Kvinnor undviker cancerscreening av rädsla för coronavirus: “Det finns risker med att skjuta upp besök”

Genom att screena sig för livmoderhalscancer har vi sedan 60-talet kunnat minska antalet cancerfall med 80 procent här i Finland. Nu riskerar dock coronapandemin att kasta en skugga på den goda statistiken, då en del kvinnor undvikit att dyka upp under rådande omständigheter.

Eva-Maria Strömsholm är oroad. Hon är viceordförande och medgrundare i den relativt nygrundande föreningen Gynekologiska cancerpatienterna i Finland.

- Föreningen och även jag personligen är oroade över att kvinnor inte vågat gå på screening för livmoderhalscancer nu i coronatider. Jag har hört att en del är rädda för att få smitta.

Föreningen Gynekologiska cancerpatienterna i Finland

Öppna

Föreningen grundades februari 2020 av sjukskötarna Eva-Maria Strömsholm och Marjo Sorsa samt professor Ulla Puistola. Den är en nationell tvåspråkig patientföreningen.

Föreningens mål är att främja gynekologiska cancerpatienternas fysiska, psykiska och sociala livskvalitet. Den finns till för att stödja och hjälpa både cancerpatienterna och deras anhöriga.

Dessutom vill föreningen dela med sig av tillförlitlig och pålitlig information om olika cancerformer.

Föreningen har en hemsida där man hittar mera info om själva föreningen, om kommande evenemang och hur man kan bli stödmedlem. Där finns också information om de olika cancerformerna, bloggtexter och patienters berättelser.

Föreningen har också en facebooksida och en facebookgrupp för kroniska cancerpatienter i Finland. De planerar också starta upp en annan för unga cancerpatienter och de som inte har möjlighet att få barn på grund av cancer.

Källa: Eva-Maria Strömsholm.

Oron är befogad visar en rundringning till Vasas, Åbos och Helsingfors sjukhus.

- Tyvärr har vi sett en minskning av deltagandet i screening för livmoderhalscancer, särskilt i början av coronapandemin, säger Katariina Kauniskangas, direktör för serviceområdet i Åbo.

Men det är inte bara Åbo som är drabbat. I andra stora städer i Finland har man också märkt av att kvinnor undvikit att svara på sin kallelse eller helt valt att skjuta upp besöket till senare.

Vissa har verkligen undvikit att komma till undersökningarna

Teija Kaukosalmi-Virtanen, HUS

I huvudstadsregionen säger Teija Kaukosalmi-Virtanen, områdeschef vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, att uppskattningsvis 10 procent mindre screeningar har gjorts förra året än tidigare år.

- Vissa har verkligen undvikit att komma till undersökningarna. I synnerhet på våren var det ganska tyst, men nu har hösten varit livligare, säger Kaukosalmi-Virtanen.

Även i Vasa såg man ett litet bortfall, men det normaliserades snabbt, berättar Vasa stads ledande överläkare Heikki Kaukoranta. De få förseningar som uppkom kunde ordnas senare under året.

I Åbo och i huvudstadsregionen har man däremot tvingats skjuta upp en del besök som skulle ha ordnats 2020 till 2021.

I huvudstadsregionen har inte heller alla labb kunnat fungera normalt, vilket lett till förseningar. Där har man därför beslutat att skicka ut kallelsen igen till alla som inte dök upp 2020, berättar Kaukosalmi-Virtanen.

På screeningar hittar man också symptomfria fall

Det är viktigt att man som kvinna går på screeningarna, visar forskning och statistik. På screeningar hittar man nämligen förstadier till livmoderhalscancer och även symptomfria fall.

- Genom att behandla dem kan man förhindra 90 procent av cancerfallen, säger Jennica Kööpikkä, biträdande överläkare vid gynekologi och förlossningar på Vasa centralsjukhus.

I Vasaregionen finns det särskilt stor orsak att komma på screening. De senaste siffrorna från 2018 visar nämligen att antalet fall av livmoderhalscancer är ovanligt högt i Vasaregionen.

Incidensen i Vasa är 9 fall på 100 000, medan övriga Finland har 5,9 fall på 100 000.

- Det har inte undersökts så vi vet inte varför. Men på vårt område deltar 75 procent av de kallade i screeningen då det i övriga Finland är 70 procent, så det är inte orsaken åtminstone, säger Kööpikkä.

Risken för sämre utsikter ökar avsevärt om man skjuter upp besöket

Det är fem år mellan screeningarna. Den tidsramen har valts för att cancern sällan hinner utvecklas till allvarligare former under de här fem åren, förklarar avdelningsöverläkare Pekka Nieminen vid HUS.

Men skjuter man upp sin kallelse och det kanske blir tio år mellan screeningarna, då finns det uppenbara risker.

- Om screeningsintervallet sträcker sig längre än fem år ökar risken för ett starkt förstadium till cancer och cancern kan även då öka snabbt, säger Nieminen.

Om den tidigare screeningen också visade något onormalt är det ännu viktigare att man inte skjuter upp sin tid till screeningen.

Med allt det här sagt påpekar alla intervjuade att det är säkert att gå på screening, trots coronatider.

- De som tar prov bär ansiktsskydd under hela provtagningen. Patienten får också ansiktsskydd när hon besöker laboratoriet. I väntrummet följs säkerhetsföreskrifterna och de allmänna rekommendationerna, säger Kaukosalmi-Virtanen vid HUS.

Om screeningsintervallet sträcker sig längre än fem år ökar risken för ett starkt förstadium till cancer

Avdelningsöverläkare Pekka Nieminen, HUS

- Synlab, som gör screeningen i Åbo, följer samma hygieniska anvisningar som övrig hälso- och sjukvårdspersonal, det vill säga munskydd, handhygien, säkerhetsavstånd och så vidare. Därför är det alldeles tryggt att gå på screening, kompar Katariina Kauniskangas i Åbo.