Yles sändningar var förebilden när Anneke von der Lippe blev finlandssvenska Ragni i Atlantic Crossing

Storserien Atlantic Crossing är en berättelse om Norges kronprinspar som tvingas fly landet och leva skilda från varandra under flera år efter Nazitysklands ockupation. Först och främst är det en berättelse om kronprinsessan Märtha - och vid hennes sida under hela flykten till USA finns finlandssvenska hovdamen Ragni.

I seriens första avsnitt väcks Ragni av sin man Nikolai den 9 april 1940 kl. 5. Nödlarmet ljuder över Oslo och hennes man packar febrilt väskorna.

- Kronprinsen ringte. Kongefamilien skal evakueres sammen med regjeringen og stortinget.
- Vad med mej? Ska jag bli med?
- Bli med for sikkerhets skyld.
- Ja, vi får ta Ulla och Rolf med på vägen.

Det är en yrvaken och salig blandning av norska och finlandssvenska. En blandning som man kan tänka sig var ganska överensstämmande med verklighetens Ragni Østgaard.

På Wikipedia kan man läsa att Ragni föddes 1894 i Kotka som dotter till Alexander Gullichsen och Inez Brunila. Alexander Gullichsen var direktör och konsul i Norge början av 1900-talet och 1916 gifte sig Ragni med norska militären Nikolai Ramm Østgaard som också var framstående idrottare och bland annat vunnit tre norska mästerskap i fotboll. 1924 blev han utnämnd till kornprins Olavs adjutant.

Ragni själv blev 1929 hovdam för Märta och var det ända fram till hennes död.

I serien spelas Ragni av framstående norska skådespelaren Anneke von der Lippe som vi på Yles kanaler tidigare sett bland annat i serien Ögonvittnet som hon vann en Emmy för.

Yles poddar och radiosändningar den språkliga förebilden

Att spela på finlandssvenska är faktiskt inte helt nytt för Anneke - men nog en ganska stor utmaning.

- Jag har fått jobba lite med det. När jag fick veta att hon var från Finland så talade jag med en lingvistiker på universitetet här i Oslo. Och så har jag lyssnat mycket på Yle.

Intressant, vad lyssnade du på?

- Vi var nere i Prag och filmade och då lyssnade jag varje morgon en liten stund Yles radio på finlandssvenska. De blev mest poddar men också morgonsändningarna i Yle Vega där redaktörerna talade om bland annat samhälle och politik. Samtal som jag tyckte var väldigt givande så jag lärde mig en del om Finland också.

Vad var det svåraste med att lära sig finlandssvenska?

- Kanske det att man börjar i högt tonläge och sen går man ner. Man har betoningen på första stavelsen och håller sig ganska kort. Det är direkt och ärligt på något sätt. Det ligger lite annorlunda i munnen än andra nordiska språk i alla fall.

Är det första gången du skådespelar på finlandssvenska?

- Nja, jag har spelat i en uppsättning av Populärmusik från Vittula också. Jag är väninna med skådespelaren Ida Løken Valkeapää som har utbildat sig i Finland och vi var båda med i den pjäsen, så då hade vi med lite finlandssvenska.

- Den första roll jag spelade på film var faktiskt också som sjuksköterska i Krigarens hjärta (Krigerens Hjerte) som utspelade sig under vinterkriget. Den spelade vi in i Karelen och i den filmen var min man finlandssvensk. Så lite kontakt har jag haft med det tidigare.

Vill spegla den verkliga Ragni

Vad kan du berätta om Atlantic Crossing. Hur fick du rollen som Ragni?

- Ja, jag provfilmade helt enkelt. Hon skulle ju vara tio år äldre än Märtha och så ville de väl ha någon som är känd och etablerad och som passade samman med Sofia Helin.

- Orsaken till att jag föreslog att jag skulle spela på finlandssvenska var dels att Ragni i verkligheten var finlandssvensk, men det gav också Sofia möjligheten att i serien tala svenska med mig. För Sofia var det i början ganska svårt att skådespela på norska. På det här sättet kunde hon tala svenska både med mig och Olav medan hon talar norska med barnen.

Att sätta sig in i rollen var givande men inte helt lätt.

- Det var mycket att sätta sig in i, hela historien. Vi försökte få hjälp från hovet och att vi skulle fått tala med exempelvis prinsessan Astrid, men fick avslag på det. De ville hålla sig ganska neutrala och i Norge har det varit en hel del kritik från historiker som vill skydda hovet.

- Men Ragnis barnbarn blev intervjuad i en tidning och hon sa att jag spelade henne helt rätt, så det var roligt. Ragni var mild, stark och väldigt lojal mot hovet.

- När Märtha dog så jobbade hon vidare för prinsessan Astrid som hovdam. Ragni var faktiskt hovets högra hand och jag tror hon och Märtha hade en varm vänskap. Det var inte bara ett arbetsförhållande på grund av den situation de hamnade i.

I dramaserien lämnar hon två av tre barn i Oslo när hon flyr. Stämmer det överens med verkligheten?

- Ja, det är riktigt. Hon blir ju på ett sätt tvungen till det. De tror ju att de skall återse dem snart men de väljer också att följa sin plikt mot kungahuset. Ragni och Nikolai hade faktiskt fyra barn, en äldre son också som studerade i Trondheim när kriget bröt ut, men han är inte med i dramaserien.

- De två barnen som blev kvar i Oslo fick arbeta och klara sig själva och också hålla sig gömda i viss mån eftersom de var barn till en officerare. Och så hade de lille Einar då som fick följa med till Amerika.

- Jag tror det är ganska klart att Märtha och hon hellre skulle ha åkt till England och varit tillsammans med sina män. Det var ingen lätt situation att följa Märtha till USA där hon också i viss mån kände sig utnyttjad. Ragni blev vittne till det och samtidigt var hon nästan tvungen att stanna i Amerika så länge Märtha ville det. Så Ragni hade nog ett litet dilemma.

Den riktiga Ragni Østgaard fick flera förtjänsttecken för sitt arbete och blev också utsedd till riddare av 1 klass av St. Olavs Ordern. Efter en längre tids sjukdom dog hon 1956, Nikolai två år senare. Sonen Einar skrev flera böcker om flykten från Norge och sina upplevelser tillsammans med kronprinsfamiljen, bland annat Reisen hun ikke ønsket.

Atlantic Crossing hade premiär på Yle Fem 10 januari och samma dag publicerades hela serien på Yle Arenan.

Programmet är inte längre tillgängligt

Trailer - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)