Stora poängsänkningar i svenskspråkiga studenters fysikprov – en censor sänkte mer än andra, visar Svenska Yles granskning
Svenska Yles analys visar att censorer och lärare bedömde fysikproven olika på svenska och finska våren 2019. På lärarhåll anser man att censorbedömningen är ojämn, medan Studentexamensnämnden ser möjliga problem i den preliminära bedömning som lärarna gör.
Efter studentskrivningarna följer spännande tider för abiturienterna. Hur många poäng ger provsvaren och vilket vitsord räcker det till?
Höga studentvitsord öppnar numera dörrarna till många högskoleutbildningar och det är viktigt att kunna lita på en rättvis bedömning.
Efter studentskrivningarna rättas studentproven först av den egna ämnesläraren. Sedan skickas de vidare till Studentexamensnämndens censorer.
I det här skedet är poänggränserna för olika vitsord ännu inte fastslagna, men lärare kan våga sig på gissningar om vad poängen ska räcka till; blir det ett "starkt C" eller ett "svagt M", till exempel.
Sedan följer en lång väntan: Håller poängen, och vad betyder det för vitsordet?
Många fick sänkta poäng i fysik i Kattan
Nästan alla som skrev fysik i Katedralskolan i Åbo våren 2019 fick tråkigt besked då censorerna var färdiga med sitt jobb. Bland fjorton examinander sjönk provpoängen för alla utom en.
Sänkningen var i medeltal hela 11,5 poäng och 80 procent av Kattans fysikskribenter fick också ett lägre vitsord än om lärarens preliminära bedömning hade hållit.
En som blev riktigt besviken den våren var Amanda Holm:
- Provet var svårt, men jag gjorde det bästa som jag kunde, och jag tyckte att jag gjorde riktigt bra ifrån mig. Jag fick respons från läraren också att jag hade skrivit väldigt bra, berättar hon.
När den slutliga bedömningen var klar hade hon tappat 19 poäng och vitsordet sjönk från M till C.
- Det kändes tråkigt och jag kände mig väldigt besviken över det, säger Amanda Holm.
Poäng och vitsord i studentproven
För Amandas fysiklärare Herman Norrgrann kom de slutliga poängen som en chock.
Han och fysikläraren Folke Rosenberg i Pargas gick ut med hård kritik mot Studentexamensnämnden i en intervju för Åbo Underrättelser (betalvägg). Norrgrann ansåg att bedömningen är olika sträng från år till år beroende på vem som är censor.
Stora poängsänkningar på svenskt håll överlag
Svenska Yles granskning visar nu att Amanda och hennes kurskamrater i Katedralskolan inte var ensamma i Svenskfinland om att få en kalldusch då de slutliga poängen för fysikprovet kom den våren.
Bland de som skrev realprovet i fysik på svenska drabbades över 70 procent av poängsänkningar i censorernas bedömning, motsvarande siffra på finskt håll var drygt 50 procent. Stora poängsänkningar på 10 poäng eller mer var nästan tre gånger vanligare bland de svenska proven.
Svenska Yle analyserade unikt material
För att undersöka variation mellan olika censorer bad Svenska Yle Studentexamensnämnden om data om de preliminära och slutliga bedömningarna av alla studentprov våren 2019. Det rör sig om ett omfattande unikt datamaterial som inte tidigare har varit tillgängligt för journalistisk granskning.
Vi jämförde sedan de preliminära lärarpoängen med de slutliga censorpoängen. Poängskillnaden beskriver hur mycket censorernas bedömning avviker från lärarnas bedömning.
Viktigt att komma ihåg är att poängskillnaden inte i sig ger svar på frågan vad avvikelsen beror på, och att lärarna i sin preliminära bedömning inte har tillgång till de slutliga poängkriterierna.
Inte stora skillnader före censorsgranskning
Analysen visar att lärarna preliminärt i genomsnitt ansåg att de svenska prestationerna i fysikprovet var drygt en poäng sämre än de finska: 41,9 mot 40,7 poäng. Men i censorernas slutliga bedömning ökade den här skillnaden till mer än fyra poäng så att de svenska examinanderna fick 36,6 poäng av censorerna medan deras finska kamrater fick 40,8 poäng.
En del av uppgifterna i realprovet bedöms automatiskt, utan att varken lärare eller censor är involverad. I de automatiskt bedömda uppgifterna finns ingen nämnvärd skillnad mellan finska och svenska skolor.
Fysikläraren Herman Norrgrann i Åbo reagerar kraftigt på uppgifterna om poängskillnaderna som är i linje med hans teori att svenska fysikprov bedöms strängt.
- Det får ju inte vara så här ojämlikt. Om studentexamen ska ha den vikt som den har nu så måste det vara rättvist, säger Norrgrann.
