Ibland kan det vara svårt att berätta sanningen – när har du ljugit för ditt barn?

Det finns saker som kan vara svåra att berätta för sitt barn. Då kan det hända att man tar till vita lögner eller till rejäla lögner. Är det kanske till och med så att vi vid vissa tillfällen bör ljuga för våra barn?

"Vad händer här?"

Vad svarar man då barnen bläddrar i dagstidningen eller ser grymma våldsdåd på tv-nyheterna och ställer frågor om vad som hänt?

I historieböckerna behandlas ämnen som kan vara grymma. Hur ska man tala om dem med barnen, hur mycket ska man låta dem veta?

"Varför bråkar ni?"

När ska man berätta för barnen att mamma och pappa har tänkt skiljas? Hur mycket behöver barnen veta – i lekåldern, i tonåren eller som vuxna – om föräldrarnas problem i relationen?

Vi lär våra barn att vara ärliga men föregår vi alltid med gott exempel?

Vad kan vara skadligt för barn att veta och när kan lögner göra saken ännu värre?

I vilket skede och hur ska man till exempel tala om en allvarlig sjukdom?

Har du någon gång tänkt i efterhand att då borde jag talat sanning från första början? När har lögner gjort situationen värre?

Är det en lögn att undanhålla sanningen om det är för att skydda barnen?

Kort och gott: Hur och varför ljuger vi för våra barn?

Du är anonym då du svarar. Ditt svar kan komma att läsas upp i sändningen på onsdag och blir eventuellt publicerad i redigerad form här på svenska.yle.fi.

Vi pratar kring ämnet i Yle Vega onsdag 27.1.2021 kl 17.30.