Sjömansvisor är glödheta just nu – 26-årig skotte gör viral succé med 200 år gammal shanty

Att de märkligaste ting kan hända på internet är vardagsmat vid det här laget. Ändå var det få som förväntade sig att 2021 års första virala megahit skulle ha sina rötter i något som var stort för närmare 200 år sedan. Sedan dök Nathan Evans upp med sjömanssången Wellerman.

Det här är en solskenssaga om något.

Nathan Evans är 26 år, och fram tills nyligen brevbärare i Glasgow i Skottland. Men Nathan är på sin fritid även en aspirerande musiker och dessutom flitig användare av det sociala mediet TikTok. När han i slutet av förra året bestämde sig för att kombinera de här fritidsintressena med en sjöfararvisa kallad Wellerman från 1800-talet så hände något speciellt:

Nathan Evans version av Wellerman exploderade på TikTok och blev sedan viral i början av 2021 på ett sätt vare sig Evans eller någon annan kunde föreställa sig. Den kollektiva folksjälen världen över vaknade och ville stämma in i sången.

Användare började lägga upp sina egna tolkningar av Wellerman-visan, och byggde på Evans version. Och fenomenet växte.

Och växte

och...växer. Fortfarande.

Vad är en shanty?

Wellerman är en så kallad sea shanty, en typ av sjömanssång som användes ombord på handelsfartyg som underhållning men också mera konkret för att underlätta vissa arbetsmoment, som att dra ankar, hissa segel eller liknande. Sången angav rytmen, och det fanns olika visor för olika sysslor.

Etymologiskt är det oklart när termen shanty exakt började användas, men det mesta tyder på att det var någon gång under 1800-talet. Sjömansvisor hade naturligtvis funnits redan långt tidigare, som till exempel den berömda balladen om piraten Kapten Kidd på 1700-talet, men de skiljer sig från den specifika arbetssången som är shantyn.

Sångerna var i regel inte nedskrivna, utan fördes vidare från person till person. Sjömän var sällan fast vid ett särskilt fartyg utan tog jobb på olika skepp, så att säga projektvis, och därför spred sig ofta de här sångerna kors och tvärs och blandades med varandra vilket gav upphov till nya sånger som sedan vandrade vidare. Många av sångerna tros dessutom ha en del rötter i arbetssånger som sjöngs av svarta slavar på bommullsfälten i Amerika, men ursprungen till de flesta sånger är minst sagt diffusa.

Den som ledde sången kallades för en Shantyman, och var i det stora hela en sjöman som vilken som helst, men med en god sångröst och en redig repertoar av sånger i huvudet. Han var den som ledde och sjöng största delen av texterna, medan resten av besättningen oftast stämde in enbart i refrängen. Shantymannen var en värdefull besättningsman och fick ofta extra lön och matförmåner ombord.

- Beroende på fartyget och på arbetsmomentet så valde han ut en sång som passade, säger Bengt Engblom, en av den moderna tidens shantysångare från Åbo.

- Först kunde det vara något långsamt, och sen när man till exempel skulle sträcka seglen så kunde man byta om till en snabbare sång för att få tempo.

Valfångare och Wellerman

Wellerman-shantyn som Nathan Evans sjunger, har sitt ursprung på Antipodöarna i Nya Zeeland. Evans har själv ingen anknytning till vare sig segelfartyg eller området.

- Det var en av utan mina TikTok-fans som skickade en begäran, säger Evans, om att jag borde ta mig an the Wellerman, och så gjorde jag det. Jag har aldrig haft något med segling att göra, tyvärr.

Sångtexten berättar om ett skepp, Billy of Tea, vars besättning i 40 dagar försöker dra in en val de fångat samtidigt som de ser fram emot att få sin andel rom och socker och te som ska levereras av The Wellerman. Sångens namn, Wellerman, syftar till de sjömän som var anställda av bröderna Wellers rederi vars skepp under sina glansdagar kring åren 1833-1844 fraktade provisioner till valfångarstationerna på Nya Zeeland.

Shantyns storhetsperiod var under 1800-talet, men det finns exempel på sånger från tidigare århundraden. Och traditionen att använda musik för att hålla takten ombord på ett fartyg är gammal, romerska galärer hade till exempel en trumslagare för att roddarna skulle ro unisont.

I takt med industrialisering och ankomsten av ångbåtar i slutet av 1800-talet började de stora kommersiella segelfartygens tid i stort sett vara över, och så även sea shantyns.

Shantyn som vägrade att dö

Men att shantyn försvann som arbetsredskap betyder lyckligtvis inte att den dog ut.

Tvärtom.

Den upplevde en nytändning då musiker och folklorister började intressera sig för shantyn under 1900-talets första hälft, och som kom att prägla hur vi uppfattar genren i dag.

Tidigare var shantysångerna ofta något improviserade och musikgenren varierade lite beroende på vem och vilka som sjöng den, men i och med nytändningen och omtolkningarna antog shantyn som helhet en mera folkmusikaktig karaktär med många drag från det vi känner igen från exempelvis irländska, skotska och engelska folksånger.

