Glöm ostmackan när du reser mellan Storbritannien och EU – här är några konkreta följder av brexit

Vid midnatt centraleuropeisk tid upphör Storbritannien att vara en del av EU:s inre marknad och tullunion. Mycket förändras då Storbritannien från och med den 1 januari betraktas som ett så kallat tredje land ur EU:s synvinkel.

1. Det blir nya handelshinder och mer byråkrati

Tack vare handelsavtalet undviker man tulltariffer och kvoter i handeln mellan EU och Storbritannien.

Men trots avtalet ökar gränsformaliteterna då Storbritannien inte längre omfattas av EU:s regler.

Bland annat har EU stränga regler för importen av animaliska produkter och övriga livsmedel.

Reglerna gäller för såväl kommersiell som privat import: förarna som kör transporter från Storbritannien till EU får efter årsskiftet inte ta med en ost- och skinksmörgås över gränsen.

I franska Calais som är den främsta knutpunkten mellan Storbritannien och fastlandet intygar man att man är förberedd för det som händer vid årsskiftet.

Samtidigt innebär den senkomna kompromissen om handelsavtalet att företag i EU och Storbritannien haft ytterst lite tid på sig att anpassa sig till de regler som gäller från den 1 januari.

Irländska företag uppger att de kommer att frakta sina varor till kontinenten med färja för att undvika eventuella störningar på den brittiska landbron efter årsskiftet.

2. Den fria rörligheten går till historien

Trots att Storbritannien aldrig gått med i Schengen-området där medborgarna kan resa fritt utan gränskontroller så har EU-medborgare haft en grundläggande rättighet att resa, arbeta och bo i Storbritannien.

Från och med den 1 januari upphör ändå den fria rörligheten mellan EU och Storbritannien. Det här betyder att rätten att resa mellan EU och Storbritannien begränsas.

Det kommer även i fortsättningen att vara möjligt för EU-medborgare att semestra i Storbritannien utan visum. Visumfrihet gäller också för britter som vistas i EU-länder under kortare perioder.

Men för dem som har för avsikt att arbeta, studera eller bosätta sig i Storbritannien kommer det att krävas visum i fortsättningen.

Skärpningarna har sin upprinnelse i det poängbaserade migrationssystem som träder i kraft i Storbritannien vid årsskiftet.

Enligt den brittiska regeringen ska det nya systemet ge EU-medborgare och medborgare från länder utanför EU samma chanser att arbeta och bosätta sig i landet.

3. Storbritannien tar tillbaka (en del av) kontrollen över sina egna vatten

Fisket hörde till de främsta tvistefrågorna i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien.

Enligt det nya avtalet måste EU-ländernas fiskare ge i från sig 25 procent av sina nuvarande kvoter i de brittiska vattnen under en övergångsperiod på fem och ett halvt år.

Bland fiskarna i EU-länderna har överenskommelsen tagits emot med lättnad.

"Vi kommer att förlora en del av våra kvoter, det är förargligt men ändå inte någon dödsstöt" ,säger Olivier Lepretre som är ordförande för fiskekommittén i den nordliga regionen Hauts-de-France.

De brittiska fiskarna är inte fullt så nöjda med överenskommelsen. Enligt branschorganisationen NFFO tryggar avtalet endast en bråkdel av vad Storbritannien hade rätt till enligt internationell lag.

"I slutändan låg beslutet hos premiärministern som valde att ge efter", säger vd:n för NFFO Barrie Deas.

Fiskefrågan är något EU och Storbritannien måste återkomma till senast år 2026 då den överenskomna övergångsperioden löper ut.

Då har Storbritannien i princip möjlighet att ta utöka kvoterna i sina egna vatten. Sannolikt är ändå att ett sådant beslut skulle leda till motåtgärder från EU:s sida.