Nyvald förbundsordförande hoppas på nystart i ungdomsföreningarna då livet normaliseras igen
Pargasbon Tony Karlsson ny ordförande för Finlands Svenska Ungdomsförbund
Pargasbon Tony Karlsson har sedan årsskiftet fungerat som ordförande för Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU). Han hoppas att ungdomsföreningarna tar tillfället i akt och förnyar sin verksamhet medan arbetet står stilla på grund av coronapandemin.
Med några få undantag har verksamheten i de finlandssvenska ungdomsföreningarna gått på sparlåga de senaste tio månaderna.
– Det finns inte en ungdomsförening som skulle bedriva en verksamhet så som man gjorde för ett år sedan. På de flesta orter har verksamheten helt stannat av och man väntar på att kunna återgå till något nytt normalt, säger Karlsson.
Tony Karlsson är känd i Åboland främst från e-sportsammanhang som en av grundarna till Pargas Gaming Community i början av 2000-talet. Han säger att e-sporten är en av de få verksamheter vid ungdomsföreningarna som kunnat fortsätta trots pandemin.
– Inom e-sporten sker det mesta online och där har vi inte sett ett liknande bortfall, även om fysiska träffarna uteblivit. Men de allra flesta ungdomsföreningar har inte samma möjlighet utan där går verksamheten ut på sociala sammankomster och fysiska evenemang och när de inte ordnas är det svårt att få kontakt till nya människor.
Ungdomarnas situation oroar
Coronapandemin har drabbat alla delar av samhället men särskilt oroad är Karlsson för ungdomarnas situation.
– För många, speciellt på glesbygden, är ungdomsföreningarna ett naturligt hem där det finns en lockande fritidsverksamhet och där man kan förverkliga sig själv. Nu när den verksamheten helt fallit bort så hoppas jag att ungdomarna hittat annat att göra så att det inte ersatts av att ligga på soffan.
Enligt Karlsson är FSU:s roll som centralorganisation att fungera som ett stöd till medlemsföreningarna via landskapsförbunden. Närmast handlar det om att visa upp sitt stöd, men möjligheter att ekonomiskt hjälpa medlemsföreningarna som tappat intäkter är små.
– Den traditionella modellen att finansiera verksamheten är via deltagarintäkter men också genom att hyra ut föreningshus till privata tillställningar. Men där har man sett ett fullständigt bortfall i intäkterna under de senaste tio månaderna.
Det här ställer till stora problem eftersom föreningarnas fastigheter har ett kontinuerligt underhållsbehov och löpande kostnader. Karlsson tror att många föreningar kommer att få svårt att återhämta sig om pandemin blir långvarig.
– Tack och lov har Svenska kulturfonden understött föreningar med egna föreningshus med stödpaket och undervisnings- och kulturministeriet delade ut ett mindre stöd tidigare. Men det handlar om en droppe i havet, även om det är välkomna pengar. Det täcker inte bortfallet som drabbat föreningarna.
"Det finns ett stort potential i Svenskfinland"
Ungdomsföreningarna har långa anor i Svenskfinland, första ungdomsföreningen grundades redan 1888 i Malax. Utmaningen för föreningarna nu är att hitta fler ungdomar som vill vara med som arrangörer och styrelsemedlemmar.
– Det är i regel svårt att hitta nya kandidater som vill ta en aktiv roll i att planera och arrangera verksamhet istället för att bara delta i verksamheten. Mycket hänger på eldsjälar och föryngring eller generationsskiften är i många föreningar en riktig utmaning.
För tillfället går tiden i föreningarna åt till att planera för verksamheten då läget normaliseras igen.
– Ska man hitta något positivt i det hela så i samband med att verksamheten trappats ner kan föreningarna sikta på en nystart. Det finns ett stort potential i Svenskfinland.