Tycker du det känns osäkert att vaccinera dig? Här hittar du svar på dina frågor

1. Det fanns redan mycket kunskap om viruset

Forskarna började inte från noll utan hade nytta av tidigare insamlad kunskap.

Det nu aktuella coronaviruset sars-cov-2 påminde om coronaviruset sars som orsakade en epidemi år 2003. Utifrån den informationen kunde man snabbare komma fram till vad som behövde göras.

– Man visste att virusets så kallade spikeprotein är centralt för virusets funktion. Coronaviruset använder spikproteinet för att fästa sig på ytan av våra celler. Forskarna bedömde att man kan skydda sig mot coronaviruset om man bygger upp antikroppar mot just det proteinet, säger Mika Rämet, som är chef för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet.

2. Alla jobbade åt samma håll

Vaccinutvecklingen har varit snabb eftersom forskningen har prioriterats både då det gäller tid och pengar.

Både stater och välgörenhetsorganisationer har sett till att läkemedelsbolagen haft mycket pengar att tillgå och tillståndsmyndigheter har hela tiden följt med utvecklingen.

Det har gjort det möjligt att utföra många utvecklingsfaser samtidigt, och kunna satsa på att tillverka vaccinen i stor skala redan innan man visste hur effektiva de var.

3. Ny avancerad teknologi

Forskarna har använt sig av ny vaccinteknologi (RNA-teknik), som bland annat möjliggör snabb tillverkning av stora mängder doser, samtidigt som de är ännu säkrare än traditionella vacciner.

– RNA-vaccinet är ett steg framåt i utvecklingen av vacciner. Det innehåller delar av coronavirusets genetiska material, tar sig in i cellerna och "programmerar" cellen till att tillverka antikroppar mot covid-19, säger Mika Rämet.

RNA-vacciner kan inte ändra på personers dna, utan ger helt enkelt instruktioner som gör att kroppen bygger upp immunitet mot covid-19.

RNA-vaccinerna skapar endast antikroppar mot den del av viruset som kroppen behöver skydda sig mot, vilket minskar risken för att kroppen skulle reagera onödigt kraftigt.

Här kan du läsa en längre artikel hur man testat och utvecklat de olika coronavaccinen.

1. Hur bra skyddar vaccinen?

Pfizer BioNTech-vaccinet Comirnaty som nu distribueras i Finland skyddar inte alla, vilket stämmer för alla vaccin. Enligt hälsomyndigheten är ändå vaccinets effekt mot coronaviruset utmärkt. Över 90 procent av de vaccinerade är skyddade.

Forskningen visar att vaccinerade inte är helt skyddade innan sju dygn förlöpt sedan den andra vaccindosen. Skyddet verkar ändå vara över 50 procent redan två veckor efter den första vaccindosen, men det finns inte så mycket data på hur väl vaccinerna som ska tas i två doser skyddar efter bara en dos.

Man vet inte ännu hur länge det skydd vaccinerna ger kommer att hålla i sig, men man vet att det räcker i åtminstone några månader.

EU-kommissionen har också godkänt den amerikanska läkemedelstillverkaren Modernas coronavaccin.

Modernas vaccin har i undersökningar testats på cirka 30 000 människor. Undersökningarna visar att vaccinet har en effektivitet på 94,1 procent.

För personer i riskgruppen – alltså sådana som kan insjukna svårt, exempelvis kroniskt lungsjuka och hjärtsjuka – har vaccinet en effektivitet på 90,9 procent.

2. Hur vanliga är biverkningar?

Pfizers-Biontechs, Modernas och AstraZenecas coronavacciner, har testats i flera månader och har konstaterats vara både effektiva och säkra.

I samband med Pfizer/Biontech och Modernas coronavacciner har inga allvarliga biverkningar uppkommit, när de testades på tiotusentals människor (i fas 3-studier).

I samband med AstraZenecas vaccin kan det däremot ha förekommit en allvarlig biverkning (inflammation i ryggmärgen) i ett fall, och möjligen också hög feber i ett annat. AstraZeneca redovisade säkerhetsdata för så många som 23 745 personer.

Hälsomyndigheten och Fimea bokför regelbundet anmälningar och informerar om dem på sina hemsidor. Förra veckan tog Fimea emot en första anmälan om biverkningar av ett coronavaccin som getts i Finland.

3. Vilka är de vanliga biverkningarna?

Då ett vaccin beviljats försäljningstillstånd publiceras ett sammandrag av preparatet på Europeiska läkemedelsverket EMA:s hemsidor.

Då det gäller Pfizer BioNTech-vaccinet Comirnaty har ungefär var tionde som fått vaccinet fått typiska biverkningar som till exempel svullnad eller smärta vid stället för sticket, trötthet, feber eller huvud-, muskel- eller ledvärk. Feber har förekommit oftare efter den andra dosen. För kring var 100:e har stället för sticket blivit rött eller så har personen drabbats av illamående.

De flesta av vaccinens biverkningar märks inom sex veckor, om de alls uppstår.

I EMA:s kliniska studier har kring 1 på 1 000 drabbats av sömnlöshet, värk i lemmar, illamående eller kliande vid stället för sticket.

Vaccinet Comirnaty har runt världen orsakat allergiska reaktioner i högre utsträckning än normalt med vaccin. Ungefär var 100 000:e patient har fått allvarliga allergiska symptom, då det normalt brukar handla om en på en miljon.

I uppföljningen har det hittills uppdagats fyra fall av ansiktsnervsförlamning, förekomsten av det har varit en på 10 000. Det här motsvarar enligt hälsomyndigheten den normala förekomsten, alltså hur mycket det förekommer i befolkningen utan vaccin.

4. Hur har man testat vaccinet?

De färdiga vaccinerna har testats i flera faser. Vaccinerna har testats först i djurförsök och därefter inleds kliniska försök, alltså försök på människor.

Där ökades antalet deltagare stegvis, från tiotals personer i fas 1 (på friska vuxna), till hundratals personer i fas 2 (här inkluderades också vissa riskgrupper såsom äldre) och till tiotusentals personer i fas 3.

Till exempel Moderna hade 30 000 deltagare i sin fas 3-studie, och 7 000 av dem var över 65 år. Dessutom ingick 5 000 personer som har någon sjukdom som ökar risken för allvarlig covid-19, och personer med olika etniska bakgrunder.

5. Vad händer om man drabbas av biverkningar på grund av vaccinet?

Om du mot förmodan får biverkningar är den finländska läkemedelsskadeförsäkringen sällsynt omfattande i internationell jämförelse.

Det är vaccintillverkare, importörer och marknadsförare av vaccin som har tecknat försäkringen, via det gemensamma andelslaget Finska andelslaget för ersättning av läkemedelsskador.

Den ersätter om det skulle uppstå biverkningar som anses vara allvarligare än lindriga, och om de pågår i mer än 14 dagar.

Alla coronavacciner som tas i bruk i Finland kommer att omfattas av den här försäkringen. Detsamma gäller också för andra vacciner inom det nationella vaccinationsprogrammet.

Här kan du läsa mer om hur de olika vaccinen testats och utvecklats.