Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kinas etniska minoriteter sitter i kläm – kommunistpartiets inställning skärps

Från 2021
En man som sitter på en kamel
Bildtext Den mongoliska minoriteten lever i karga förhållanden i den nordligaste delen av landet. På de väglösa slätterna är mongolerna beroende av sina kameler och hästar.
Bild: Björn Ådahl

De nationella minoriteternas särprägel irriterar i allt högre grad Kinas styrande kommunistparti. Tibetanerna och de muslimska uigurerna har länge ansett sig vara förföljda, men nu tycker också andra minoriteter att deras rättigheter inskränks.

Bland mongolerna har missnöjet tagit sig uttryck i sällsynta protester mot partiet.

Svåra motsättningar bubblar under ytan i den formellt autonoma regionen Inre Mongoliet i norra Kina.

Ända sedan demonstrationer arrangerades i flera städer i augusti har den mongoliska minoriteten upplevt att den är attackerad.

Mongolerna protesterade mot kommunistpartiets beslut om att undervisningen i alla nyckelämnen måste ges på kinesiska i skolorna i Inre Mongoliet.

Hittills har mongolerna kunnat placera sina barn i skolor där undervisningen har getts på det mongoliska språket.

Många upprörda föräldrar reagerade också genom att inte alls låta sina barn gå till skolan.

Mongoliska buddhister
Bildtext Största delen av mongolerna är fromma buddhister. Deras möjligheter att utöva sin religion har begränsats.
Bild: Björn Ådahl

På sociala medier cirkulerar det fortfarande budskap som fördömer beslutet.

- Mongolerna anser att de förlorar sin framtid om de inte får använda sitt språk. De vet också hur det har gått för de tibetanska och uiguriska minoriteterna, förklarar Enghebatu Togochog, chef för en i USA registrerad mongolisk människorättsorganisation, i en intervju för brittiska BBC.

Knappt 20 procent av invånarna i Inre Mongoliet är mongoler.

Sammanlagt bor det nästan sex miljoner mongoler i Kina, och en del av dem har länge motsatt sig det kinesiska styret.

En mångfald av kulturer och språk

Omtvistade läger, storskaligt tvångsarbete

Togochog påminner om att det i Tibet inte längre finns några skolor där undervisningen i nyckelämnen ges på tibetanska.

Det samma gäller för det uiguriska språket i den formellt autonoma regionen Xinjiang i det västligaste Kina.

I synnerhet behandlingen av uigurerna har varit i blickpunkten under de senaste åren.

Enligt västerländska människorättsorganisationer har kommunistpartiet spärrat in minst en miljon uigurer i så kallade omskolningsläger som i praktiken påminner om väldiga fångläger.

Organisationerna säger också att stora mängder uigurer tvingas att arbeta utan lön bland annat på väldiga bomullsplantager i Xinjiang.

Flertalet av de drygt 12 miljoner uigurerna är bosatta i Xinjiang, där de bildar den största folkgruppen.

En uigur i Kina som säljer kakor
Bildtext En hel del uigurer har lämnat förtrycket i sina hemtrakter och flyttat till andra delar av Kina. Många livnär sig genom att sälja kakor som uigurerna är berömda för.
Bild: Björn Ådahl

Kommunistpartiet förnekar bestämt att det gör sig skyldigt till några brott mot de mänskliga rättigheterna i Xinjiang.

Partiet försäkrar att målet är att höja de muslimska uigurernas levnadsstandard, och att se till att de inte radikaliseras och blir terrorister.

En minoritet av uigurerna vill få till stånd en självständig nation i Xinjiang.

Separatister har också utfört småskaliga terrorattacker, och år 2009 dödades nästan 200 människor i sammandrabbningar mellan uigurer och kineser i Xinjiangs huvudstad Urumqi.

Tibetanska kloster
Bildtext De viktigaste tibetanska klostren kunde förr inhysa tusentals munkar. Nu har munkarnas antal begränsats betydligt, och kommunistpartiet övervakar ständigt deras verksamhet.
Bild: Björn Ådahl

Ny linje, assimilering på tapeten

I Tibet har kommunistpartiet likaså länge anklagats för att det kränker den tibetanska befolkningens rättigheter.

Mest missnöje har partiet gett upphov till genom att begränsa tibetanernas rätt att utöva sin religion, den tibetanska versionen av buddhismen.

