Den nästan utdöda ålen fortsätter att överraska och tar nu revansch på operan: "Den är som fiskarnas MacGyver och en av de mest unika varelser vi känner till"
Potenshöjare och kannibal vid behov. En delikatess och efterlyst av Europol. Ändrar skepnad flera gånger under sin livscykel och vägrar fortplanta sig i fångenskap. Föds, leker och dör i Sargassohavet. Men den märkliga ålen är kanske snart ett minne blott, ett stycke mystisk varelse som inte ens Aristoteles eller Freud blev kloka på. Patrik Svenssons nationella bästsäljare "Ålevangeliet" sätts nu dessutom upp på operan – ålen slutar aldrig överraska.
Ålen är klassificerad som akut hotad, det finns enbart cirka fem procent av det europeiska ålbeståndet kvar.
Ålens komplicerade livscykel och långa resor över Atlanten gör den extra utsatt.
Efter att ålen föds i Sargassohavet som en genomskinlig bladliknande larv, följer den strömmarna den sjutusen kilometer långa vägen hit till oss och Europa och blir till glasål.
Då ålen efter åtta till tjugo år blir könsmogen börjar den sedan den mödosamma vägen tillbaka mot målet där allt fick sin början, Sargassohavet, där den sedan leker och slutligen dör.
Det tror man i alla fall – ingen människa har ännu sett ålen leka.
Men den mängd ål som kommer till Finland på naturlig väg är i dag alltså så gott som obefintlig.
De ålar vi har här är utplanterade, det planteras årligen ut cirka hundratusen ålar i Finland för att stöda det europeiska ålbeståndet, berättar fiskeribiolog Malin Lönnroth på Centralförbundet för fiskerihushållning.
– Ålen mår inte bra i dag även om den trivs i våra finska vatten. Hos oss växer den bra efter utplantering och blir stor och fet, en fördel på den långa vandringen tillbaka till Sargassohavet, säger Lönnroth.
Hon tillägger att vi dessutom inte heller har något riktat fiske efter ål, så man räknar med att upp till sjuttio procent av de finska ålarna kan komma åt att inleda lekvandringen.
Könlös globetrotter
Då ålen blir könsmogen är det dags för ett sista kostymombyte och den förvandlas gradvis till blankål.
Den slutar äta, tarmen förtvinar, ögonen blir större och driften styr den under mörka nätter mot Sargassohavet.
Ålen vägrar låta sig kategoriseras på många sätt. Den är exempelvis könlös då den kommer hit till oss, könet bestäms sedan via näringstillgången.
– Den pejlar läget, “okej här är det bra att vara hona” eller “här är det bra att vara hane”, och så blir det så, säger Lönnroth.
I Finland har det visat sig att de flesta ålar blir honor, antagligen på grund av den goda tillgången på föda och liten tävlan med artfränder.
Den har till och med setts vandra korta sträckor på land, berättar hon.
– Den är lite som fiskarnas MacGyver.
Inte nog med det, den vägrar dessutom fortplanta sig i fångenskap och ingen människa har hittills sett en ål leka.
Om det blir för trångt om saligheten tvekar den inte heller att äta upp en annan ål.
Patrik Svensson och ålfrågan
Lönnroth är liksom många med henne väldigt fascinerad av den mystiska ålen.
Till och med Aristoteles och Freud fick gråa hår av denna fisk. De ville lösa mysterierna med ålen men fick ge upp.
Det här får vi bland annat veta i Patrik Svenssons hyllade bok "Ålevangeliet" som utkom 2019 och som blivit en nationell bästsäljare.
"Ålevangeliet" vann Augustpriset 2019 i fackboksklassen och boken finns med på New York Times lista över årets hundra bästa böcker.
Svensson berättar respektfullt och intressant om fisken som de flesta aldrig ägnar en tanke, men det är lika mycket en bok om våra existentiella och filosofiska frågor som om ålen.
– Den är en sådan väldigt märkvärdig varelse. Den kan bli otroligt gammal och genomgår flera metamorfoser, säger Svensson.
Också ålens intressanta livsförlopp med sitt början och slut i Sargassohavet, fascinerar givetvis Svensson.
Även hur naturvetenskapen genom historien försökt lösa ålens gåta och ofta misslyckats, hänför honom.
– Det finns till och med ett begrepp för det här som kallas ålfrågan. Detta för att beskriva denna särskilt svåra vetenskapliga gåta, säger Svensson.
Ålen gör revansch på Folkoperan
Glad och förvånad. Det blev Svensson då han fick höra att hans "Ålevangelium" ska sättas upp på Folkoperan i Stockholm.
