriftliga.

Socialdemokraternas två ledamöter Kim Berg och Matias Mäkynen har hållit 43 respektive 28 anföranden och Kristdemokraternas Peter Östman 52 anföranden. Östman är den ledamot från valkretsen som gjort flest muntliga spörsmål, 4 stycken.

Kristdemokraternas riksdagsledamot Peter Östman i halvbild utomhus.
Bildtext Peter Östman (KD).
Bild: Kalle Niskala / Yle

Stor variation bland Sannfinländarna

Sannfinländarnas Juha Mäenpää utmärkte sig 2019 med att ha näst flest anföranden av ledamöterna från Vasa valkrets. Under fjolårets korta riksdagsperiod talade Mäenpää 70 gånger, medan han under 2020 – då vi alltså får räkna fyra månader till av riksdagsarbete – bara hållit 35 anföranden.

Hans kollega Mauri Peltokangas har talat 73 gånger och är den som lämnat in näst flest skriftliga spörsmål, 14 stycken.

Sannfinländarnas riksdagsledamot Jukka Mäkynen från Vasa har däremot talat endast 16 gånger. Han är ledamoten från Vasa valkrets som syns mest sällan i talarstolen.

- Jag fokuserar på kvalitet, inte kvantitet, säger Mäkynen, som säger att hans anföranden främst handlat om människors nöd.

Jukka Mäkynen eduskunnassa 23.10.2019
Bildtext Jukka Mäkynen (sannf).
Bild: Pekka Tynell / YLE

Artikeln uppdaterad 4.1.2021 kl. 10:25 med rättelse om att Anders Norrback inte är den ledamot från valkretsen som gjort flest spörsmål. Han är den SFP:are som gjort flest, medan Paula Risikko har gjort flest från valkretsen. Orsaken till felet var att endast SFP:s uppgifter var uppdaterade på riksdagens svenskspråkiga hemsida.

Diskussion om artikeln