Analys: Frustrerade huvudstäder vill se snabbare leveranser av vaccin – ansvaret för distributionen kan ändå inte skyfflas över på EU

Det är lätt att beskylla EU för att vaccinationskampanjerna fått en långsam start. Men medlemsländerna bär också själva ett ansvar för vaccineringarna, skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel.

I början av januari i fjol var det knappast någon som kunde föreställa sig hurdant år 2020 skulle visa sig vara. Då hade man precis fått in de första uppgifterna om ett nytt virus som krävt sitt första dödsoffer i Kina.

Ett år senare har coronapandemin krävt två miljoner liv globalt. I EU har 400 000 människor dött.

Trots omfattande restriktioner och nedstängningar är läget fortfarande dåligt i många europeiska länder.

I Tyskland registrerade man på torsdagen över 1 200 dödsfall inom loppet av ett dygn: en dyster rekordsiffra.

Merkel försvarar fortsatta restriktioner

Förbundskansler Angela Merkel räknar enligt tidningsuppgifter med att nedstängningen i landet kommer att fortsätta åtminstone till början av april.

Enligt Merkel är fortsatta restriktioner nödvändiga om man vill förhindra att den smittsamma brittiska virusmutationen börjar sprida sig i i landet.

Misslyckas man med att stoppa mutationen kan antalet fall tiodubblas till påsk, varnar förbundskanslern.

I Belgien, som är det hårdast drabbade landet i världen per capita, ser man inte heller någon ände på restriktionerna.

Det senaste beskedet från regeringen är att de restriktioner som innefattar ett nattligt utegångsförbud, masktvång och begränsningar av sammankomster upprätthålls till början av mars.

Var dröjer vaccinet?

Var dröjer vaccinet? frågar sig nu mången coronatrött EU-medborgare. När kommer man åt att vaccinera en så stor del av befolkningen att det ska vara möjligt att lätta på begränsningarna?

Trots att de första vaccinleveranserna skickades till medlemsländerna före årsskiftet så är det i de flesta medlemsländer på sin höjd några procent av invånarna som fått vaccinet i skrivande stund.

EU:s insatser i vaccinationskampanjens första fas bleknar i jämförelse med Storbritannien som inledde vaccineringarna i början av december. För tillfället har över fyra procent av britterna vaccinerats.

Men för att kunna börja vaccinera snabbare har Storbritannien använt sig av undantagslagstiftning som bland annat begränsar läkemedelsbolagens ansvar om något går snett.

EU vill skapa jämlika förutsättningar

EU:s utgångspunkt har varit att alla vaccin ska få ett villkorligt försäljningstillstånd från läkemedelsmyndigheten EMA och kommissionen innan de kan tas i bruk i medlemsländerna.

Överlag bygger EU:s vaccinstrategi på jämlikhet mellan medlemsländerna: Vaccinpartierna ska distribueras till samtliga medlemsländer enligt en gemensam tidtabell och till samma pris.

Det hade också varit möjligt för EU-länderna att förhandla med läkemedelsbolagen på egen hand.

Men det här hade sannolikt lett till obalanser inom unionen då stora och köpkraftiga länder hade kunnat förse sig med vaccin medan mindre och fattigare länder eventuellt blivit utan.

I ett läge där vaccinationerna framskrider i otakt blir det också svårare att göra sig av med nationella restriktioner och gränsformaliteter eftersom det finns en risk för att viruset fortsätter att sprida sig via de länder där vaccinationsgraden är låg.

Samtidigt innebär den gemensamma upphandlingen att de nationella beslutsfattarna får svara på kritiska frågor från väljare som anser att vaccinationstakten i EU är för långsam.

Statsminister Sanna Marin skickade i början av veckan ett brev till kommissionsordföranden Ursula von der Leyen där hon uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att effektivera produktionen och distributionen av vaccin.

Vaccinen måste vara säkra

En bidragande orsak till att man inte ännu kunnat övergå till massvaccineringar är att flera av de tillverkare som EU ingått avtal med inte ännu tagit fram ett vaccin som fått grönt ljus av EMA och kommissionen.

Hittills har två av de sex läkemedelsbolag som EU skrivit kontrakt med beviljats ett villkorligt försäljningstillstånd i EU. Det här innebär att man sannolikt får vänta åtminstone till slutet av 2021 innan alla de vaccindoser man upphandlat levererats.

Med facit på hand borde EU naturligtvis ha försökt skaffa mer vaccin från Biontech-Pfizer och Moderna, de två tillverkare som varit snabbast med att utveckla ett vaccin som uppfyller EU:s krav.

Samtidigt var det ingen som med säkerhet kunde veta vilken av tillverkarna som skulle klara av uppdraget snabbast då medlemsländerna enades om en gemensam strategi i somras.

I en grundlig genomgång av EU:s vaccinationsstrategi som danska DR gjort noteras att EU-kommissionen så sent som den 15 oktober inte förväntade sig ett nära förestående genombrott i framtagandet av ett vaccin.

Vaccinerna är på väg, försäkrar EU

Överlag måste den kritik som riktas mot EU:s gemensamma upphandling ses i relation till det faktum att det vanligen tar flera år att tillverka ett fungerande vaccin.

Nu skickades de första vaccindoserna till medlemsländerna mindre än ett år efter att det första coronafallet hade påträffats i Europa.

EU:s ledande vaccinförhandlare Sandra Gallina försvarade den gemensamma upphandlingen inför Europaparlamentets utskott för miljö- och hälsofrågor på tisdagen.

Hon intygade att EU köpt alla de vaccindoser man kommit åt och att tillgången kommer att förbättras avsevärt under årets andra kvartal.

Samtidigt betonade Gallina att det är upp till medlemsländerna att avgöra hur vaccinationerna ska ordnas i praktiken och vilka grupper som ska få vaccinet först.

EU kan inte anklagas för eventuella flaskhalsar som uppstår i den nationella distributionen av vaccin.