Kommentar: EU är rörande överens om att fördöma gripandet av Navalnyj - debatten om sanktioner kan ändå blottlägga sprickor i fasaden
EU-ledarna har varit rörande överens om att fördöma gripandet och fängslandet av Aleksej Navalnyj. Frågan om skärpta sanktioner kan ändå visa på sprickor i den gemensamma fasaden, skriver Rikhard Husu.
Det var på söndag kväll som den ryska oppositionspolitikern Navalnyj greps på en flygplats i Moskva genast efter sin ankomst.
Sannolikt är detta bara början på en process som resulterar i en lång fängelsevistelse för Navalnyj.
Ledarna för EU-länderna och EU-institutionerna var inte sena med att reagera på gripandet av Navalnyj.
Europeiska rådets ordförande Charles Michel och kommissionsordföranden Ursula von der Leyen vill att de ryska myndigheterna släpper Navalnyj.
Senare gick EU:s höga utrikespolitiska representant Josep Borrell ut med ett likadant krav med uppbackning av samtliga 27 medlemsländer.
Dags att tillämpa Magnitskijlagen?
Europaparlamentet diskuterar Navalnyjs situation i samband med sitt plenum i dag. Debatten utmynnar i en resolution som parlamentet röstar om på torsdag.
Parlamentets största grupp EPP öppnar för att se över de befintliga sanktionerna mot Ryssland med hänvisning till de senaste vändningarna i fallet.
Som stöd har man den så kallade Magnitskijlagen som EU tog i bruk i december.
Lagen som fått sitt namn efter den kända visselblåsaren Sergej Magnitskij gör det möjligt för EU att sanktionera brott mot mänskliga rättigheter som sker utanför unionen.
Advokaten Magnitskij dog i ett fängelse i Moskva i väntan på en rättegång. Enligt Europeiska människorättsdomstolen bär ryska staten skulden för Magnitskijs död.
Navalnyj avtjänar sitt straff i samma fängelse där Magnitskij dog år 2009.
De baltiska länderna vill skärpa sanktioner
I de europeiska huvudstäderna höjs också röster som vill skärpa sanktionerna.
I oktober införde EU sanktioner i form av frysta tillgångar och inreseförbud mot sex ryska myndighetspersoner på grund av mordförsöket mot Navalnyj.
Bland dem som sanktioneras finns chefen för Rysslands federala säkerhetstjänst FSB.
Tills vidare har EU-institutionerna inte tagit ställning till om det kommer att införas fler sanktioner mot Ryssland. Men klart är att frågan diskuteras i EU-kretsen.
Det är möjligt att fallet Navalnyj tangeras redan vid EU-ledarnas videotoppmöte på torsdag. Annars lär frågan komma upp vid utrikesministermötet på måndag.
Debatt om sanktioner blottlägger sprickor
Om det blir tal om att utöka sanktionerna mot Ryssland kan man räkna med sprickor i den enhetliga fasaden.
"Det finns en rädsla för att aptiten bland vissa länder att införa sanktioner mot Ryssland är farligt låg överlag," säger en diplomatkälla till nyhetssidan Euractiv.
Avgörande i sammanhanget är vilka typer av sanktioner som avses.
I verktygslådan har EU nämligen också tunga redskap som att lägga utbyggnaden av gasröret Nord Stream 2 på is. I dag väntas USA besluta om sanktioner mot företag som medverkar i projektet.
Att stoppa det fem före färdiga miljardprojektet skulle utgöra ett dråpslag mot Rysslands ambitioner att exportera gas till EU.
Samtidigt skulle ett sådant beslut kräva stora omställningar i Tyskland som är den största enskilda importören av rysk gas.
Förbundskansler Angela Merkel har betonat att fallet Navalnyj inte ska kopplas samman med utbyggnaden av gasröret.
Ståndpunkten upprepades av en talesperson för den tyska regeringen igår, måndag.
EU är inte ensamt om att kritiserat Rysslands agerande.
Samtidigt kan EU inte räkna med ett lika starkt flankstöd som under normala omständigheter då fokus för Joe Bidens administration i början kommer att ligga på att sammanföra ett splittrat USA och att trappa upp kampen mot coronapandemin.
Det här accentuerar betydelsen av att EU talar klartext till Ryssland.
Artikeln har uppdaterats. Formuleringen "största enskilda exportören" rättades 19.1.2021 klockan 16.44 till "största enskilda importören".