Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Våra könsroller orsakar innovationsstopp

Från 2021
författarporträtt av Katrine Marcal
Bildtext Katrine Marçal har med sin bok Att uppfinna världen undersökt uppfinningar som har en historiebeskrivning präglat av ett nedärvt manligt tunnelseende.
Bild: Mondial

Hjulet uppfanns redan för 5 000 år sedan, varför tog det då så lång tid att sätta hjul på en resväska? Till och med hamstern fick ett hamsterhjul och pariserhjulet fick tvinna på innan den rullande resväskan uppfanns 1972.

Rymddräkten, resväskan och elbilen - vad har de här tre sakerna gemensamt? De är alla uppfinningar som har en historiebeskrivning som stenhårt präglas av ett manligt kikarsikte. Och tyvärr är detta synfält nedärvt.

I boken Att uppfinna världen (2020) undersöker författaren och journalisten Katrine Marçal hur våra könsroller har stått i vägen för teknikens utveckling.

— Under flera år hade jag funderat över mysteriet med att resväskan inte fick hjul förrän 1972. Tänk att vi skickade två män till månen innan vi kom på den här ganska enkla innovationen att resväskor kunde ha hjul.

resväskor
Bildtext Väskor är lättare att förflytta om man kan rulla dem. Ändå tog det sanslöst lång tid innan vi satte hjul på våra resväskor.
Bild: Yle/Juha-Pekka Inkinen

En riktig man orkar bära

Katrine jobbar som korrespondent för Dagens Nyheter och bor i Storbritannien. För ett par år sedan började hon gå igenom tidningsarkiv för att reda ut mysteriet kring hur det kom sig att det tog så lång tid att sätta hjul på en resväska - hjulet uppfanns ju för 5 000 år sedan.

Lyssna på intervjun med Katrine Marçal här:

Katrine Marçal om sin bok Att uppfinna världen

12:25

Ända sedan vi uppfann hjulet har vi ägnat oss åt att applicera det på det ena tunga problemet efter det andra: Vi satte hjul på vagnar, skottkärror, kanoner och bilar. Till och med hamsterhjulet kom till före den rullande resväskan.

Damunderklädesföretaget hade den bästa lösningen för att göra en rymddräkt, men NASA hade ändå svårt att acceptera det

— Orsaken var våra skeva könsroller, för även efter att den rullande resväskan hade uppfunnits ville amerikanska varuhus inte köpa in den här produkten eftersom det ansågs som helt otänkbart att en man skulle rulla en resväska. En riktig man måste bära sin väska och kvinnor tänkte man inte så mycket på för de reste ju ändå inte ensamma. Så kort sagt, att det tog så lång tid att sätta hjul på våra resväskor handlade om våra idéer om vad som är manligt och kvinnligt.

Väntan på flygfältet.
Bildtext Hamstern fick ett eget hjul att springa i och Pariserhjulet uppfanns innan vi år 1972 vågade trotsa våra skeva könsroller och också satte dem på en resväska.
Bild: Yle

De första elbilarna hade inbyggda vaser

Innovation hålls alltså tillbaka av idéer om kön. De tidiga elbilarna hade inbyggda vaser för snittblommor. Elbilen sågs nämligen som kvinnlig när den kom i slutet på 1800-talet.

— De uppfattades som kvinnliga och det bidrog till att elbilen faktiskt försvann, för det här var en “tantbil” som riktiga män inte kunde köra. I dag är det helt tvärtom, det är fler män än kvinnor som kör elbilar. Tittar man på en Tesla ser den väldigt manlig ut.

Tänk att vi skickade två män till månen innan vi kom på den här ganska enkla innovationen att resväskor kunde ha hjul

Boken är full av liknande exempel, vilket lätt gör en rätt provocerad och arg. Speciellt om man är kvinna. Men Katrine ser inte alls saken på det viset.

— Det är otroligt hoppingivande att våra idéer om kön förändras. För 40 år sedan var det otänkbart för en man att rulla en resväska och i dag är det en självklarhet.

Att uppfinna världen pärmbild
Bildtext Våra föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt bromsar upp teknikens utveckling. Författaren och journalisten Katrine Marçal har skrivit en bok om ämnet, Att uppfinna världen heter den.
Bild: Mondial

Yrken blev tekniska och samtidigt manliga

Bokens fokus är inte att lyfta upp kvinnliga uppfinningar, utan viktigare för Katrine Marçal är att peka på att vår definition av teknik nästan hela tiden har varit vad män gör i ekonomin.

Programmeraryrket är ett exempel, det hade varit ett kvinnodominerat yrke med låg status, som sedan definierades som ett väldigt tekniskt yrke och blev mansdominerat och fick hög status.

— Min mamma var programmerare och det var på den tiden som det var ett yrke som väldigt många kvinnor utförde. I dag är det väldigt få kvinnor i det här yrket. Hela definitionen på vad som är teknik och vad som inte är teknik förändras utifrån vår syn på kvinnor och män. I skolan har vi lärt oss att det heter bronsålder och järnålder men man hade lika gärna kunnat prata om keramikåldern eller linneåldern.

Men keramik och produktionen av tyg uppfattas inte tekniskt på samma sätt eftersom det är en form av teknik och teknologi som kvinnor historiskt sett har specialiserats sig mot.

