Aktivist? Javisst! – Svenska litteratursällskapet är nyfiket på vilka samhällsfrågor du brinner för

Globala ödesfrågor som miljö- och klimatförändring, flyktingkriser och coronapandemin har präglat vår tillvaro de senaste åren. Och det är lättare än någonsin att engagera sig.

– Vardagsaktivism ligger i luften, säger arkivarie Susanne Österlund-Pötzsch på Svenska litteratursällskapet. Till exempel miljö och klimat, men också konsumtion är otroligt aktuellt. Varifrån kommer varorna man köper? Hur har tillverkningen påverkat klimatet? Är varorna rättvisemärkta? 

Vi har också sett ett stort engagemang i flyktingfrågan och ställningstagande i globala frågor. Till exempel amerikansk politik har också fått reaktioner i Finland.

Nu vill Svenska litteratursällskapet i Finland dokumentera vardagsaktivismen genom att fråga "Vilka samhällsfrågor brinner du för?" Du kan delta via frågelistan: https://www.lyyti.fi/reg/vardagsaktivism

Lättillgänglig information ökar vardagsaktivismen

Susanne Österlund-Pötzsch konstaterar att sociala medier har bidragit till lättheten att engagera sig.

– I dag är det lätt att sprida ett budskap via sociala medier. Sociala medier är samtidigt uppbyggda på ett sådant sätt att de engagerar, med korta effektiva budskap. I sociala medier kan man också hitta andra likasinnade. Man kan få information och elda upp sitt intresse, då man märker att man inte är ensam.  

Med frågelistan vill Svenska litteratursällskapet fånga upp många olika uttryck av aktivism. Aktivism förknippas ofta med att man är väldigt synlig, står på barrikaderna och är radikal. 

Men det finns också andra typer av aktioner som görs för att åstadkomma en förändring eller förbättring i samhället.

– Det kan vara så vardagligt att man plockar skräp medan man går på promenad. Det är en handling som man inte är förpliktad att göra, men som man gör för att förbättra omvärlden, säger Susanne Österlund-Pötzsch. 

Aktivism inget nytt

Begreppet aktivism är på sätt och vis nytt. Men fenomenet aktivism är ingalunda nytt. Ofta förknippas aktivism med ett slags politisk hållning. 

Men man kan se det i ett bredare perspektiv. Att det handlar om ett mer allmänt samhällsengagemang, där man försöker uppnå någon form av samhällelig förändring.

– Ordet aktivism kanske skrämmer, men det vi vill peka på är det vardagliga i våra handlingar. Ofta har man någon personlig upplevelse av att någonting inte fungerar så bra i samhället. Eller så är det en viss period i livet, till exempel under småbarnsåren, som man brinner för vissa frågor.

Vardagsaktivism i forskning och i Svenska Yles program

Under 1900-talet har olika frågor lett till aktivism, som arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och kvinnosaksfrågorna i början av seklet.

En annan period är slutet av 1960-talet och början 1970-talet, med de stora globala rörelserna som kvinnokampen och fredsrörelsen. 

– Utöver frågelistan kommer vi att göra intervjuer. Då hoppas vi också hitta personer som var aktiva inom 1960- och 1970-talets olika rörelser, säger Susanne Österlund-Pötzsch. 

Susanne Österlund-Pötzsch är också intresserad av att se om vardagsaktivism i Svenskfinland kan kopplas till tendensen att engagera sig i föreningar och nätverka.

– Vi har ju goda nätverk och många föreningar i förhållande till folkmängden. En sådan sak kan vara en bra grogrund för olika typer av engagemang. Man har likasinnade och det att man är flera som agerar tillsammans ger en styrka. 

Inom forskningen finns det just nu ett ganska stort intresse kring människor som engagerar sig samhälleligt. 

Materialet som kommer in via Svenska litteratursällskapets frågelista kommer att användas inom forskningen. En del av materialet kommer också att bli program på Svenska Yle.