Det skrivs alltså ett helt oratorium utgående från verket som förväntas uruppföras år 2022.
Än en gång överraskar alltså ålen.
Svensson säger att han inte har någon aning om hur det kommer att låta, han har aldrig tänkt på ålen som en musikalisk fisk.
– Kanske kan man tänka sig att man tar fasta på just det gåtfulla. Gränserna för vad vi vet och inte vet. Och med tanke på hur hotad ålen är kanske också något slags vemod, funderar Svensson och konstaterar att Jean Sibelius musik hade passat bra i sammanhanget.
Men allvaret om ålens fortsatta öde finns hela tiden där.
Svensson påminner om att ålen har varit väldigt viktig för människan, dels som matfisk för stora delar av Europa men också som den vetenskapliga gåta den är.
De som rycker på axlarna över att ålen är utrotningshotad får således tänka om.
– Om man tänker på det sättet utgår man från att allt liv utgår från människan. Om en varelse inte är till nytta för människan så har den liksom heller inget berättigande.
Det är en attityd som både är förkastlig och högst kontraproduktiv, om man tolkar Svensson.
– Nu när så många arter är utrotningshotade och forskarna talar om att vi är på väg in i det vi kallar för det sjätte utdöendet, så tror jag att just det tänkandet är något vi måste lämna bakom oss.
Hoten mot ålen många och svåra
Hoten mot ålen är många och svårlösta. Ålfisket har vi visserligen lyckats stävja med gemensamma krafter, men många problem återstår.
Ett stort problem är utbyggnaden av vattendrag. I Finland liksom i övriga Europa har vi dämt upp våra vattendrag.
Ålen kan ännu komma åt att vandra upp till våra sötvatten då den är liten, men problemet är då den växt till sig och blir lekmogen och ska börja simma tillbaka mot Sargassohavet.
Då fastnar den i kraftverkens turbiner och blir fiskmassa.
– Vi vet heller inte hur klimatförändringen påverkar ålen, den är ju beroende av havsströmmar då den ska ta sig till Europa och sedan tillbaka igen, säger Lönnroth.
I många länder som exempelvis Spanien, Portugal och Frankrike är glasålen dessutom en stor delikatess och de fiskas därför upp i de trakterna, innan de hunnit nå Östersjön.
Det har även påträffats parasiter som man tror kan påverka ålen.
Potenshöjande effekt på asiater
Ålens värde på svarta marknaden är dessutom mycket stort.
Det uppskattas att det från Europa årligen smugglas glasål till Asien för ett värde av uppskattningsvis 2,2 miljarder euro.
– Glasålar smugglas i reguljärflyg till Asien i vattentäta kappsäckar dels som en delikatess, dels som ett afrodisiakum. Det här är miljardbisnes, säger Lönnroth.
Vissa glasålar äts upp direkt, andra föds upp till ålar och kilopriset på dem är cirka 20 000 euro.
– Det positiva är att problemet är erkänt och bland annat Europol gör ständiga tillslag mot ålsmugglingen och har omfattande statistik över denna olagliga handel, säger Lönnroth.
Lönnroth berättar att enligt uppgifter på Sustainable Eel Groups hemsida har man sedan fiskesäsongen 2018-2019 inleddes genom tillslag stoppat smugglingen av mer än två ton glasålar på väg från Europa till Asien, vilket motsvarar cirka sex miljoner glasålar.
Hopp om fortplantning
I Finland äter vi inte glasål, knappt heller någon ål. I så fall är det rökt ål.
I Estland äter man mera ål och i Sverige finns det ålodlingar där man odlar upp ynglen.
– Köper man ål i Finland är det troligen ål som kommit från vårt eget fiske som bifångst, eller så är den importerad från Estland eller Sverige, säger Lönnroth.
Vad beträffar den ål som serveras på sushirestauranger är den antagligen oftast importerad från Japan.
– Men den japanska ålen mår inte heller bra, så vi strävar efter att undvika använda den, säger Lönnroth.
Lönnroth är optimist trots att det onekligen ser illa ut för ålen, hon vill tro att den överlever.
– En eventuell räddning vore om man kunde få ålen att fortplanta sig och odla den från rom och mjölke som man gör med andra arter.
Vi finländare har varit nära att lyckas, liksom japanerna, men det genom artificiell befruktning.
– Man var nära i Kotka och det blev en världssensation då en av akvariets ålar plötsligt blev könsmogen. Det flögs in ålexperter till Finland för att beskåda detta.
Men ålfrågan är ändå fortfarande långt ifrån löst. Tiden rinner dessutom ut för jordens kanske märkligaste varelse och dess hemligheter kommer försvinna med den om vi inte lyckas med räddningsoperationen.