Ska Nordirland återförenas med resten av Irland? Sinn Féin: "Tack vare brexit är det nu tid att diskutera folkomröstning"

På grund av brexit är en återförening av Nordirland med resten av Irland tillbaka högt uppe på den politiska agendan. Det irländska oppositionspartiet Sinn Féin lyfter fram ekonomin som det främsta argumentet.

Den irländska staden Monaghan ligger några kilometer från gränsen till brittiska Nordirland och har historiskt sett haft starka band norrut.

Här har det republikanska partiet Sinn Féin av tradition varit populärt. I parlamentsvalet år 2020 var Sinn Féin största parti med 37 procent av rösterna i valkretsen Cavan-Monaghan.

Under konflikten i Nordirland från 1969 till mitten av 2000-talet var Sinn Féin känt som terrororganisationen IRA:s politiska gren. IRA:s medlemmar gömde sig ofta i Monaghan.

I dag är partiet ändå mer känt som det största vänsterpartiet på Irland.

Men i brexits kölvatten har Sinn Féin nu inlett sin kampanj för att uppfylla sitt viktigaste långsiktiga mål – att återförena Irland så att ön bildar en enad nation.

– Ur Sinn Féins perspektiv har ett enat Irland alltid känts vettigt. De flesta av oss i partiet gick in i politiken för att vi känner starkt att ett delat Irland har varit en katastrof.

Det säger Matt Carthy som var röstmagnet i valkretsen och nu representerar Sinn Féin i det irländska parlamentets underhus.

– Jag är från den här gränsregionen, och tudelningen har hämmat vår tillväxt och hindrat oss från att nå vår potential, fortsätter han.

Gränsregionen, i synnerhet om man åker längre mot nordväst, är den fattigaste i hela Irland.

Regeringen säger ja till visionen och nej till tidpunkten

Också i den nordöstra gränsregionen av republiken Irland är Sinn Féin populärt och partiet vann 42 procent av rösterna i valet 2020.

Här ligger staden Dundalk, som ekonomiskt har klarat sig bättre än Monaghan och alla andra ställen längs med gränsen.

Det är för att Dundalk ligger på vägen mellan Irlands huvudstad Dublin och Nordirlands huvudstad Belfast.

Men också här är det passiva stödet för ett enat Irland stort, och enligt vissa bedömningar enormt.

I en opinionsundersökning i hela republiken Irland år 2019 säger 65 procent av invånarna att de vill att ön enas i ett land. Bara 19 procent är emot det.

Ju närmare gränsen du kommer, desto högre är stödet för en återförening.

Det betyder också att debatten förväntas bli mer emotionell och nationalistisk i gränsområdena. Det här väntas Sinn Féin utnyttja.

Den irländska regeringen oroar sig för följderna av det den kallar Sinn Féins ansvarslösa populism.

Regeringen består av de andra två stora partierna i Irland, det vill säga konservativa Fianna Fáil och liberalkonservativa Fine Gael. Båda har ett enat Irland som sitt långsiktiga politiska mål.

I regeringen finns också Gröna partiet, vars mål är att undvika alla potentiellt våldsamma konflikter.

Det finns alltså en viss oro över att en aggressiv debatt om återförening kan riva upp känslorna från The Troubles. Under den nästan fyrtio år långa konflikten dödades kring 3 700 personer. (Uppgifterna varierar beroende på källa.)

Jag är från den här gränsregionen och tudelningen har hämmat vår tillväxt och hindrat oss från att nå vår potential

― Matt Carthy

I Dundalk träffar vi senatorn i överhuset, John McGahon, från Fine Gael.

– Vi kan ordna en folkomröstning när vi vet att vi kommer att vinna. Sinn Féin kräver en folkomröstning alldeles för tidigt. Det är ingen idé att ordna en folkomröstning nu när det finns en risk för att vi förlorar.

Enligt fredsavtalet från 1998, det så kallade Långfredagsavtalet, har Storbritannien lovat att det i något skede ska ordnas en folkomröstning om Nordirlands politiska status.

Folkomröstningen ska ordnas samtidigt i Nordirland och Irland.

Opinionsläget i Nordirland är just nu på unionisternas sida, det vill säga ungefär 60 procent av nordirländarna säger sig vilja förbli i union med Storbritannien.

– Om vi förlorar en folkomröstning blir frågan bordlagd för en generation. Så vi ska ordna en folkomröstning först när vi vet att vi vinner.