Snäv definition av det tekniska

Den större poängen Katrine Marçal försöker göra i sin bok är hur snäv vår definition av teknik är. Och hur det som kvinnor gör hela tiden definieras som något annat än teknik.

Två kvinnor går längs en väg med en rullator.
Bildtext När svenska Aina Wifalk uppfann rullatorn 1978 valde hon att inte ta patent på sin uppfinning. Hon ville inte tjäna en massa pengar, hon ville tvärtom att så många människor som möjligt skulle få hjälp att gå.
Bild: Yle / Hanna Othman

— När Aina Wifalk uppfann rullatorn i slutet av 70-talet tyckte hon inte att hon var en uppfinnare eller att det var någonting tekniskt för det låg inte i hennes identitet. Och det är klart att det här ska in i teknikhistorien igen om vi vill kunna förstå den.

Hur går det till egentligen då teknik går framåt?

Då man har kommit på en idé som kunde fungera som en innovation krävs det många saker påpekar Katrine Marçal. Först och främst måste någon vilja ha din idé och det måste finnas en efterfrågan på marknaden på den. Och i de flesta fall krävs det också pengar och investeringar.

— Det finansiella systemet är en viktig aspekt att förstå då det gäller kvinnors idéer som ska bli verklighet. Det blir onekligen väldigt snedvridet då det kommer till kön eftersom kvinnor har svårare att få finansiering.

“I Sverige går 99% av allt riskkapital till män”

Riskkapital är väldigt viktigt och har blivit allt viktigare de senaste femton åren då det gäller nya uppfinningar. Katrine Marçal påpekar att det är en av de mest ojämställda branscher som finns.

— I Sverige går 99% av allt riskkapital till män. I Storbritannien, där jag bor, är det 97% som går till män. Det är klart att det här har effekt på vilka idéer som blir till. Kvinnor har väldigt svårt att få den här typen av investeringar, det innebär att framtidens mediciner, artificiell intelligens, hur vi tar oss fram på vägarna och så vidare utvecklas av män.

Hela definitionen av vad som är teknik och vad som inte är teknik förändras utifrån vår syn på kvinnor och män

Katrine fortsätter med att förklara att kvinnor har svårare att få finansiering för alla företagsidéer, inte bara riskkapital.

— Kvinnor har svårare att få både kredit och lån, och tyvärr ser det ut så över hela världen. Det har att göra med en logik i det finansiella systemet som faktiskt missgynnar kvinnor. Och det här är ett problem för allihop, för det är klart att vi vill att de bästa idéerna ska komma fram.

Inget att skratta åt då historien upprepar sig

I dag kan vi skratta åt att det var löjligt att vi inte hade hjul på resväskor, eller framför allt att vi inte kunde se att det här var en bra idé. Men vi fortsätter att göra likadana misstag än i dag, påpekar Katrine Marçal.

— Våra idéer om kön sitter väldigt djupt och vi förstår inte alltid hur påverkade vi är av dem. I dag skrattar vi åt att många män vägrade köra elbil i början av 1900-talet då den uppfanns för att bilen var så tyst. Varför kan män inte köra tysta bilar? Elbilarna var de första som byggdes med tak för att kvinnor, som var de som skulle köra elbilarna, inte ville bli blöta i regnet. Medan en riktigt man ska köra bil utan tak.

elbil laddas vid en laddningsstation
Bildtext Elbilen uppfanns redan på 1800-talet men den ansågs som kvinnlig och inga män ville köra den ljudlösa bilen som dessutom hade tak.
Bild: Yle/Lone Widestam

Det blir onekligen fånigt att tänka på det i dag, men de här idéerna sitter som huggna i sten och på djupet. Våra tankar om vad en riktigt man är och hur han ska bete sig är väldigt starka.

Armstrongs rymddräkt tillverkad av kvinnor som sydde underkläder

Hur många vet att när Neil Armstrong klättrade nerför månlandaren i juli 1969 var den rymddräkt han hade på sig tillverkad av kvinnliga sömmerskor vars egentliga uppgift var att sy damunderkläder?

Buzz Aldrin på månen år 1969. Neil Armstrong, som fotograferar Aldrin, reflekteras i hjälmen
Bildtext Neil Armstrongs rymddräkt var sydd av kvinnor vana att sy damunderkläder
Bild: NASA

Damunderklädesföretaget hade den bästa lösningen på att göra en rymddräkt, men NASA hade ändå svårt att acceptera det. Rymden är teknisk och hård. Men framförallt är den manlig.

Till slut lyckades man lösa problemet genom att damunderklädesföretaget som tillverkade måndräkterna fick anställa ingenjörer som gjorde tekniska ritningar som förklarade vad sömmerskorna gjorde.

Sömmerskorna använde aldrig de här ritningarna men ritningarna lugnade Nasa.

Neil Armstrong.
Bild: Photoshot. All rights reserved./All Over Press

I det här avsnittet av kulturpodden Sällskapet diskuterar Kia Svaetichin Katrine Marçals bok "Att uppfinna världen" tillsammans med Jonas Forsbacka och Tuuli Heinonen.

Firmafest och flicktimmar

56:59

Diskussion om artikeln