Atlantic Crossing: Älskade kronprinsessan Märtha flydde nazisterna via Finland, blev Roosevelts vän – men aldrig drottning
Storserien Atlantic Crossing har premiär på Yles kanaler 10 januari. Det är en berättelse om ett Europa i krig, om Nazitysklands ockupation av Norge och landets kronprinspar som tvingas fly landet och leva skilda från varandra under flera år. Först och främst är det en berättelse om kronprinsessan Märtha som älskades av sitt folk och under kriget gjorde stort intryck på USA:s president Franklin D. Roosevelt.
Atlantic Crossing är en norsk serie men det är också en berättelse som binder samman de nordiska länderna under början av andra världskriget.
Kronprinsparet är norskt, men kronprinsessan svensk. Kungen är av dansk ätt och Märthas närmaste hovdam finlandssvensk. Märthas flykt till USA går från Oslo, via Stockholm och vidare till Petsamo i Finland.
Serien inleds år 1939 då kronprinsparet åker runt i USA och också får en nära relation till presidenten. En vänskap som senare kom att bli avgörande i Märthas liv.
"Vad tyckte ni om Hitlers tal, herr president?"
Adolf Hitler var på dåligt humör fredagen 28 april 1939. Han gillade inte telegrammet från president Roosevelt som ville avvärja ett storkrig i Europa. Hitler menade att hela världen fått veta innehållet i det sju sidor långa brevet innan honom och hans replik kom från talarstolen i tyska riksdagen.
I två timmar fördömde han presidenten som hade beskrivit situationen i Europa som en nära förestående katastrof. Talet kunde höras i USA tidigt på morgonen och journalisterna försökte omedelbart få en kommentar av presidenten.
Ingen tolkning av talet var riktigt den samma när det norska kronprinsparet Olav och Märtha färdades på Hudsonfloden. De var personligen inbjudna till Roosevelts sommarresidens i Hyde Park sju timmar från New York.
Det var molnigt och grått väder, men komforten måste ge vika för kunglig elegans. Kronprinsessan var klädd i mörk hatt med stort brätte, en pälskrage och figursydd kjol. Kronprins Olav i kunglig uniform och höga stövletter. De var stjärnor och såg ut därefter.
När båten närmade sig bryggan stod en av världens mäktigaste män och väntade på dem tillsammans med sin fru Eleanor.
Kronprinsessan gick först av båten och det som skedde därpå har i historieböckerna kommit att beskrivas som typiskt för hennes personlighet. Den unga, vackra, milda och charmerande kronprinsessan från det lilla landet i Norge vände sig mot Franklin D. Roosevelts.
– Vad tyckte du om Hitlers tal, herr president?
Roosevelt svarade med ett skämt och resten försvann i fotografernas smattrande kameror.
Så beskrivs mötet i boken Kronprinsessens krig. Ett typiskt exempel som visar att kronprinsessan var politiskt intresserad och medveten, menar författaren Trond Norén Isaksen.
– Hon opererade i kulisserna , och hade ett enormt kontaktnät.
Isaksen hävdar att henne insatser under andra världskriget var så hemliga att de inte blev kända före årtionden efter henne död.
Krigets historia läses och analyseras olika, och sanningen vet bara människor som inte längre lever. Men att Norges nuvarande kung, hans systrar och föräldrar hade ett unikt förhållande till presidenten är i alla fall klart. Och grunden till kontakten lades under besöket 1939.
Märtha och O-laugh
Kronprinsparets äventyr till USA 1939 var deras livs resa. Barnen lämnades hemma i Norge och resan pågick i veckor.
Det var oroliga tider i Europa och resan hade skjutits på framtiden vid flera tillfällen. Kronprinsparet satte stor vikt vid den inbjudan man fått från presidenten och Roosevelt själv ansåg det vara viktigt att världens demokratier höll en nära personlig och officiell kontakt.
1939 fanns det nästan två miljoner Norgeättlingar i USA och det unga paret blev mött av norska flaggor och hejarop. Kronprinsen höll nästan 300 tal under resans gång och hans goda humör gick ingen förbi.
Han log faktiskt så ofta att en journalist i San Francisco kallade honom O-laugh. Kronprinsessan talade också offentligt för första gången sedan giftermålet år 1929.