Så när?

– Kanske när nationalisterna har majoritet i Stormont, Nordirlands lagstiftande församling, svarar McGahon.

McGahon påpekar att Sinn Féin försökte få igång debatten om en folkomröstning också efter att britterna hade röstat för brexit.

– Det skulle ha kastat in oss i en ännu mycket svårare situation än den vi redan befann oss i, i och med brexit.

På Nordirland röstade 56 procent av väljarna för att stanna i EU.

– Vi kämpade hårt för att det inte skulle bli en fysisk gräns mellan Irland och Nordirland. En polarisering av debatten i Nordirland skulle ha riskerat den kampen.

Nu blev det ingen fysisk gräns på Irland. Gränsen mellan republiken Irland och brittiska Nordirland förblir öppen inom överskådlig framtid. I stället ska alla varor som importeras från Storbritannien till Nordirland granskas.

En annan risk med en återföreningsdebatt i Irland är att Nordirland fortfarande är instabilt.

De är få som tror att det finns en risk för att de sekteristiska våldsamheterna ska blossa upp igen, men enstaka våldsdåd går inte att utesluta.

I Bangor i Nordirland möter vi Jane Morrice, som är en av de många politiker som var med i processen att utforma Långfredagsavtalet.

Då representerade hon Northern Ireland Women's Coalition, ett litet politiskt parti som inte valde sida i konflikten och hade både katolska och protestantiska medlemmar.

– Om Irlands regering lutar sig tillbaka och agerar långsamt får den antagligen respekt här i Nordirland – det är alltså klokt, säger Morrice.

Samtidigt påpekar hon att flera unionistledare, som alltså förespråkar att Nordirland fortsätter i union med Storbritannien, välkomnar en debatt om landsdelens status.

En polarisering av debatten i Nordirland kan leda till att vi inte ser ett enat Irland under min livstid

― John McGahon

– Det råder ingen tvekan om att diskussionen måste börja. Frågan ligger ändå i luften, så vi måste ha en ansvarsfull debatt.

Personligen hoppas hon att frågan om ett enat Irland ännu en tid håller sig i skuggan av självständighetsdebatten i Skottland.

Dels för att mångas åsikter kan påverkas av hur det går där och dels för att hon har en helt egen vision. Hon kallar sig kryptiskt en EU-unionist.

– Om Skottland blir självständigt kommer de att söka om medlemskap i EU. Antagligen kommer EU att välkomna Skottland som ansökarland.

Morrice jobbade i många år som chef för EU-kommissionens kontor i Nordirland och upplever att EU också är vänligt inställt till Nordirland.

– Då kan Irland, Nordirland och Skottland bilda en association inom EU samtidigt som Nordirland fortfarande stannar i unionen med Storbritannien.

Matt Carthy, Sinn Féin-parlamentarikern i Monaghan håller med Jane Morrice. Ett eventuellt EU-medlemskap intresserar dagens unga nordirländare.

– Den stora förändringen är brexit eftersom brexit visade för en helt ny generation hur odemokratisk Irlands delning är. Majoriteten i Nordirland röstade för att stanna i EU, men de har tvingats ut.

Det Carthy säger stöds bara delvis av opinionsundersökningar.

Stödet för EU har stigit i Nordirland till över 60 procent, men samtidigt tycker majoriteten att hänt är hänt. De vill inte ansöka om ett nytt EU-medlemskap.

Avslutningsvis, vad tycker Carthy om att regeringspartiet Fine Gael kallar Sinn Féin ett trumpistiskt parti?

– De gamla storpartierna som har delat på regeringsmakten i hundra år är konservativa, de får aldrig något gjort. Nu vill de skjuta upp diskussionen om ett enat Irland - i evighet.

Eller tills de kan ta åt sig äran för det, säger Carthy.

– De följer noga med opinionssiffrorna och agerar först när opinionen redan har vänt. Vi vill driva debatt för att påverka opinionen.

John McGahon uttryckte samma sak på ett lite annorlunda sätt.

– Det är ingen idé att försöka få människor att ändra åsikt på kort sikt. Sen när vi ser att vi har folket på vår sida ordnar vi den där folkomröstningen.

Det är tid att börja övergångsprocessen till en irländsk återförening, och en nationell försoning måste ligga i hjärtat av processen

― Michelle O’Neill, Sinn Féin