Studerandehälsovården har gjorts om i jättereform – det här innebär det för dig som studerar

Från 125 000 universitetsstuderande till 270 000 högskolestuderande över en natt. Från och med den fjärde januari hör nu så gott som alla högskolestuderande till en och samma studerandehälsovård.

– Jag skulle nästan kunna säga att det här är en av de största förändringarna som har skett på en gång i hela primärhälsovården i Finland.

Det säger en exalterad Päivi Metsäniemi, chefsöverläkare vid Studenternas Hälsovårdsstiftelse (SHVS).

Hon och hennes kollegor har jobbat under hela coronaåret för att det här enorma projektet ska få se dagens ljus. Och nu, den fjärde januari 2021, har förändringen skett.

Vad innebär då den här reformen i praktiken? Vi förklarar reformen i tre huvudpunkter.

1. Yrkeshögskolestuderande in – utbytesstuderande ut

Yrkeshögskolestuderande har tidigare fått ta sig till kommunens hälsovård när de behövt hjälp. Från och med idag hör de istället till SHVS, tillsammans med alla universitetsstuderande i Finland.

Utbytesstuderande som enbart studerar ett läsår faller däremot bort från SHVS.

Enligt Metsäniemi har många av de här studerandena inte heller tidigare vetat att de hört till SHVS, så det kommer inte vara en så stor skillnad tror hon.

Det är den kommunala eller privata sektorn som i stället gäller för en utbytesstuderande om de behöver vård från och med i dag.

2. Nya serviceställen på nya orter

I och med att alla yrkeshögskolor i Finland nu går med i SHVS, betyder det också att SHVS utökar ställen där man kan få deras service.

– Universiteten ligger på stora orter i stora städer, medan yrkeshögskolorna finns överallt i Finland. Då har vi våra egna serviceställen där det finns över 2 000 studerande på den orten, säger Metsäniemi.

Här finns en karta över alla serviceställen vid SHVS.

På de orter med mindre mängd studerande än så har SHVS valt att samarbeta med andra vårdbolag för att även kunna erbjuda studerande hälsovård där.

– Och vi kommer att satsa jättemycket på digitala, virtuella vårdmetoder – exempelvis virtuella grupper och distansmottagning – så att man kan nå alla studerande, oberoende var de sitter.

3. Nya ansvarsteam ska göra kölistan ett minne blott

Långa köer innan en studerande fått träffa en psykolog har länge fått kritik och varit ett problem, men Päivi Metsäniemi säger att man tagit till sig kritiken och nu byggt upp ett nytt system som ska ersätta kölistan.

Systemet går ut på att det finns olika ansvarsteam vid varje högskola, där det jobbar allmänläkare, hälsovårdare, psykiatriska sjukvårdare och fysioterapeuter.

De här ansvarsteamen ska ta hand om studerandes hela hälsovårdsbehov.

Satsningen på mentalvård är speciellt stor, säger Metsäniemi, där vården ska börja planeras redan samma dag och inte ha en studerande att behöva vänta flera månader som värst innan vården påbörjas.

– Vår tanke är att man samma dag som man som studerande ringer oss och berättar hur läget är så kontaktar ansvarsteamet studeranden och då kan man genast börja planera vården.

Rekryteringen har gått bättre än väntat

Eftersom SHVS:s klientantal har fördubblas över en natt har man också behövt anställa många fler hälsovårdare, närmare sagt flera hundra stycken enligt Metsäniemi.

– Det här med rekrytering har varit en jättestor grej. Vi har behövt ungefär 400 hälsovårdsprofessionella den här hösten och det har gått mycket bättre än förväntat. Många verkar vilja jobba inom studerandehälsovård, vilket glädjer oss förstås.

Vid rekryteringen har man nu också i och med reformen kunnat satsa på att få psykiatriska sjukvårdare.

– Vi har haft ungefär 15 stycken tidigare och nu kommer vi att ha 75. Antalet psykologer fördubblas också i och med den här reformen, säger Metsäniemi.

"Jätteviktigt att man får vård på sitt eget språk"

Metsäniemi påpekar också att man vid rekryteringen beaktat språkkunskaperna.

– Det är jätteviktigt för oss att man får vård på sitt eget språk. Vi fungerar ju på tre språk: finska, svenska och engelska.

Man har valt att satsa på att varje ansvarsteam vid alla svenskspråkiga högskolor faktiskt ska ha professionella som kan svenska.

Därför har man där rekryterat mycket folk från Åbo, Helsingforsområdet och västra och sydvästra Finland, säger Metsäniemi.

– Jag hoppas verkligen att det går som vi har tänkt och jag tar jättegärna emot feedback om det inte fungerar, för det här är en jätteviktig sak för oss också.

Det har talats om en sådan här reform i flera år. Vad anser du är det bästa med reformen?

– Det största med det här är att alla som studerar på högskolor nu kommer att få likadan service i hela landet, oberoende var i landet man studerar, i vilken högskola och i hur stor högskola man studerar. Alla ska få samma innehåll av studerandehälsovården.