Ungas hälsning till vuxenvärlden: Prata med oss och fråga hur vi mår!

Unga som mår dåligt behöver få prata både med kompisar och vuxna - och professionella. Fortfarande undviker en del att söka hjälp av rädsla för vad kompisarna ska tycka.

Det har den senaste tiden rapporterats flitigt om ökad oro bland ungdomar. I Raseborg har rektorerna slagit larm om ett ökat illamående bland eleverna.

Det är inte enbart de vuxna som noterat detta. Också eleverna själva har kunnat konstatera samma sak.

- Många har dålig attityd till skolan, det förekommer skrik och svordomar och är allmänt dålig stämning, säger 15-åriga Ellen Hellberg som går i Karis svenska högstadium.

- Vissa drar sig undan och slutar prata med folk och verkar inte vara sig själva. Det är inte alls roligt för oss andra heller, säger klasskompisen Enja Hellberg.

Jämnåriga Liam Hagman tror också att många unga i dag sover för lite.

- Nog märker man att vissa är trötta och ser ut att må dåligt. De orkar inte vara delaktiga på lektionerna, säger Hagman.

Coronavåren lämnade avtryck

Ellen Hellberg anser att hela högstadietiden har varit ganska stökig men tycker sig ändå se en försämring under coronatiden och särskilt hösten och vintern, efter distansskolan i våras.

- Det är svårare att hitta någon att prata med när man inte kan träffas som vanligt, säger Ellen Hellberg.

Psykiska problem ger stämpel i pannan

- Vi har ju en kurator här i skolan men det är inte så många som går till henne. Det är synd eftersom hon är hjälpsam och förstår sig på, säger Enja Hellberg.

Hon upplever att det bland många elever finns ett stigma mot att öppna upp och tala om sina problem.

Enja Hellberg tror att det finns många som gärna skulle prata om sina känslor men inte gör det av rädsla för vad kompisarna skulle tycka.

Det kan nog bli en slags stämpel och talas bakom ryggen och småviskas om man går till psykologen

― Liam Hagman

De efterlyser alla tre en öppnare diskussion i skolorna angående depression, ångest och allmänt illamående. Dessutom hoppas de att skolorna skulle ha bättre tillgång till psykologer och att tröskeln att besöka dem skulle bli lägre.

- Man borde få hjälp då man behöver det, slår Ellen Hellberg fast.

De ungas hälsningar till vuxenvärlden

Enja och Ellen Hellberg och Liam Hagman vet att det inte finns några enkla lösningar men de funderar ändå gärna på vad man kunde försöka förbättra. De tror alla tre på samtal och öppen dialog.

Det kan vara svårt att prata med föräldrar. Det känns ofta som om föräldrarna inte förstår. Men försök ändå prata med era barn och fråga hur det går

― Ellen Hellberg

- De vuxna ska definitivt tala med barnen men förstås utan att pressa dem, råder Enja Hellberg.

- Fråga hellre en gång för mycket än en gång för lite, säger Liam Hagman. Han tipsar att det lönar sig att inte alltid godta det enkla svaret "helt okej" utan att kolla om den unga faktiskt menar det.

Hagman föreslår också att man lite oftare kunde göra roliga saker i skolan.

- Fast det är också svårt för när man försöker hitta på något så är det alltid någon som tycker att det är barnsligt. Det finns alltid så många åsikter och viljor. Aldrig blir ju alla nöjda, säger Hagman.

Däremot vet han att det lönar sig att prata öppet också med kompisar om hur de mår.

- I stället för att viska bakom ryggen lönar det sig att gå fram och fråga: hej, är allt bra med dig? Oftast brukar det hjälpa, säger Liam Hagman.