Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken: Regeringen måste göra upp klarare planer för framtiden

Samtidigt som nya vacciner ger hopp om en ekonomisk återhämtning, ökar insikten om att alla Finlands gamla problem är kvar. Och med en betydligt högre statsskuld är marginalerna mindre än tidigare.

Alla förstår att år 2020 blev en katastrof för ekonomin. Så också Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.

Det oberoende rådet inrättades i Finland 2014 för att utvärdera mål och metoder i den ekonomiska politiken.

Målet för rådet är att förbättra kvaliteten på beredningen och beslutsfattandet i ekonomipolitiska frågor.

Tanken är att rådet ska komma med oberoende perspektiv på diskussionen om den ekonomiska politiken utifrån forskningsresultat.

Varje år ger rådet ut en bedömning av den ekonomiska politiken. I dag var det dags för den senaste utvärderingen.

Rådet noterar att regeringens stödåtgärder begränsade de ekonomiska förlusterna år 2020. Rådet ger också godkänt för de stödåtgärder som regeringen har beslutat om för år 2021.

Men vaccinerna rullar ut på marknaden och man hoppas redan kunna skönja ett slut på krisen. Därför tycker rådet det nu är dags att kavla upp ärmarna och börja planera för framtiden.

Finland behöver en trovärdig plan för framtiden

Enligt rådet har den nuvarande krisen bevisat att stödåtgärder är avgörande, och att det är nödvändigt att det finns tillräckligt med handlingsutrymme för att bekämpa kriser också i framtiden.

Johanna Niemi är professor i processrätt vid Åbo universitet och medlem i Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.

Hon ser att de gamla ekonomiska utmaningar som det talades mycket om före krisen nu har blivit ännu mer akuta.

– Rådet understryker att Finland har ett hållbarhetsproblem i ekonomin på längre sikt. Den offentliga sektorn har haft ett underskott i över tio år. Det är ett långvarigt problem som kräver åtgärder.

Därför tycker rådet att det nu behövs en mera konkret plan för den ekonomiska politiken efter krisen.

– Regeringen har en hållbarhetsplan, men den är inte så konkret att rådet skulle kunna se vilka steg regeringen kommer att ta. Vi tror också att behovet av planering inte är beroende av valperioden. Därför tycker vi att planen borde förberedas parlamentariskt så att alla partier är med om beredningen, säger Johanna Niemi.

Den här planen är ännu viktigare nu än före coronakrisen.

– Coronaepidemin har lett till att underskottet i den offentliga ekonomin har ökat, och när vi sedan tidigare har haft problem med vår offentliga ekonomi på längre sikt redan före epidemin, är det lätt att se att det blir mycket värre och svårare att åtgärda i framtiden, fortsätter Johanna Niemi.

Sysselsättningen kommer igen att bli en nyckelfråga

Rådet gläder sig över att regeringen har vidtagit avsevärda nya åtgärder för att öka sysselsättningen, men skriver samtidigt att ”vissa andra politiska åtgärder dock sannolikt har en motsatt effekt”.

Johanna Niemi säger att rådet här talar om höjda sociala stöd.

– När man ökar sociala förmåner påverkar det alltid incentiven att aktivt söka arbete, och därför tycker vi att det alltid måste finnas en mångsidig utvärdering olika åtgärder.

Niemi lyfter också fram deltidsjobben.

– Det finns olika sociala förmåner som kanske främjar deltidsarbete, men om vi ser på frågan ur den offentliga ekonomins perspektiv, måste man utvärdera om den typen av ökning av sysselsättningen främjar skatteinflödet och hållbarheten i den offentliga ekonomin.

– Det kan finnas positiva sidor med deltidsjobb, men för den offentliga ekonomin är det bättre om folk arbetar på heltid.

I början av regeringsperioden var avsikten att finansiera utökade permanenta utgifter med hjälp av politiska beslut som skulle leda till ökad sysselsättning.

Rådet konstaterar att en utökad sysselsättning därför skulle vara av största vikt för att Finland ska kunna investera i hållbar utveckling.

Hushållens skuldsättnig oroar

Trots att rådet i första hand har som mål att granska regeringen, vänder det denna gång också blicken mot vanliga medborgare.

Johanna Niemi oroar sig för att den privata skuldsättningen kan rubba samhällsekonomin i en framtida kris.

– Det är helt normalt att det uppstår kriser i en ekonomi. När hushållens skuldsättning nu ökar kan det bli ett problem i framtiden.

Niemi oroar sig både för skulder som hänför sig till boende och konsumtionskrediter.

– Hushållens skulder har ökat i synnerhet i huvudstadsregionen, och de är koncentrerade till unga hushåll. Det är möjligt att det blir ett problem i framtiden. När det gäller konsumentkrediter och snabblån är det ett problem som vi redan har.

Konsumentkrediterna har ökat i flera år och det samma gäller också antalet människor som har problem med dem och liknande krediter.

Johanna Niemi tycker att Finland i princip har ett ganska bra skuldsaneringsförfarande för privata gäldenärer.

– Men i praktiken ser det som om systemet inte skulle fungera tillräckligt effektivt. Ungefär 4 000 personer beviljas skuldsanering varje år. Samtidigt har 400 000 registrerats för betalningsförsummelser. 500 000 gäldenärer är i utmätning.

Därför välkomnar rådet ett reformprojekt som justitieministeriet har inlett inom solvensrätten, även om man inte vet så mycket om det ännu.

Noggrannare uppgifter kommer att publiceras under våren.

Johanna Niemi noterar ändå att det finns ett EU-direktiv som stipulerar att en privat entreprenör borde få skuldsanering så att hen kan få lättnader i sin skuldbörda inom tre år.

Bostadslånen i Helsingfors kan vara en risk

De största bostadslånen har beviljats för köp av dyra bostäder i Helsingfors med omnejd. Ofta betraktas dessa som relativt säkra investeringar.

– Man ser alltid bubblorna först efteråt. Det är möjligt att det nu finns en bubbla på bostadsmarknaden. Finansministeriet har 2019 lagt fram ett betänkande där de föreslår olika åtgärder för att begränsa bostadslån och de problem som stora bostadslån kan orsaka. Rådet tycker att de förslagen går i rätt riktning, säger Johanna Niemi.

Finansministeriet har föreslagit begränsningar till hur stora bostadslån bankerna kan bevilja, och en maximitid på 25 år för återbetalningen av lånen.

Dessutom föreslår de vissa begränsningar på de lån som bostadsaktiebolagen får lyfta.

Johanna Niemi ser en risk för att bostadsköpare inte kan räkna in den belastning som kommer från bostadsbolagens lån.

– Ofta är dessa lån också amorteringsfria i början. Det finns också en risk att dessa lån ökar bostadspriserna. Dessutom kan det uppkomma situationer där en del av bostadsägarna inte kan betala sin andel av bostadsbolagens lån. Då kan det få konsekvenser för andra invånare i samma bolag.