Här är Trumps och Pompeos landminor som Biden måste se upp för – Jemen, Iran, Kina och Kuba på listan

President Donald Trumps administration har under sina sista veckor vid makten börjat försvåra den blivande presidenten Joe Bidens möjligheter att utöva sin egen utrikespolitik gentemot Kina, Kuba och Iran samt i kriget i Jemen. Det är Trumps och utrikesminister Mike Pompeos sista försök att lägga ut landminor för att begränsa Bidens handlingsrum, enligt experter.

Utrikesminister Mike Pompeo som allt mer verkar agera på eget bevåg, meddelade på söndagen - tio dagar före maktskiftet - att USA hädanefter betraktar Houthirebellerna i Jemen som en terroristorganisation.

Dagen efter, på måndag, meddelade Pompeos utrikesministerium att USA skrotar självpåtagna begränsningar vad gäller Taiwan.

Hädanefter får amerikanska diplomater och regeringstjänstemän samarbeta med Taiwan trots att USA i fyrtio år har följt den så kallade ett Kina politiken. Det innebar att USA betraktade Kinas regering som den enda som kunde tala för Kina. Regeringen i Peking som betraktar Taiwan som en odelbar del av Kina, kritiserade beslutet högljutt och varnade för följderna.

Det som Pompeo gör i Taiwan är att han lägger en serie landminor för Bidens administration.

På måndag beslöt USA att sätta in Kuba på listan över stater som stöder terrorism, trots obefintliga bevis på att Kuba skulle stödja terroristorganisationer. Beslutet motiveras bland annat med att tio högt uppsatta colombianska rebeller som är eftersökta i Colombia beslöt att stanna kvar i Kuba efter fredsförhandlingar som fördes i Havanna.

Beslutet väckte förundran världen över eftersom endast tre länder har varit uppsatta på USA:s terrorlista, det vill säga Iran, Nordkorea samt Syrien och nu alltså även Kuba.

På tisdag höll Pompeo vad som beskrevs som ett linjetal om bland annat Iran, där han anklagade Iran för samarbete med terroristnätverket al-Qaida, något som både kongressen och amerikanska underrättelsetjänster betvivlar.

al-Qaida är en sunnimuslimsk organisation som har motsatt sig shiamuslimska länder som Iran, även om en del högt uppsatta medlemmar av al-Qaida har bott i Iran - under husarrest enligt iranska källor.

Anklagelserna försvårar i varje fall Bidens uttalade önskan att USA återansluter sig till det internationella kärnavtalet med Iran, som var en av president Barack Obamas främsta utrikespolitiska framgångar.

Beslutet om Jemen förvärrar den humanitära krisen

Beslutet att betrakta Houthirebellerna som en terroristorganisation har väckt mest uppmärksamhet och fördömanden eftersom det kommer att försvåra möjligheterna att lindra den humanitära krisen i krigshärjade landet.

FN som betraktar läget i Jemen som den värsta humanitära krisen i världen, hör till de många organisationer som fördömer beslutet. Till exempel biståndsorganisationen Oxfam som levererar hjälp till nödställda som bor i Houthikontrollerade områden, befarar att det blir betydligt svårare att operera i Jemen.

- Följderna kommer att kännas akut över hela landet som redan lider av krig, extrem hunger, kolera och coronaviruset. Banker, företag och humanitära organisationer blir ovilliga att ta de risker som det innebär att operera i Jemen, klagar Scott Paul, biståndsorganisationen Oxfams chef i USA.

- Lidandet bland Jemens mest utsatta familjer kommer att förvärras för varje dag som beslutet står kvar. Vi vädjar därför till den blivande presidenten Biden att häva beslutet omedelbart då han tar över. I detta fall är beslutet på "dag ett" inte ett bildligt uttryck eftersom liv är på spel, tillägger Scott Paul.

USA har ingått i den internationella militärkoalitionen mot Houthirebellerna, men Biden har signalerat att han vill dra USA ut ur det katastrofala kriget och övertala bundsförvanten Saudiarabien att göra det samma.

Taiwanbeslut rubbar strategisk stabilitet

- Det som Pompeo gör i Taiwan är att han lägger en serie landminor för Bidens administration. Han lägger salt i marken för relationerna mellan USA och Kina, säger Australiens förre premiärminister Kevin Rudd som numera koncentrerar sig på utvecklingen i Asien i egenskap av ordförande för Asia Society Policy Institute.

Kevin Rudd oroar sig allra mest för att beslutet kan innebära slutet för
USA:s "ett Kina politik."

- Det har utgjort grunden för den strategiska stabilitet som har rått under senaste fyrtio åren. Vad innebär det för marknaden och vad innebär det för det internationella samfundet? Det betyder en ny period av strategisk instabilitet eftersom denna politik utgör ett fundament i Pekings utrikespolitik, säger Kevin Rudd.

Kinas utrikesministerium fördömde genast beslutet i skarpa ordalag och hotade att kämpa mot det medan Taiwan välkomnar den nya linjen och hoppas på ökat samarbete inte bara med USA, utan även med resten av världen.

Beslutet har stor betydelse intygar Taiwans utrikesminister Joseph Wu.

- Relationerna mellan Taiwan och USA har upphöjts till ett globalt partnerskap och vi hoppas att vi kan fortsätta att utveckla våra relationer, säger Wu.

Beslutet ger både Trump och Pompeo en möjlighet att anklaga Biden för att vara "alltför mjuk" gentemot Kina om han häver beslutet. Både Trump och Pompeo har antytt att de kan tänka sig att ställa upp i presidentvalet år 2024, då Kina utan tvekan återigen blir ett viktigt valtema.

Kuba en handräckning till högern i Florida

Det samma gäller beslutet att sätta upp Kuba på terroristlistan eftersom högern i Florida gav Trump en seger i den viktiga vågmästarstaten. Om Pompeo eller Trump är presidentkandidater om fyra år så blir Florida än en gång ytterst viktigt. Bägge räknar med stöd från etniska kubaner, av vilka en majoritet brukar röstar på republikaner.

Biden talade däremot under sin valkampanj om behovet att återgå till Obamas försök att normalisera relationerna med Kuba. Biden kan visserligen avföra Kuba från terroristlistan men det kräver en utdragen process som kan ta flera månader.

Under tiden kommer intresserade företag som flygbolag att avskräckas från samarbete eller investeringar i Kuba.

- Pompeos beslut är omotiverat med tanke på bevisen. Kuba är visserligen en diktatur som inte beviljar sina medborgare grundläggande demokratiska rättigheter, men det har inte bevisats att Kuba skulle ha gjort sig skyldigt till terroristisk verksamhet, säger Kubakännaren Ted A. Henken.

- Det här beslutet är politiskt motiverat och riktat till en inhemsk publik.

För Kuba är följderna allvarliga ekonomiskt, eftersom kubanerna under de senaste två åren har lidit av de strängaste amerikanska sanktionerna på 50 år.

Det har lett till ransonering och akut brist på basvaror som mat och mediciner. Kubas ekonomi krympte i fjol med 11 procent enligt ekonomiminister Alejandro Gil Fernández.

Källor: Reuters, New York Times, The Diplomat, Politico, Foreign Policy