Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Så här fortsätter planeringen av Östbanan - det här vet vi och det här vet vi inte

Från 2021
Tåg åker förbi snöig tågstation
Bildtext Tågstationen i Kouvola. Här kan åtminstone Helsingforsare och Borgåbor stiga av tåget om x antal år.
Bild: Pyry Sarkiola / Yle

En ny järnväg genom Östnyland närmar sig verklighet ett steg i taget. Än finns det många frågor och få svar.

Just nu ser det ut som att den så kallade Östbanan, alltså järnvägsdragningen från Helsingfors via Borgå och genom åkrarna i Lappträsk upp mot Kouvola, är det mest sannolika alternativet att faktiskt bli av.

Lovisa och andra kommuner kommer att fortsätta lobba för en järnvägsdragning längs kusten, men den här artikeln handlar uttryckligen om Östbanan.

Om Östbanan blir verklighet, kommer det då att byggas tågstationer i Forsby eller Lappträsk, och när blir det aktuellt med tvångsinlösningar av mark?

Det kortaste svaret på frågorna ovan, och en hel del andra, är att ingen ännu vet.

- Några planer har ännu inte gjorts, bara utredningar där man jämfört lönsamheten för olika järnvägsdragningar, säger Jussi Ojanen som är vicedirektör vid Trafikledsverkets planeringsenhet.

Det att man i utredningarna ritat in streck på kartor för att kunna utvärdera olika faktorer betyder inte att järnvägen kommer att placeras exakt där.

Det som ritats in i landskapsplanerna för Nyland och Kymmenedalen är också bara riktgivande.

I Nylands landskapsplan för 2050 finns Östbanan utritad med en pil som märker ut ett behov av trafikförbindelse på lång tid, ganska vagt alltså.

I landskapsplanen för Kymmenedalen 2040 har sträckningen mellan Forsby och Kouvola ritats in som en normativ eller alternativ huvudbana, men placeringen är bara ditåt och ska ännu specifiseras.

Så här går planeringen vidare

Det senaste som hänt i frågan är att finanspolitiska ministerutskottet beslutat sig för att förorda Östbanan från Helsingfors via Borgå till Kouvola hellre än Östra kustbanan.

Enligt justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) kommer alltså regeringens linje vara att förespråka Östbanan.

Härnäst ska Kommunikationsministeriet förhandla med kommunerna som drar nytta av investeringen, samt eventuellt med andra offentliga samfund, för att tillsammans bilda ett projektbolag.

Det här projektbolaget ska sedan påbörja den faktiska planeringen av järnvägsdragningen Helsingfors-Borgå-Kouvola.

Innan man kommer så långt måste ännu riksdagen behandla finansieringen för projektbolaget, alltså hur mycket av pengarna som staten står för.

Efter att projektbolaget som ska planera dragningen har blivit klart med sitt arbete ska det beslutas om en tågbana faktiskt ska byggas.

Efter det kan det bildas ett nytt projektbolag som ska sköta förverkligandet av planerna och se till så järnvägen byggs.

Enbart planeringen kan ta 10 år

- Jag uppskattar att planeringen kommer att ta mellan sex och tio år, säger Kaisa Kuukasjärvi som är konsultativ tjänsteman vid Kommunikationsministeriet.

Kuukasjärvi tror att det antagligen inom de närmaste åren kommer att klarna på ett mer allmänt plan hur dragningen går, men det kommer alltså ännu att dröja länge innan det går att slå fast exakt var rälsen ska byggas.

Enligt Kuukasjärvi har beslutet om att förorda Östbanan tagits på basis av Trafikledsverkets utredningar.

Den senaste publicerades i juni 2020 (på finska). Här hittar du ett kortare sammandrag.

Karleby järnvägsstation
Bildtext Kan det bli en tågstation i Forsby eller Lappträsk? Ingen vet. Den här stationen finns i Karleby.
Bild: Nathalie Lindvall

Hittills har utredningarna handlat om ganska abstrakta saker då man har försökt ta reda på vilken sträckning som skulle spara mest tid och vara lönsammast att genomföra.

Det har ännu inte gjorts några utredningar om ifall det också borde ordnas närtrafik till exempel mellan Helsingfors och Borgå eller Borgå och Kouvola, eller om det bara är fjärrtåg som kommer att susa fram genom landskapet.

Det har heller inte utretts om Östbanan ska användas både för passagerar- och godstrafik eller enbart passagerartrafik.

Det är också öppet om det lönar sig att bygga stationer mellan Helsingfors och Borgå eller mellan Borgå och Kouvola.

Det finns ännu inga tidtabeller för när sådana här utredningar eventuellt görs. Det klarnar så småningom, bara projektbolaget som ska planera Östbanan bildas och kommer i gång med arbetet.

Stationerna, då?

För Lovisaborna, som ser ut att gå miste om järnvägen i och med att Östra kustbanan hamnat i ett sämre läge, är det relevant att veta om det finns en möjlighet för stationer till exempel i Forsby eller varför inte i Lappträsk.

Genom att bygga en ny järnväg vill man förkorta restiden mellan städerna.

Varje stopp längs vägen förlänger restiden med åtminstone några minuter, vilket måste sättas i förhållande till vilken nytta ett stopp skulle föra med sig.

I utredningen som gjorts inför Kymmenedalens landskapsplan (på finska) har man inte räknat med några stationer mellan Forsby och Koria, inte heller har sådana ritats in i Trafikledsverkets utredningar.

Kuukasjärvi påpekar att man i samband med planeringen förstås funderar på det här med resetider, men hon tycker inte att Lovisa och Lappträsk ska tappa modet.

- Om det finns ett sådant behov så finns det ingen orsak till varför det inte skulle löna sig att hålla framme och försöka främja det, säger Kuukasjärvi från kommunikationsministeriet.

Trafikledsverkets Ojanen vill inte uppskatta om det är troligt med någon station i Forsby eller inte.

- Så där allmänt kan man säga att om målet med Östbanan är att förkorta restiderna så överväger man säkert noga hur många stopp som görs längs vägen. Det är förstås alltid möjligt att det finns snabbare fjärrtåg och långsammare närtåg som stannar oftare, säger Ojanen.

Inget hindrar Lovisa och Lappträsk från att lobba för stationer i de egna kommunerna om de så vill. Om det slutligen anses lönsamt att bygga sådana är sedan en annan sak.

I något skede längs processens gång, när man beslutat sig för var järnvägen ska gå, så blir det antagligen aktuellt för staten att antingen köpa eller tvångsinlösa mark.

Innan vi är så långt kommer det dock ännu att dröja flera år.

Markägare kommer att ha en möjlighet att säga sin åsikt om dragningen när planutkasten är så långt klara att de läggs fram till allmän beskådan.

I banlagen och i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter finns det utstakat i vilket skede markägare ska informeras om en tvångsinlösning och hur proceduren ska utföras, enligt Ojanen.

Diskussion om artikeln