Vinterväder påverkar munskydden men det är oklart om kylan gör att viruset sprider sig snabbare

De senaste dagarna har bjudit på kallare väder i hela landet och temperaturerna väntas ligga under nollstrecket också under resten av januari. Det kalla vädret kan påverka hur väl munskydd fungerar, rapporterar Yle Uutiset.

Behovet av munskydd är klart mindre utomhus än inomhus, men i vissa fall kan de trots det behövas. Det gäller främst en del riskgrupper, arbetsuppgifter och i kollektivtrafiken.

Kallt väder kan försvåra munskyddsanvändningen. Forskarprofessor Ali Harlin vid VTT säger att tiden som skyddet kan användas blir kortare och att man kan tvingas byta munskydd oftare än vanligt.

− Om du tvingas använda munskydd utomhus ska du följa med hur det känns. Om skyddet börjar göra det svårare att andas ska du byta det, säger han.

Utandningsluften fuktar effektivt ned munskyddet från insidan och det sänker skyddets filtreringseffektivitet.

Om det samtidigt är tillräckligt kallt kan fukten sedan frysa till is. Det blockerar porerna i masken och gör det svårt att andas.

Kortare användningstid

VTT har inte forskat i hur effektiva munskydd är i vinterväder, men Harlin säger att det går att göra uppskattningar med hjälp av forskning i hur köld påverkar filtrering.

Några köldgrader räcker inte för att munskydd ska frysa. Men om temperaturen sjunker till fem eller tio minusgrader blir det svårare.

− Ordentlig vinterkyla kan frysa ned munskyddet så effektivt att det nog bildas is i det, säger Harlin.

Han uppskattar att det ska gå bra att använda munskydd i tio till femton minuter, men om användningstiden blir över en halv timme kan problem börja uppstå. Harlin tillägger att det är svårt att ge några exakta råd eftersom förhållandena kan växla så mycket.

Tygskydd samlar mer fukt

Harlin uppskattar att engångsmunskydd kan fungera bättre i minusgrader än vad munskydd av tyg gör.

− Engångsskydden är i huvudsak tillverkade av polypropen och materialet är vätskefrånstötande. Bomullsskydd är mer problematiska ur det synvinkeln att de säkert lättare blir fuktiga och samlar vätska.

Harlin understryker att det i huvudsak inte är nödvändigt att använda munskydd utomhus, i alla fall inte under några längre perioder.

Smittorisken utomhus är liten eftersom luftströmmarna snabbt för bort smittdroppar eller i det här fallet iskristaller. Det är också enklare att hålla tillräckligt stora avstånd utomhus.

Oklart hur vädret påverkar

Det går inte att utesluta att vädret påverkar hur väl coronaviruset smittar utomhus, säger virologiprofessor Ilkka Julkunen. Men det finns inga entydiga forskningsresultat om en koppling mellan coronaspridning och vädret.

Globalt sett har viruset spridit sig i alla slags väder.

I till exempel Sydamerika och Asien har coronaviruset spridit sig snabbt i varmt väder. I Europa var fallen däremot klart färre under sommaren än under våren och vintern. Men sommarens siffror kan ha berott som semestrar och vårens strikta restriktioner.

− Om man ser på pandemin globalt så har det inte förekommit någon egentlig årstidsväxling, säger Ilkka Julkunen.

Julkunen säger att förekomsten av covid-19-infektioner kan förändras så att fallen liksom andra luftvägsinfektionsvirus blir vanligare under höst och vinter.

Vintern är influensasäsong

I Finland är influensaepidemierna värst under vintermånaderna. Det samma gäller andra luftvägsinfektioner.

Julkunen säger att det beror på människors beteende − vädret får folk att i högre grad samlas inomhus. Och täta kontakter inomhus leder som känt till mer smitta.

Kallt väder anstränger också andningen och Julkunen säger att det kan påverka smittorisken. Virus lider inte heller av kyla.

Coronaviruset kan smitta utomhus under vintern på samma sätt som under sommaren, det vill säga genom droppsmitta. Men smittorisken är betydligt mindre än inomhus.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Miten maskille käy pakkasella, vaikuttaako säätila koronaviruksen leviämiseen? Asiantuntijat vastaavat skriven av Elisa Kallunki. Artikeln har översatts av Dan Helenius.