– Jag tillhör inte de som tycker att kvinnan skall tiga i församlingen, men hittills har jag praktiserat denna princip, sa hon inför 1200 kvinnor i Chicago.
Kunglig flykt via Finland
Att ett kronprinspar splittras och att kronprinsessan tillsammans med barnen söker skydd hos USA:s president låter konstigt i våra öron. Men för åttio år sen var det en realitet för det norska kronprinsparet efter att nazisterna ockuperat landet.
– Då vi flydde Norge så visste vi väl inte så mycket. De vuxna försökte hela tiden skydda oss, även om de nog själva innerst inne var väldigt oroliga. Man visste inte vad som väntade runt nästa hörn, berättade prinsessan Astrid i en intervju 2001.
Astrid var åtta år när familjen tvingades fly. Äldsta systern Ragnhild var tio och Harald, idag Norges kung, bara tre år gammal.
Märtha och barnen flydde först över gränsen till hennes hemland Sverige. Men att stanna här var komplicerat. Sverige vill hålla sig neutralt och att återvända till Norge var inte ett alternativ.
Medan Märtha och barnen befann sig i Sverige hade kronprins Olav och kung Haakon tillsammans med norska regeringen flytt till London. Men att få Märtha och barnen till London var förknippat med för stora risker.
Lösningen kommer från något oväntat håll när Roosevelt skickar fartyget American Legion till norra Finland. Efter Tyskarnas angrepp på Norge var hamnen vid Linhammar i norra Petsamo Finlands och Sveriges enda exportväg västerut.
Den 15 augusti 1940 steg Märtha och barnen ombord tillsammans med bland andra Märthas finlandssvenska hovdam Ragni Østgaard och hennes yngsta son Einar som båda följt dem under hela flykten.
På passagerarlistan fanns också en rad amerikaner som önskade återvända till USA och flyktingar från bland annat Finland, Estland, Sverige, Norge, Danmark och Tyskland. Totalt fanns 897 passagerare ombord, bland dem också danska musikern och komikern Victor Borge.
I lasten fanns en Bofors 40 mm luftvärnskanon som i hemlighet skulle tas med som modell för vidareproduktion i USA - ett beslut som ytterligare ökade insatser. En stor amerikansk flagga målades på sidan av fartyget för att visa dess neutralitet.
Hela operationen gjordes i sista minuten och American Legion blev det sista neutrala fartyg som lämnade Petsamo när hon avgick den 16 augusti. Tolv dagar senare anlände man till New York.
Hemliga besök av kronprins Olav
För Kung Harald och hans systrar blev tiden i USA en skyddad tillvaro långt från kriget. Roosevelt fixade med skola till barnen, hus och till och med en hund.
– Han var absolut som en farfar för oss. Han tog hand om oss och efterhand blev mamma, pappa och han väldigt goda vänner, sa prinsessan Astrid i en intervju för NRK 2001.
De firade jul tillsammans, kopplade av på Roosevelts sommarresidens och använde simbassängen i Vita huset. Som barn visste vi knappt att det var krig i Europa har kung Harald berättat.
– Vi levde ett helt fredligt, normalt liv. Det var bara via Filmavisen som vi såg att det var krig i världen.
Merparten av tiden i USA var Märtha ensamstående mor. Olav kom från London på besök när han hade möjlighet. I praktiken betydde det att han var med familjen 2–3 månader i året, men de visste aldrig när han skulle komma.
– Inte ens min mamma visste när han skulle komma. Det skulle hållas så hemligt. Mamma fick kanske veta det en dag innan men inte mer än så, har kung Harald berättat i en intervju 2001.
Harald hade ett speciellt förhållande till sin mamma och det sägs att de båda hade samma humor. Han är också stolt över hennes insatser under kriget.
– Hon arbetade hårt för att Norge skulle bli känt i USA under kriget. Också den insats som Norge gjorde inom handelsflottan och de styrkor som fanns i England och delvis i Kanada. Hon gjorde ett bra arbete för att lyfta fram vad vi bidrog med, sa Harald i intervjun.
Nära en av världens mäktigaste män
Kronprinsessan Märtha kunde berätta helt andra historier från kriget än de presidenten hörde av diplomater, politiker och militärer.