Partiet har ytterligare stramat åt sitt grepp om den tibetanska minoriteten efter att presidenten Xi Jinping kom till makten år 2013.

Tibetanska kvinnor
Bildtext Det finns flera olika tibetanska folkgrupper.
Bild: Björn Ådahl
Tibetanska kvinnor
Bildtext Kvinnornas klädsel avslöjar vilken grupp de hör till.
Bild: Björn Ådahl

Xi anses genomgående ha gått in för att förändra partiets syn på de etniska minoriteterna genom att införa något som går under namnet ”den andra generationens minoritetspolitik”.

- Målet är nu att så snabbt som möjligt assimilera minoriteterna med den kinesiska befolkningen. Xi betraktar dem som ett hot mot Kinas säkerhet i och med att de i allmänhet bor nära landets långa gränser, konstaterar professorn June Teufel Dreyer i Hongkong-tidningen South China Morning Post.

Teufel Dreyer anses vara en av de främsta experterna på de etniska minoriteterna i Kina.

Det finns mer än 50 sådana minoriteter vars kulturer vanligen kraftigt avviker från den kinesiska.

Yi-minoritetens fartfyllda nyårsfirande i Kina.
Bildtext Yi-minoritetens nyårsfirningar är fartfyllda.
Bild: Björn Ådahl
Yi-minoritetsbefolkning i Kina som firar nyår
Bildtext Yina firar nyåret samtidigt som kineserna men på ett helt annat sätt.
Bild: Björn Ådahl

Hjälplös förkämpe, separatism spökar

En viktig ingrediens i Xis nya minoritetspolitik har varit att försvaga kommissionen som behandlar frågor som berör de etniska minoriteterna.

Förr tog kommunistpartiet kommissionens förslag i beaktande, men nu har den förvandlats till en maktlös gummistämpel.

I början av december utnämndes dessutom en kines för första gången på länge till ordförande för kommissionen.

Ända sedan år 1954 har ordföranden varit en representant för någon av de etniska minoriteterna, och en del av dem har varit inflytelserika.

- Den nya ordföranden har främst haft att göra med säkerhetspolitiska frågor. Genom att utnämna honom vill partiet visa att kampen mot alla former av separatism bland minoriteterna prioriteras från och med nu, konstaterar den taiwanesiska forskaren Shih Chien-yu i tidningen Taipei Times.

Den förra ordföranden hörde till den mongoliska minoriteten. Shih förmodar att han tvingades att avgå som ett straff för demonstrationerna som bröt ut i Inre Mongoliet i augusti.

Kvinnor som hör till yao-minoriteten i Kina är kända för sina långa hår
Bildtext Kvinnorna som hör till yao-minoriteten är berömda för sina långa hår. Gifta men barnlösa kvinnor har en stor hårknut på toppen av huvudet.
Bild: Björn Ådahl
En kör från dong-minoriteten i sydvästra Kina uppträder för en busslast kinesiska turister
Bildtext Dong-minoriteten i sydvästra Kina anses vara speciellt musikalisk. Den här kören uppträder för en busslast kinesiska och ett par utländska turister.
Bild: Björn Ådahl

Medveten förvridning, hårda liv

Kommunistpartiet har länge gjort en ansträngning att framställa de etniska minoriteternas verklighet i en positiv dager.

Det högeffektiva propagandamaskineriet har övertygat det kinesiska folket om att minoriteterna lever lyckliga om än enkla liv, och att de ägnar en oproportionerligt stor del av sin tid åt sång och dans.

- När kinesiska turister besöker trakter som bebos av en minoritet får de alltid se föreställningar med glada människor som dansar och sjunger folksånger. Också på tv:n visas det ideligen sådana shower, berättar kafeägaren Sarah Wei som hör till folkgruppen zhuang.

I själva verket är minoriteterna i genomsnitt klart fattigare än kineserna.

En stor del av dem lever i avlägsna bergstrakter, och de måste slita hårt för att förtjäna sitt uppehälle.

- Partiet har sett till att kineserna har fått en felaktig uppfattning om minoriteterna. Kineserna kan till exempel inte tro att en zhuang utan hjälp kan ha blivit en framgångsrik företagare, konstaterar Wei.

Minortitetsbefolkning i Kina påväg som promenerar på en smal och brant stig.
Bildtext Bara smala, branta stigar förenar ofta byarna med omvärlden. Många minoriteter bor i de fattigaste delarna av Kina.
Bild: Björn Ådahl

Diskussion om artikeln