Kommentar: Joe Biden – en mittendemokrat på väg att bli den mest vänsterinriktade presidenten i USA:s moderna historia?

Presidentkandidaten Joe Biden gjorde valkampanj som en konsensussökande mittendemokrat beredd att samarbeta också med republikaner.

Det förargade partiets vänsterväljare krävde mer radikala samhällsförändringar än vad “etablissemangets kandidat” Biden hade att komma med.

Men majoriteten av demokraternas väljare graviterade slutligen mot kandidaten de ansåg ha bästa chansen att besegra den gemensamma fienden – Donald Trump – och Biden vann nomineringen.

Presidenten Joe Biden, vad kan vi säga om hans agerande efter två veckor vid makten?

Biden har inlett sin sejour i Vita huset med en rad beslut som fått vissa amerikanska bedömare att misstänka att presidentkandidaten Bidens försiktighet tidigt i kampanjen endast var ett spel för gallerierna.

De fyrtio så kallade presidentdekret som Biden hunnit utfärda under sina första två veckor tyder nämligen på att Biden är redo att omfamna många av de mål som demokraternas vänsterfalang i åratal omhuldat.

Några plock bland dekreten får fungera som exempel.

Globalt ledarskap i klimatfrågan och åtgärder för att bekämpa rasorättvisor

Biden har återinfört USA i det globala klimatavtalet och framhävt vikten av ett amerikanskt ledarskap i den globala klimatkampen.

Han vill också gå in för att ersätta alla federala bilar med elbilar och införa subventionsstopp för produktionen av fossila bränslen.

Den nya presidenten har också satt stopp för samarbetet mellan federalstaten och privata fängelser, en åtgärd som han beskriver som ett första steg mot att minska på de flagranta rasojämliketerna i samhället.

Hälsovården är en hjärtefråga särskilt för demokraternas vänsterfalang och Biden har beordrat att fler amerikaner bör kunna omfattas av en statlig hälsovårdsförsäkring via hälsovårdsreformen Affordable care act, även känd som Obamacare.

Utifrån ett nordiskt perspektiv kan åtgärderna framstå som måttliga för en icke-republikansk amerikansk president.

Men i USA ser många dem som ett tecken på att Biden kan bli den mest progressiva och vänsterinriktade presidenten i landets moderna historia.

Presidentkandidaten Joe Biden – en moderat figur bland två ytterligheter som förändrades under kampanjen

Har den försiktiga kandidaten Joe Biden på kort tid alltså förvandlats till en den politiska kraft och president som vänsterfalangen inom demokraterna efterlyst?

Ja och nej.

Mellan Trumps högerpopulism och mer utpräglade vänsterkandidater som Bernie Sanders och Elizabeth Warren i de egna leden, fick Biden tidigt rollen som en moderat figur mellan två ytterligheter – både i mediernas och väljarnas ögon.

I själva verket gick Biden till val med ett politiskt program som bar en stark progressiv prägel.

Men Bidens politiska attityd förändrades också under valkampanjen, om man får tro New Yorker-journalisten Evan Osnos som intervjuade Biden flera gånger under valåret och nyligen gett ut en bok om honom.

Osnos beskriver hur coronapandemins förödande följder, ilskan bland miljontals amerikaner efter polisingripandet som dödade afroamerikanen George Floyd och kraven från unga demokrater på en ambitiös klimatpolitik påverkade Biden.

De gjorde honom enligt Osnos mer lyhörd för kraven från demokraternas vänsterfalang - och mer övertygad om behovet av större förändringar i USA.

– På våren 2020 började han beskriva beskriva sig själv som en “förändringskandidat”, skriver Osnos.

Maktutövning genom presidentdekreten håller inte i längden

Biden har också politiska skäl till att agera kvickt och kraftfullt.

Demokraterna har för första gången på över tio år en knapp men betydelsefull majoritet både i representanthuset och senaten, vilket stärker Bidens position och ger honom ett visst politiskt rörelseutrymme. Det utrymmet kan reduceras kraftigt redan efter mellanårsvalet om två år.

Mätningar tyder också på att Bidens beslutsspurt hittills åtnjuter ett tämligen brett stöd bland samtliga amerikaner.
Men hittills har Bidens maktutövning byggt på presidentdekret.

Det är beslut som presidenten kan ta “egenmäktigt” det vill säga utan att behöva ett godkännande från kongressen.

Det är en början, men inte ett hållbart sätt att regera på sikt. Inom kort testas Bidens förmåga att samarbeta med republikanerna.

Det historiskt stora stödpaketet - Joe Bidens första stora politiska utmaning

Coronapandemin och den dalande ekonomin är de mest akuta problemen som Biden och USA står inför.

För att åtgärda dem har Biden föreslagit ett historiskt stort stödpaket på 1,9 biljoner dollar – det vill säga 1 900 miljarder – för kongressen.

Paketet innehåller förutom pandemiåtgärder bland annat utbetalningar av direkta stödchecker på 1 400 dollar till samtliga amerikaner, höjningar av arbetslöshetsunderstöden och ekonomiskt stöd till delstaterna.

Republikaner i senaten har redan avvisat paketet som på grund av den höga prislappen.

I praktiken måste minst tio av senatens femtio republikaner ställa sig bakom Bidens förslag för att det ska passera.

På måndagen träffade en mindre grupp senatrepublikaner presidenten och framförde ett motförslag som som uppgår till drygt 600 miljarder dollar – knappt en tredjedel av summan som Biden kräver.

Republikanerna beskrev mötet som “produktivt”, men ingen utgår ifrån att en kompromiss ligger nära till hands.

I stället har demokrater redan förberett åtgärder där de genom en särskild budgetregel kunde godkänna stödpaketet med enkelt majoritet.

Det skulle med säkerhet provocera republikanerna och undergräva Bidens enligt många redan nu dödfödda förhoppning om framstå som en enande kraft i Vita huset.

Stödpaketets öde blir Joe Bidens första stora politiska utmaning som president.