Förutom norska, svenska och danska talade hon franska, tyska och engelska och lite italienska. Hon hade utstrålning och charm och en förmåga att äga rummet. Tack var detta fick hon kontakt med människor och kunde ge Roosevelt nära och personliga historier. De hade på så sätt båda glädje av varandra.
Dagböcker, kalendrar och brev.
Tidningsartiklar, böcker och intervjuer.
Trond Norén Isaksen har sparat på allt som han hittat om deras möten. Han har hittat dokumentation på att kronprinsessan Märtha tillbringade hela 248 dagar tillsammans med Roosevelt under 1940-1945.
– Ingen norrman har stått Vita huset så nära. Hon hade obegränsad tillgång till Roosevelt, säger han.
Vad finns det då för sanningshalt i att de två skulle haft en kärleksrelation?
I historiebeskrivningarna om kronprinsessan Märtha råder det enighet om att det var kärlek mellan henne och kronprins Olav.
– Allt tyder på att det var äkta kärlek mellan kronprinsparet. Det låg naturligtvis i sakens natur att man skulle gifta sig med en kunglig, men de beaktat stod det klart att de var uppriktigt förälskade, säger Tore Rem som skrivit boken Olav V. Den fremmede.
Kronprinsessan brottades i perioder med sjukdom, men var alltid en god mamma och hustru. Hon var vacker, elegant och social.
– Det första folk tänker på är ryktena om att hon var presidentens älskarinna. Det var del av en svartmålningen av Roosevelt men det är en sorglig nervärdering av Märtha, menar Isaksen.
Han menar att hon var den norska regeringens förlängda arm i Washington och spelade en viktig politisk, diplomatisk och humanitär roll i kulisserna.
Andra norska författare som skrivit om de norska kungligheterna, exempelvis Tor Bomann-Larsen och Tore Rem, ger en mer nedtonad och enkel beskrivning av deras relation. Rem som jobbar med en ny bok om kronprinsparet menar att Olav ville ha politiskt inflytande hos presidenten. Kronprinsessan tillbringade mer tid med honom i det privata.
– Lite av förklaringen till deras nära relation ligger i att hon inte pressade honom politiskt, menar Tor Bomann-Larsen.
Oavsett är det inget tvivel om att Märtha och Roosevelt tillbringade mycket tid tillsammans. Deras officiella höjdpunkt tillsammans kom när Märtha talade inför världspressen i september 1942 då USA överräckte ubåtjägaren Kung Haakon VII som en gåva till Norge.
Ett varmt återseende och en för tidig död
Det blev folkfest när kungafamiljen återvände till Norge efter kriget.
Eftersom drottning Maud hade dött redan 1938 var Märtha "landets första dam". Hon hjälpte kung Haakon i hans ämbete och och höll bland annat nyårstalet på kungafamiljens vägnar 1946 och 1950.
Hon sågs som en framtida framstående drottning, men historien ville annorlunda och hon dog av leversvikt bara 53 år gammal.
– Vi visste att hon var sjuk, men jag kunde inte tänka mig att vi skulle mista henne. Vi kunde inte föreställa oss det, sa kung Harald i intervjun från 2001.
Han var bara 17 år när han miste sin mamma. Hon var högt älskad av familjen och det var tungt för Olav som blev regent 1957, drygt tre år efter Märthas död.
– Han sörjde henne fram till sin död, har prinsessan Astrid berättat.
Hela norska folket sörjde med kungafamiljen den förlust som beskrevs som oersättlig.
Franklin D. Roosevelt hade gått bort redan 1945 så på USA:s vägnar det blev Eleanor som skrev minnesord om kronprinsessan Märtha.
"Hon kommer för alltid att representera de finaste egenskaper en kvinna kan ha: mod, tålmodighet, godhet och generositet"
Artikeln uppdaterades 10.1.2021 klockan 10.19. Det stod tidigare att Märtha och Olav gifte sig 1939, det rätta är 1929.
Källor:
Artikeln är en versionering av NRK:s artikel Dronningen vi aldri fikk av Mari Aftret Mørtvedt. Uppgifter om American Legion från Naval History and Heritage Command. Uppgifter om Petsamo från Wikipedia.
Samtliga avsnitt av Atlantic Crossing finns nu tillgängliga på Yle Arenan. På Yle Fem sänds serien söndagar kl. 21.00.
