Rättegången mot mordåtalad sjukskötare inleds - Valvira: Liknande mordmisstankar väldigt ovanliga

Rättegången mot anställda på det privata hemsjukhuset Luotsi inleds

1:17

I dag, tisdag inleds rättegången mot anställda på privata hemsjukhuset Luotsi. Företaget erbjöd vård i livets slutskede, och Åbo stad köpte tjänster av bolaget i flera år.

Enligt Kirsi Liukkonen, som är enhetschef vid Valvira är brottsmisstankarna exceptionella. Valvira är tillsyns- och tillsynsmyndigheten för social- och hälsovården i Finland.

- Det att en person som jobbar inom social- och hälsovården misstänks för brott mot liv under arbetstid är ovanligt. Vi har haft enstaka fall under de senaste tio åren, säger Liukkonen.

Grova brottsmisstankar

En sjukskötare åtalas för flera grova brott, bland annat för mord på en äldre patient. Enligt åtalet injicerade sjukskötaren flera mediciner i patienten, mediciner som inte hade ordinerats för personen och det här orsakade patientens död.

Enligt åklagaren var brottet planerat och grymt och patienten hade ingen möjlighet försvara sig. Sjukskötaren misstänks också för flera fall av grov misshandel. Även i de fallen misstänks han för att ha injicerat mediciner i patienterna utan en läkarordination.

Det här skulle inte få hända, eftersom endast läkare får ordinera receptbelagda mediciner, konstaterar Kirsi Liukkonen vid Valvira. Det är främst arbetsgivaren som ska följa med situationen, övervaka och upptäcka eventuella missbruk för att se till att patientsäkerheten uppfylls, säger hon.

- Om arbetsgivarens åtgärder inte räcker till, så kan de övervakande myndigheterna ingripa. Största delen av de fall som kommer till Valvira kommer via anmälningar. Vi får sådana anmälningar så gott som dagligen.

Valvira kopplas in i de grövsta fallen

Det är främst arbetsgivaren eller den som köper tjänsterna samt Regionförvaltningsverket som ska övervaka patientsäkerheten. I de grövsta fallen kopplas också Valvira in, förklarar Liukkonen. Det kan exempelvis vara fråga om att begränsa personens rätt att utöva sitt yrke.

En läkare vid samma företag åtalas också för grovt ocker och grov förfalskning. Åklagaren yrkar på livstids fängelse för sjukskötaren och ovillkorligt fängelse för läkaren.

Dessutom åtalas också fyra tjänstemän i Åbo. Åklagaren menar att de försummat sin tillsynsplikt genom att inte övervaka sjukhusets verksamhet.

De åtalade bestrider åtalen.

Åbopolitiker: Viktigt att granska att avtalet följs

Åbo stad köpte tjänster av företaget under åren 2011-2014.

I samband med upphandlingen framkom inget som skulle ha indikerat på de misstankar, som nu tas upp i rätten. Det säger Kjell Wennström (SFP), som var medlem i social- och hälsovårdsnämnden då staden slöt avtal med företaget.

Enligt Wennström skulle det ändå vara viktigt att staden följer upp den service, som staden köper av producenter. Själva avtalet kan vara adekvat - men det är viktigt att se till att avtalet följs, säger Wennström.

- Det är viktigt att producenterna följer de kriterier som vi har avtalat om, säger Wennström.

Numera följer Åbo upp sina avtal bättre

Enligt Katariina Kauniskangas, som är serviceområdeschef för Åbos hälsotjänster, har situationen förändrats mycket på de tio år som gått sedan avtalen med Luotsi gjordes.

Under den tiden har till exempel Institutet för Hälsa och Välfärd, THL, och Åbo stad gett tydligare instruktioner för hur övervakningen ska ske. Det gäller både stadens egen service, som missförhållandena vid Kuppis G1-avdelning, och den service som man köper av andra producenter.

Åbo följer konstant upp de avtal om köptjänster som man gjort med producenter. Stadens tjänstemän går bland annat igenom de rapporter som producenterna gett, och man jämför dem med de klagomål som klienter och anhöriga lämnat in till staden.

- Staden kan kräva att vissa saker ska redas ut, att saker måste åtgärdas eller till och med att avtal måste sägas upp om producenterna inte följer de avtal som gjorts, säger Kauniskangas.

Det är också en fortlöpande process, så att man i nästa konkurrensutsättning tar i beaktande de avtalsproblem som funnits, och redan i upphandlingsskedet kräver att vissa kriterier ska uppfyllas.

Omvänd konkurrensutsättning har varit lyckad

Frågan är ändå hur Åbo stad ska se till att kriterier för god kvalitativ vård uppfylls i konkurrensutsättningen. I fallet med Luotsi valdes det överlägset billigaste alternativet, medan kvaliteten på vården fick mindre tyngd.

Kauniskangas säger att det finns olika sätt att säkerställa kvaliteten vid en konkurrensutsättning; man kan bestämma vilka minimikrav vården måste uppfylla, man kan bestämma hur stor vikt kvaliteten ska ha och hur stor vikt priset ska ha, eller man kan ha en så kallad omvänd konkurrensutsättning.

Den omvända konkurrensutsättningen går ut på att priset är bestämt i förväg, exempelvis en miljon euro, och producenterna ska ange vilken service och vilken kvalitetsnivå de kan erbjuda för den summan.

- Själv tycker jag att det är ett bra sätt, särskilt då det gäller en viktigare konkurrensutsättning. Vi har gjort så bland annat vid upphandlingen av hälsovård i Perno och Pansio, och vi har fått just en sådan service som vi ville ha, säger Kauniskangas.

"Största delen av vården fungerar utan problem"

Hur orolig ska en patient eller anhörig vara gällande patientsäkerheten? Enligt Kirsi Liukkonen vid Valvira fungerar största delen av vården utan problem och att det är viktigt att lägga fallet i proportion till den mängd vård, som ges i landet.

- Vi har en stor mängd aktörer inom social- och hälsovården och största delen av dem agerar rätt. De här misstankarna gäller ett mycket extremt fall och vi kan inte dra slutsatser om hur social- och hälsovården fungerar utifrån de här misstankarna, säger Liukkonen.