Utredning: Finlands coronaåtgärder är lyckade men kunde ha satsat mera på de sociala och ekonomiska aspekterna

Statsrådets coronaåtgärder har till stora delar varit lyckade, slår en ny utredning fast. Däremot fattades besluten ofta utgående från hälsoaspekter, samtidigt som grundläggande rättigheter samt ekonomiska och sociala aspekter glömdes bort.

Utredningen synar via intervjuer med tjänstemän statsrådets krisledning under januari-juni 2020.

Under den här tiden fattades till exempel beslut om att ta i bruk beredskapslagen, stänga Nylands gränser och förbjuda stora folksamlingar.

Statsrådets åtgärder ska enligt rapporten ha haft goda resultat i det stora hela, speciellt ur ett hälsoperspektiv. Personerna som intervjuades ansåg också till en stor del att Finland klarat sig genom coronakrisen ekonomisk mycket bättre än många andra länder.

Samarbetet beslutsfattarna emellan fungerade

En av de största framgångarna enligt rapporten var den snabba beslutsfattningen i det osäkra läget. Det här trots att Finland inte hade tillräcklig beredskap för en kris som coronapandemin.

Besluten på statsrådsnivå kunde i allmänhet fattas i samförstånd, trots att man inom olika förvaltningsområden förhöll sig olika till hanteringen av coronapandemin.

De snabba besluten var också möjliga i och med att regeringen och oppositionen kunde samarbeta.

Det fanns ändå de inom framförallt statsrådet som ansåg att hela regeringen inte behöver sitta med och fatta alla beslut. Många ansåg också att man kunde ha utnyttjat erfarenheter från andra länder bättre.

Samarbetet med den privata sektorn kunde effektiveras

Samarbetet med den privata sektorn kunde enligt utredningen ha skett i större utsträckning och i ett tidigare skede, speciellt inom vården.

Den privata sektorn skulle till exempel ha kunnat avlasta den offentliga vården eller hjälpt till med coronavirustestningen i en större utsträckning.

Samarbetet mellan privata och offentliga aktörer när det kommer till framställningen av skyddsutrustning kunde också bli bättre. Nu upplevde många oklarheter i ifall skyddsutrustningen hörde till statens ansvarsområde.

Det borde också enligt utredningen finnas en plan för vem och hur man kan förpliktiga att tillverka skyddsutrustning i Finland.

En tydlig ledare fattades

En vanlig uppfattning bland de som intervjuades i utredningen var att en del ministerier tog för lång tid på sig att fundera på specifika ärenden.

Problemet växte ytterligare eftersom det inte fanns någon klar ledare som kunde koordinera arbetet, samtidigt som kommunikationen mellan de olika instanserna haltade.

Det var också i många fall oklart vem som bar det slutliga ansvaret för olika beslut, samtidigt som man kritiserade Social- och hälsovårdsministeriet för att ta en allt för ledande roll i beslutsfattandet.

Det här ledde till att många beslut fattades ur ett hälsoperspektiv, samtidigt som man glömde de sociala och ekonomiska aspekterna.

Som exempel på brist på ledarskap lyfts situationen på Helsingfors-Vanda flygplats fram.

I beslutsfattandet gällande hur man skulle förhålla sig till anländande resenärer deltog flera ministerier, Institutet för hälsa och välfärd och Finavia, men för många är det än i denna dag oklart vem som hade det sista ordet i diskussionerna.

Enligt utredningen fattades en klar krisplan för en situation där ett flygfält är en kritisk punkt för spridningen av ett virus.

Ett beslut som däremot fungerade bättre enligt utredningen var ibruktagande av beredskapslagen.

Många ansåg nämligen att lagen togs i bruk vid rätt tidpunkt och den trädde också i kraft tillräckligt snabbt.

Även om beredskapslagen ansågs ha varit mycket viktig med tanke på ett gott slutresultat, gav varken beredskapslagen eller annan lagstiftning ideala verktyg för krishantering, något som flera intervjuade ansåg borde förbättras.

Kommunikationen till allmänheten fungerade

Kommunikationen de olika instanserna emellan kanske inte fungerade, men det gjorde däremot kommunikationen till allmänheten enligt rapporten.

Allmänheten informerades enligt tjänstemännen och beslutsfattarna i huvudsak på ett tydligt och sakligt sätt.

Den tillräckliga kommunikationen gjorde att finländarna i ett tidigt skede insåg allvaret i situationen och betedde sig därefter.
Det här kan enligt rapporten också vara en orsak till att coronaviruset spridits i så långsam takt i Finland.