Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Undersökning: Hushållsavdraget fungerar inte som tänkt – ökar inte sysselsättningen och minskar inte den grå ekonomin

Från 2021
Uppdaterad 25.01.2021 13:37.
Mies pesee parvekeoven lasia.
Bildtext I Finland beviljas årligen över 400 miljoner euro i hushållsavdrag.
Bild: Tiina Jutila / Yle

Hushållsavdraget varken ökar sysselsättningen eller minskar skatteflykten. En grupp ekonomiska forskare har kommit fram till att det inte fungerar.

Hushållsavdraget har ansetts vara ett utmärkt sätt att öka antalet arbetsplatser inom servicebranscherna och minska skatteflykten, men det stämmer alltså inte.

Då Finland tog i bruk hushållsavdrag år 2001 var förhoppningarna stora.

Regionala experiment sedan år 1997 hade gett lovande resultat och det fanns en förhoppning att privata hushåll skulle börja konsumera mera inhemska tjänster.

Tanken var enkel. Många hade i åratal klagat över att att de höga skatterna i Finland minskade konsumtionen av tjänster.

I år kan du ansöka om hushållsavdrag för arbeten du låtit utföra år 2020. Du får dra av 40 procent av arbetets andel upp till 2 250 euro om du har köpt arbete hemma eller på en fritidsbostad av ett företag.

Skatteverket räknar upp städning, barnpassning, renovering av en bostad och installation av datorer som exempel på tjänster som berättigar till hushållsavdrag.

I Finland beviljas årligen över 400 miljoner euro i hushållsavdrag.

Under budgetförhandlingarna våren 2021 kommer man att diskutera en eventuell utvidgning av hushållsavdraget.

Nu har forskare på Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Löntagarnas forskningsinstitut (PT) ändå kommit till att avdraget inte fungerar.

Den grå ekonomin minskar inte

När avdraget infördes hade man höga förhoppningar på det.

En av förväntningarna var att det skulle minska på den grå ekonomin. Man visste att många företag inte rapporterade alla sina inkomster till skattemyndigheterna.

Men genom att erbjuda hushållsavdraget till kunden hoppades man att kunderna skulle börja kräva lagenliga räkningar på arbetets kostnader.

Bara arbete som rapporteras till skattemyndigheterna berättigar nämligen till avdrag.

Nu har forskaren Aliisa Koivisto vid VATT granskat städbranschen och renoveringar. Åtminstone där ser man ingen ökad laglydighet.

– Hushållsavdraget ökade inte den försäljning som företagen anmäler till skattemyndigheten. Vi blev förvånade över att hushållsavdraget inte ledde till minskad skatteflykt.

Folk köper inte mera inhemska tjänster

En annan förhoppning var att hushållsavdraget skulle öka konsumtionen av inhemska tjänster.

Det i sin tur skulle öka antalet arbetsplatser inom servicebranscherna.

Forskarna granskade avdragets effekter både i Finland och Sverige med hjälp av omfattande registerdata: De granskade hur ändringar i systemet för hushållsavdrag har påverkat efterfrågan på tjänster.

Forskarnas slutsats är att varken hushållsavdragen, eller en utvidgning av dem, ökade konsumtionen av tjänster.

Jarkko Harju,tutkimusprofessori, Valtion taloudellinen tutkimuskeskus
Bildtext Jarkko Harju
Bild: YLE

Forskningsprofessor Jarkko Harju vid VATT konstaterar att hushållsavdraget närmast verkar gynna de konsumenter som skulle ha använt tjänsterna i vilket fall som helst.

– Eftersom tjänsterna inte konsumeras i större utsträckning skapar hushållsavdraget inte heller några nya arbetsplatser inom servicebranscherna.

En orsak är att de som får hushållsavdrag i genomsnitt förtjänar klart mer än övriga skattebetalare.

Det beror på att den nytta man kan få av ett hushållavdrag är större för dem som har högre inkomstskatt. Därför gynnar det skattebetalare med höga inkomster.

henkilökuva
Bildtext Tuomas Kosonen
Bild: Esa Syväkuru / Yle

Forskningsprofessor Tuomas Kosonen vid Löntagarnas forskningsinstitut påpekar att prisändringar inte i någon större utsträckning påverkar användning av tjänster.

– Resultatet stämmer överens med tidigare undersökningar som handlade om hur sänkta mervärdesskattesatser för tjänster påverkar efterfrågan.

Folk känner inte ens till avdraget

Dessutom bygger hela tanken på att avdraget ska få folk att köpa mera tjänster på att de känner till det. Men det gör vi inte.

I undersökningen ingick en enkät där man undersökte konsumenternas kunskaper om de bestämmelser som gäller hushållsavdraget.

Sami Jysmä som är forskare vid PT säger att många i sin skattedeklaration uppger ett mindre belopp än det som de skulle ha rätt att uppge.

– Förvånansvärt få av dem som svarade på enkäten kände dessutom till det maximala ersättningsbeloppet eller ersättningsprocenten för hushållsavdrag.

Uppgiften om att också renoveringar granskats har lagts till kl 13.36

Diskussion om artikeln