Ny lag kräver smartare reglering av inomhusvärmen i våra hus

Nu ska våra hus bli ännu energisnålare. Och det krävs att fastighetsägaren tar ansvar för att systemen blir självreglerande i nya hus.

Enligt Miljöministeriets förordning som trädde i kraft den 1 januari ska det i nya hus och hus som renoveras installeras självreglerande anordningar som reglerar värmen i inomhusluft och vattenburna värmesystem.

Redan byggda hus kan installera reglage av det här slaget i samband med eventuella renoveringar.

- Tanken är att det i varje boningsrum finns en termostat som automatiskt reglerar temperaturen i det rummet. Inte så att alla rum regleras från samma termostat, säger miljöråd Maarit Haakana från Miljöministeriet.

I dagens läge går cirka 80 procent av hushållens energiförbrukning åt till uppvärmning av inomhusluften och varmvatten. De nya kraven gäller även reglage för vattenburna värmesystem.

- På vattensidan är det någonting nytt. Vi har en tid redan haft krav på reglage på elsystem. Nu kommer kraven även till de vattenburna systemen, konstaterar VVS ingenjör och gruppchef Joel Främling.

Hur betydelsefull är den här förordningen?

- Det här är någonting som vi hela tiden jobbar med för att få en bättre kontroll på vårt inomhusklimat så att energieffektiviteten växer. Det blir ekonomiskt smartare så. Jag skulle nog säga att det är en bra sak, säger Främling.

Inga exakta gränsvärden

Förordningen ställer inga gränsvärden för energieffektivitet. En vanlig VVS-planerare kan sköta installationen. Men det är fastighetsägaren som ansvarar för att dessa självreglerande anordningar installeras.

Miljöministeriet överväger att under våren publicera konkret rådgivande information om vad som krävs av den som vill bygga eller renovera.

Enligt miljöråd Maarit Haakana hör förordningen till Finlands verkställande av EU:s direktiv om byggnaders energieffektivitet. Dit hör även husbolagens plikt att utrusta byggnader med beredskap för laddningspunkter för elbilar vid nybyggnad eller större renoveringar.

Självreglering ger mera flexibilitet

- Med den nya förordningen försöker man också garantera att system för fastighetsautomation, fastighetsstyrning och solpaneler, faktiskt fungerar som avsett, säger byggnadsråd Pekka Kalliomäki på Miljöministeriet.

När tillgången på förnybar energi ökar blir vi tvungna att ta hänsyn till att tillgången ofta varierar. För att byggnader ska kunna anpassa sig till den här variationen krävs det konsumtionsflexibilitet. I det långa loppet minskar det här energikostnaderna.

Det lönar sig att spara på värmen

En gammal tumregel säger att en grads sänkning av inomhustemperaturen ger fem procent mindre energiförbrukning. Så en temperatur som regleras kan ge betydande besparingar.

- Det är också bättre för människan att vara i rum med svalare temperaturer än i varma, säger Haakana

En del har redan gjorts

Enligt stadsarkitekt Johanna Backas i Raseborg har en del förberedelser för fastighetsautomation redan gjorts i samband med rörrenoveringar.

Man har installerat mätare för vattenkonsumtion och ofta också mätare för elkonsumtion. Tekniken har utvecklats och det är lättare att sätta in mätinstrument.

Men hur mycket som redan gjorts är svårt att säga i det här skedet när förordningen bara har varit i kraft i knappt två veckor.

... annat tar tid

- Alla lär sig vartefter de här förordningarna ändras. Även tjänstemän får lov att studera dem då de kommer och ska tillämpas, säger Backas.

Tekniken kommer ändras under de kommande åren eftersom det på EU-nivå kommer nya bestämmelser om energieffektivitet. De påverkar vår lagstiftning och på så sätt själva byggindustrin.

- Byggindustrin och byggnadsplanerare är de första som förväntas rätta sig enligt de nya bestämmelserna. Det är ganska få engångsbyggare eller kommuner som har resurser att göra det i förväg. Så just nu är vi i en situation där vi tvingas att sätta oss in i det nya, både tjänstemän och byggare, säger Backas.

- Alla har ändå som mål att det ska sparas på energi och att vi i det långa loppet ska stoppa den globala uppvärmningen. Allting hänger ihop, säger stadsarkitekt Backas.