Försök med tvåårig förskola i höst – expert skeptisk till om det är ett steg i rätt riktning

I höst testas ett försök med tvåårig förskola. Försöket får ett blandat mottagande bland experter. Man är orolig för om försöket verkligen är det som barnpedagogiken i Finland behöver.

Ungefär 10 000 barn födda 2016 och 2017 kommer att delta i försöket. I slutet av januari meddelas vilka kommuner som ska medverka. Kommunerna väljs slumpmässigt.

- Vi vill genom det här försöket undersöka om skolgången blir mer jämlik, om det förbättrar förskolans kvalitet och om det gör förskolan mer effektiv, säger Mervi Eskelinen, specialsakkunnig på Undervisnings- och kulturministeriet.

Satsa på utsatta barn

Enligt Eskelinen görs försöket bland annat eftersom de vill höja deltagandet i förskoleutbildningen. Målsättningen är att öka jämlikheten. Man vill speciellt satsa på barn som är utsatta eller har specialbehov.

- Ju snabbare barn med specialbehov erbjuds stöd, desto effektivare är stödet. Om barnet har behov av stöd, så kan vi med en tvåårig förskola erbjuda hjälp tidigare, säger Eskelinen.

Experter anser att ansatsen är bra men att försöket kunde bearbetas mer. Mia Heikkilä är biträdande professor för småbarnspedagogik på Åbo Akademi.

- Om man bara vill öka på deltagandet och likvärdigheten är jag något tveksam till att man behöver ett så här omfattande försök - om det här är det som barnpedagogiken i Finland verkligen behöver, säger Heikkilä.

Ett steg mot att sänka skolåldern

Enligt Heikkilä är lagförslagets syftesformulering otydlig, och därför väcker det frågan om det att förskolan är tvåårig kan vara ett steg mot att sänka skolåldern.

- Jag ser en tendens till att sänka skolåldern, och det här kan vara ett steg i den riktningen. Därför är det viktigt att göra utvärderingen jättebra för att se om försöket verkligen uppnår målen, säger Heikkilä.

Processen från lagförslag till verklighet har gått snabbt, och försöket kommer också snabbt på för de kommuner som måste få in en ny läroplan och ny personal redan i höst.

- Det verkar vara ett hastverk. Beslutet togs i december och redan i januari ska Utbildningsstyrelsen ta fram ett förslag till en ny läroplan - vilket ju är helt orimligt snabbt, säger Heikkilä.

“Leken är det absolut viktigaste”

I försöket är all förskoleundervisning obligatorisk och gratis. Småbarnsmamman Cecilia Paul har tre barn - varav den yngsta är fem år gammal.

- Allting har sina sidor, men jag förespråkar att barn får vara barn så länge som möjligt och jag tycker att leken är det absolut viktigaste. Ju mera ansvar ett barn får desto snabbare försvinner leken från dem, säger Paul.

Paul understryker att barnens behov är mycket individuella - vissa barn behöver mer vila än andra. Försöket väcker även frågor om hur en tvåårig förskola skulle påverka femåringar.

- När de byter miljö känner barnen att de kanske måste vara lite större och måste skärpa sig lite mera. Ur mina barns synvinkel så skulle jag säga nej. Det har nog funkat bra att förskolan börjat när de varit runt sex år gamla, säger Paul.

Mammorna ska tidigare ut på arbetsmarknaden

De senaste åren har en utveckling av förskolan diskuterats bland riksdagspartierna. Frågan är inte helt entydig. De flesta partier är positivt inställda, men till exempel Kristdemokraterna vill att förskolan ska vara frivillig för femåringarna och SDP fattar beslut först efter att man utvärderat försöket.

En arbetsgrupp ledd av professor Juho Saari räknade 2018 ut att avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar medför kostnader på 90 miljoner euro på årsbasis.

En tvåårig förskola innebär att alla 5-6-åringar skulle innefattas av obligatorisk skolplikt - alltså måste barn vara på förskola eller hemskolas. Det skulle leda till ett större deltagande hos femåringar.

Småbarnsföräldrar skulle snabbare kunna gå in i arbetslivet vilket skulle öka på sysselsättningsgraden - något som är eftersträvansvärt säger Andreas Elfving, politisk sekreterare på Svenska folkpartiet, som förespråkade förlängd förskola i sitt valprogram 2019.

- En av målsättningarna är att vi måste höja sysselsättningsgraden i Finland, och en orsak till att sysselsättningen är lägre här än i andra länder är att mammorna stannar hemma längre med barnen i Finland, säger Elfving.

Enligt småbarnsmamman och skådespelaren Cecilia Paul kan en obligatorisk förskola för vissa vara ett extra stressmoment.

- Det som är skillnaden på att ha barn i dagis och i förskola är att det i förskolan finns en läroplikt. Man måste alltså föra dem dit till en viss tid, medan det på dagis är mer flexande. Alla har ju inte ovanliga arbetstider som jag, men allt fler börjar ha det. Det är bara ett till stressmoment - allt som kan minska stressen i vardagen är jättebra, säger Paul.

Hur skulle det se ut i praktiken?

Om försöket blir verklighet återstår det enligt Heikkilä många frågor om hur det skulle fungera i verkligheten.

- Det ska skötas på samma sätt som förskoleundervisningen för sexåringar. Det kan vara möjligt att plocka in klasslärare som gör förskoledelen, men det är inte möjligt att klasslärare gör barnomsorgsdelen före och efter. Jag ser stora praktiska dilemman på hur man ska göra det i skolorna, säger Heikkilä.

Heikkilä förhåller sig även kritiskt till att man i samband med försöket ska utföra tester på barnen som deltar.

Personalbristen har länge varit ett problem inom småbarnspedagogiken och barnomsorgen - i synnerhet i den finlandssvenska sektorn. Hur resurserna ska omfördelas har inte tagits i beaktande, enligt Heikkilä.

- Där finns ju ingen överlopps resurs över huvud taget, och det fanns inte berett någon risk i förslaget - att man hade sett det som en risk eller gjort en analys. Det finns ingenting som pekar på hur personalsituationen ska hanteras, säger Heikkilä.

Specialsakkunnig Mervi Eskelinen understryker att förskolan inte är att sitta i skolbänken - men både Mia Heikkilä och Cecilia Paul anser att man redan på daghem lär sig de grunder som behövs för att fortsätta till förskolan.

- Det beror ju på vad man gör där på förskolan, de har ju redan en massa pyssel och uppgifter på dagis. Enligt mig är det helt tillräckligt mycket. De övar bland annat på bokstäver, på att skriva och klippa, säger Paul.