Kan en arg mobb tränga sig in i Riksdagshuset med våld? Säkerhetschefen svarar

Kan det som hände i USA hända hos oss? Skulle upprorsmakare kunna tränga sig in i Riksdagshuset med våld?

Jag träffar riksdagens säkerhetschef Jukka Savola utanför byggnaden. Bara en annan person syns till den här kalla januaridagen; En man sitter högt uppe på Riksdagshusets trappa och tittar ut över Medborgarplatsen. Det är stilla, bortsett från den livliga trafiken på Mannerheimvägen.

Savola ler lite som svar på frågan på om hur väl skyddat Riksdagshuset är mot hot. Han kan inte säga mycket om säkerheten, förklarar han. Det är hemligt.

– Det viktigaste är att se till att sådana situationer inte uppstår. Det är riksdagsledamöternas sak att göra det, att se till att demokratin fungerar så att ingen vill revoltera, säger han.

Om medborgarna känner att de blir hörda finns det ingen orsak att storma riksdagshuset, är hans tanke.

Ja men, så kanske man inte kan räkna med att det alla gånger fungerar. Så om det ändå skulle hända att en arg folkmassa skulle försöka tvinga sig in i byggnaden - vad gör man då?

Savola kniper ihop munnen. Han tänker inte berätta några detaljer.

– Vi samarbetar med polisen. Vi har övat olika situationer, säger han sen.

"Demonstranter bråkar oftast med varandra"

Riksdagen har sin egen säkerhetsorganisation som sköter om säkerheten inne i byggnaden och strax utanför. De samarbetar tätt med Helsingfors polisinrättning, och om det behövs kallas polis med låg tröskel till hjälp.

– Vi arbetar inte mot utan med demonstranter, och då blir det inte våldsamma situationer. Om demonstranter bråkar så är det inte med polisen eller myndigheter utan oftast med varandra, säger han med ett litet skratt.

Säkerheten i riksdagshuset förbättrades en del i och med renoveringen 2015–2017. Då byggde man hinder så att man inte slipper nära byggnaden med bil, och så tog man i bruk en ny ingång för besökare. Annars också moderniserades byggnaden, så mycket det gick.

Har det förekommit hotfulla situationer vid riksdagshuset? Savola tänker efter och nämner sen jättedemonstrationerna under 90-talet. Arbetslösheten var stor, och bitterheten.

– Människor hade förlorat mycket och var arga. Det fanns ett hot i luften på grund av kraften bakom den enorma massan mänskor, men inget våldsamt hände.

Då diskuterades nog säkerheten och strategier gjordes upp. Något konkret vill Savola inte säga om det, heller.

Vad tänkte säkerhetschefen när han tittade på nyheterna och såg hur kongressen i USA intogs av upprorsmakare? Nå. Han vill inte säga mycket. På ett allmänt plan tycker han att det ser ut som att olika myndigheter inte har samarbetat så bra som de borde ha gjort.

– Om situationen hade eskalerat i många dagar men man var så där dåligt förberedda... Då kan man dra sina slutsatser, konstaterar han.