En enda censors bedömningar av stor betydelse
Våren 2019 var det tre censorer som bedömde svenskspråkiga fysikprov. Den censor som bedömde Katedralskolans prov - och av läraren Norrgrann beskrivs som särskilt sträng - kan identifieras i den statistik vi har fått.
De prov som granskades av den här censorn fick i medeltal 36,9 poäng då medeltalet för alla fysikprov var 40,5. Bland de övriga 20 censorerna varierade poängen mellan 35,3 och 44,9.
Det fanns tre fysikcensorer som i medeltal gav lägre poäng. De censor som bedömde Katedralskolans prov gav alltså inte de lägsta poängen, men utmärker sig då vi jämför de preliminära poängen med de slutliga poängen.
Resultatet blev att de svenskspråkiga fysikproven sjönk med i medeltal 4,1 poäng där de finskspråkiga tappade drygt 1 poäng.
Hen var den som sänkte lärarbedömningarna allra mest, med 4,7 poäng i medeltal. Men också de två andra svenskspråkiga censorerna sänkte i medeltal sina svenskspråkiga prov.
Resultatet blev att de svenskspråkiga fysikproven sjönk med i medeltal 4,1 poäng där de finskspråkiga tappade drygt 1 poäng.
Studentexamensnämnden: Poängskillnader kan ha många orsaker
Studentexamensnämnden nåddes av respons på bedömningen av det svenskspråkiga fysikprovet redan våren 2019.
- Vi svarade att det viktigaste är att hålla den enhetliga linjen från censorsmötet och att det finns en mängd olika orsaker till den här variationen både inom den preliminära bedömningen och den slutliga, säger Robin Lundell, specialsakkunnig vid nämnden.
Det viktiga är att nämnden på ett allmänt plan hela tiden arbetar på att förbättra kvaliteten på bedömningen
― Robin Lundell, Studentexamensnämnden
Han lyfter fram att det kan uppstå skillnader mellan språkgrupperna redan i de preliminära bedömningarna som görs av lärarna.
- Eftersom det kan finnas skillnader också i den preliminära bedömningen och hur den har gjorts så ser jag inte att det rakt av skulle finnas ett problem här.
Lundell betonar samtidigt att examinander har möjlighet att begära omprövning av censorns bedömning.
Den preliminära bedömningen inom fysiken bygger i huvudsak på Studentexamensnämndens preliminära "beskrivningar av goda svar" och matematiklärarföreningen MAOL:s instruktioner, medan de slutliga bedömningsgrunderna avgörs av censorerna.
- Det viktiga är att nämnden på ett allmänt plan hela tiden arbetar på att förbättra kvaliteten på bedömningen. Arbetet inbegriper allt från att göra upp provuppgifter och beskrivningar av goda svar, bedömningskriterier och att skola censorerna till att åstadkomma en så enhetlig tolkning av de olika situationerna som möjligt.
Lundell går alltså inte med på beskrivningen att de svenskspråkiga fysikexaminanderna skulle ha bedömts striktare våren 2019. Däremot medger han att det nya digitala bedömningssystemet har vissa brister som har påtalats av lärarna.
Kommunikationen mellan lärarna och censorerna har försvårats eftersom lärarna inte längre får veta censors identitet. Samtidigt nås lärarna inte längre av censorernas kommenterar på poängsättningen eftersom det är trögare att skriva in den i det digitala systemet.
Censorn vill inte vara boven i dramat
Vi har också nått den censor som gjorde de största poängsänkningarna i fysikprovet våren 2019. Censorn ifråga granskade då närmare 500 prov, 95 av dem från sju svenskspråkiga skolor och 389 prov från 29 finskspråkiga skolor.
Censorn säger sig var irriterad av att "plockas ut ur datan, som boven" och ifrågasätter det vettiga i att jämföra skillnaden i lärarnas och censorernas bedömningar. En lika bra eller dålig tolkning är enligt censorn att svenskspråkiga lärare rättar sina skribenter sämre än finskspråkiga, skriver hen i ett mejl.
Censorn anser att det relevanta med tanke på rättviseaspekten är att jämföra censorerna med varandra enligt de slutliga medelpoängen.
- Jag förnekar inte att jag våren 2019 var bland de censorer som gav de lägsta medelpoängen.
Censorn tillägger att hen har rättat två fysikprov efter våren 2019, och då placerat sig "ungefär i mitten eller i övre halvan av gänget". Enligt censorn är våren 2019 inte representativ eftersom det var första gången fysikprovet skrevs digitalt i större skala.
Censorn påpekar också att lärarna inte har tillgång till de slutliga bedömningskriterierna och att MAOL:s preliminära kriterier inte översätts till svenska.
11.2.2021 kl 12.23: Artikeln kompletterad med information om Studentexamensnämndens preliminära "beskrivningar av goda svar".