Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Ekonomiska fördelar för Lovisa stad vare sig kärnkraftverket fortsätter eller försvinner

Från 2021
Kärnkraftverket i Lovisa.
Bildtext En förlängd drift av kärnkraftverket i Lovisa ger både arbeten och kliirr i kassan. Arkivbild
Bild: Fortum

806 miljoner euro i invsteringar, nästan 1,7 miljoner euro i skatteintäkter och nära 45 000 årsverken. Det uppskattas både en förlängning eller avveckling av kärnkraften i Lovisa fram till 2080.

Det visar den uträkning som Fortum låtit göra över de socioekonomiska följderna om kärnkraftverkets verksamhet förlängs med 20 år, eller avvecklas efter att drifttillståndet gått ut 2030.

Vid kraftverket uppskattar biträdande direktör Thomas Buddas att bolaget har tillräckligt med information för att fatta beslut om ansökan om två år.

Lovisa stad gläder sig över de inkomster och arbetsplatser kärnkraftverket ger, men stadsdirektör Jan D. Oker-Blom är tveksam till om staden ska och kan lobba för en förlängning.

- Vi har tittat på det här an efter och är positiva till att de ekonomiska konsekvenserna är omfattande och bra för, inte bara Lovisa, utan till och med regionen, säger stadsdirektör Jan D. Oker-Blom.

Staden är sedan tidigare medveten om att såväl uppdateringar och förlängningar vid ett kärnkraftverk av Lovisareaktorernas storlek har skatte- och arbetspolitiskt positiva effekter.

En man i kostym sitter på en skrivbordsstol. Bakom honom syns tavlor och vimplar.
Bildtext Jan D. Oker-Blom ser inte att staden aktivt lobbar i frågan om förlängd drift.
Bild: Yle/Leo Gammals

Oker-Blom tror dock inte att staden kan utnyttja de goda ekonomiska utsikter utredningen ger.

- Ganska litet. Vår strategi och roll i den är att vara tydliga med att vi inte planerar något annat, inte ifrågasätter deras existens eller verksamhet utan ser till att det finns rörelseutrymme och frihet för dem att agera på det där området.

Staden ska inte lobba

- Sedan är det inte kanske vår sak att lobba för det. Jag utgår ifrån att Fortum fattar sina beslut på rent ekonomiska grunder, med beaktande av miljöaspekter och att det inte orsakar annan skada.

Oker-Blom tror att det är elpriset och regeringens inställning som avgör en eventuell förlängning.

- Inte tror jag att vi har någon roll i att direkt lobba eller blanda oss i de sakerna.

Oker-Blom ser elpriset som ett av de stora frågetecknen.

- Samhället behöver el, men samtidigt som landet importerar el är elpriset emellanåt väldigt lågt. När man ser på alternativa elproduktioner är befintlig kärnkraft det nästan kostnadseffektivaste man kan tänka sig.

MKB-programmet och ekonomiska följder av förlängd drift

Fortums tre alternativ

Fortum delgav förra veckan den del av miljökonsekvensbedömningen (MKB) av kärnkraftverket i Lovisa som berör de socioekonomiska konsekvenserna.

Uträkningen är gjord av konsultbolaget Ramboll Finland och täcker två olika alternativ; om kärnkraftverkets verksamhet förlängs med 20 år, eller avvecklas efter att drifttillståndet gått ut 2030.

  • Alternativ 1: Driften vid Lovisa kärnkraftverk förlängs med högst 20 år med nuvarande drifttillstånd, varefter kärnkraftverket avvecklas.

Förslaget innehåller möjligheten att avfallshantera och slutdeponera små mängder radioaktivt avfall på andra håll i Finland.

  • Alternativ 2: Kärnkraftverket avvecklas efter nuvarande tillståndsperiod tar slut, alltså efter 2027 och 2030, varefter kärnkraftverket demonteras.
  • Alternativ 2+: Kärnkraftverket avvecklas enligt alternativ 2, med möjligheten att Lovisa tar emot radioaktivt avfall även från andra delar av Finland för deponering.

I båda alternativen kostar avvecklingen 390 miljoner euro (2021), och ger inkomster och arbetsplatser till Lovisa och Lappträsk samt övriga delar av östra Nyland och Kymmenedalen.

20 år av fortsatt elproduktion och en avveckling efter det skulle ge investeringar i kedjan av underleverantörer för 806 miljoner euro fram till 2080.

En förlängning till 2050 ger 1 336 nya arbetstillfällen, varav 255 i Lovisa, 482 i närområdet och 599 årsverken på nationell nivå.

De totala skatteinkomsterna skulle nå 1 684 miljoner euro och ge 44 627 årsverken.

Här saknas uträkningen av kärnkraftverkens interna omsättning, mervärde, investeringar, arbetskraftbehovet för produktionen eller skatter kopplade till produktionen.

Kärnkraftverket i Lovisa
Bildtext Reaktorerna kan få förlängning till 2050. Arkivbild.
Bild: Fortum

Jan D. Oker-Blom ser fördelar med båda alternativen.

- Ur ett kort eller medellångt perspektiv behöver vi inte vara hemskt oroliga över arbetsplatserna. Där finns mycket jobb också för underleverantörer, då också en nedläggning är en så långsam och omfattande process att det går tiotals år framåt. Där kommer att finnas mycket jobb.

Bygga nytt på samma plats

Däremot önskar Oker-Blom att den infrastruktur som följer med en förlängning och eventuellt nybyggen längre fram koncentreras till redan befintliga platser.

- Jag tänker mera på helheten att om man bygger upp den här infrastrukturen som ett kärnkraftverk kräver så lönar det sig att utnyttja den så länge som möjligt och gärna bygga nytt på samma ställe.

Oker-Blom ser att man hellre strävar efter att försöka centrera eller återanvända platserna än att sprida ut så här omfattande anläggningar till helt nya platser.

- Det är lite det man har gjort i Pyhäjoki och det ser inte så väldigt lovande ut. Om vi överhuvudtaget ska ha kärnkraftverk så varför skulle vi inte primärt sträva efter att ha dem där de är nu. Om de inte upprätthålls på sikt, bygger man kanske ett nytt på samma ställe.

Mellanlager i Lovisa före slutförvaring

I alternativ 2+ finns möjligheten att Lovisa tar emot radioaktivt avfall även från andra delar av Finland för deponering.

Enligt Oker-Blom handlar det om mycket små mängder lågaktivt avfall från forskningsreaktorer som förvaras i mellanlager innan transport till Posivas slutförvar i Onkalo.

- Det gäller allting från Lovisa, både kärnkraftverkets eget avfall och det som eventuellt på kort sikt deponeras här.

Artikeln baserar sig delvis på Loviisan Sanomats artikel om Fortums miljökonsekvensbedömning och dess socioekonomiska konsekvenser.

Diskussion om artikeln