De shantysånger som var direkta arbetssånger flöt också ihop med äldre och nyare sjömansvisor. Dessutom skapade många entusiastiska författare samlingsverk med shanties där de tolkade dem efter sina egna romantiska ideal, vilket också har bidragit till att många av sångernas placering i historien varierar.

Finland har koll på shanty-scenen

Den här nytändningen har fortsatt oavbrutet, även här i Finland där det finns ett antal levande musikgrupper som specialiserar sig på Sea Shanties.

Åland, som den gamla sjöfararregion det är, har naturligtvis sina shantysångare, och i Åbo hittar vi en av de absolut äldsta shantygrupperna i Finland - nämligen Shanty Singers och ordföranden Bengt Engblom.

- 1970 önskade skeppsbefälhavarföreningen tilsammans med Olle Söderholm i Åbo att det skulle grundas en shantykör, och då tog han kontakt med Nils Rabell och funderade på om man skulle kunna få ihop en grupp med pensionerade sjökaptener som alla rundat Kap Horn, så kallade kap hornare. Och det lyckades!

Kören startade upp samma år, och har varit aktiv sedan dess. Så småningom föll en del av de så kallade "kap hornarna" bort, föreningens karaktär ändrades och kördeltagande blev mera öppet för andra även om man fortfarande gallrade bland dem som ville vara med för att få de röster man ville.

- Jag kom själv med 1993, berättar Engblom, och då fanns det ännu 6 kap hornare kvar. Jag var mycket stolt när jag satt på sista raden i vår övningslokal mellan två av dem, man kände sig nästa som en kap hornare själv när man sjöng med dem.

Körens mål är att hålla de gamla sångerna levande, och att de framförs i en sådan oförändrad form som möjligt.

- Det är en kultur och en tradition vi med heder vill hålla vid liv. och vi uppträder fotfarande aktivt. Vi skulle ha firat 50-årsjubileum nu, men på grund av coronaepidemin kan vi inte repetera nu. Men det kommer!

Bengt Engblom skulle gärna se att kören fortsätter i framtiden, även med nya, yngre förmågor och hoppas att de söker sig till Shanty Singers.

Shanty för alla åldrar

Och Engbloms önskan kanske blir hörsammad. För som Nathan Evans bevisat, är shantyn inte bara något för de äldre , utan har även fångat yngre målgrupper. Redan för några år sedan fick shantyn en ny skara fans tack vare dator- och konsolspelet Assasins Creed- Black Flag.

Historien om en piratkapten i 1700-talets Karibien, de visuellt slående miljöerna, och de fantastiska sångerna som sjungs ombord på huvudpersonens skepp, framförda av sångarna Nils Brown, Sean Dagher, Michiel Schrey and Clayton Kennedy, gjorde spelet till ett av de populäraste i spelserien och befäste sjömansvisor som ett acceptabelt musikval i huvudet på tusentals spelare som annars kanske mycket sällan skulle ha lyft på ögonbrynen för den här sortens musik i övrigt.

Och shantyn har onekligen något medryckande i sig, oavsett om det är en sorglig visa om förlorad kärlek eller förlorat liv, eller en munter slagdänga om mat och dryck och nöjen i hamnen som väntar hemma.

Nathan Evans är själv tagen över framgångarna, och har fått intrycket av att populariteten hos hans tolkning av Wellerman har att göra med... hans skotska accent:

- Jag är övertygad om att det är det att min skotska passar så väl med den där sången. Det är i alla fall vad jag har fått höra av folk som kommenterat, säger Evans och skrattar.

Oavsett anledningen säger Evans att han bara glad att det fått sådan stor respons och att folk nu i coronaisolationens tider och i synnerhet med läget som det är i Storbritannien, fått något ger dem glädje och kan samlas kring.

- Det är otroligt och ärligt talat rätt överväldigande, det finns så många bra versioner på TikTok, och folk sjunger och klappar med. Det är bra! Det är riktigt bra!

Wellerman har också gett Nathan Evans privat glädje - han har gett upp brevbäraryrket för att ge musiken en chans och ta vara på den oväntade framgången.

- När det här sen väl lagt sig hoppas jag att folk fortfarande lyssnar på min egen musik, och ser att jag inte bara är en "one trick pony".

Även du kan få shantyfeber

Den sociala medie-appen TikToks popularitet får allt större inflytande på användarnas musikpreferenser, och den är onekligen en betydande del av Evans virala framgång, som även gett krusningar på resten av vattnet i onlinevärlden.

Sökmotorjätten Google rapporterade nyligen att sökordet "shanty" har exploderat i de senaste veckorna.

Enligt tidningen Insider som varit i kontakt med Spotify har sången "Wellerman" och i synnerhet versionen framförd av gruppen The longest Johns, sett en ökning av antalet uppspelningar med 7000 procent. Även sökningar på "sea shanties" på Spotify har skjutit i höjden med 630 procent sedan december förra året.

Om man vill ta del av den här shantyyran och höra en shanty eller två är det med andra ord dags att bekvämt och enkelt bege sig in på Spotify eller YouTube eller Soundcloud eller någon annan strömningstjänst och hitta sin personliga favorit. Eller varför inte helt enkelt ta steget fullt ut och gå med i en shantygrupp som Shanty Singers?