Finländskt vaccin ska stoppa coronaviruset helt och hållet hos de som vaccineras – börjar troligen testas på människor i början av sommaren
Det som är speciellt med det finländska coronavaccinet är att det ska tas i form av en nässpray och inte via en injektion med nål. Vaccinet har redan visat sig fungera väl i djurförsök, uppger forskarna själva.
Finländskt vaccin ska stoppa coronaviruset helt och hållet hos de som vaccineras
– Många kan säkert tycka att det är skönt att inte behöva bli stucken med en nål, och så är det också behändigt att man inte behöver sjukvårdspersonal för att kunna ge vaccinet, säger Kalle Saksela som är professor i virologi vid Helsingfors universitet och leder utvecklingen av det här vaccinet.
Han betonar ändå att den främsta orsaken till att det ser ut att vara en bra idé att ta coronavaccin via näsan är immunologisk.
– Det kan då skapas skydd mot viruset i slemhinnorna, med betoning på de övre luftvägarna och näsan, påpekar han.
Förhoppningen är att coronaviruset på det här sättet ska kunna stoppas helt och hållet i ett tidigt skede så att den vaccinerade inte insjuknar, och inte smittar andra heller.
Det skulle vara en stor förbättring jämfört med de coronavacciner som nu är i användning, för de tros inte helt stoppa en person från att insjukna lindrigt eller från att sprida viruset vidare, även om det inte finns så mycket forskning om smittspridningen än.
– Om man kan skyddas effektivt så finns det inte heller någon risk för att viruset ska mutera hos vaccinerade personer, och skapa nya virusvarianter som kan vara farligare eller mer smittsamma, säger han.
Nässprayen kan förvaras i kylskåpstemperatur och är billig att producera. Det krävs dessutom bara en dos per person, räknar forskarna med, och inte två såsom är fallet med många andra coronavacciner.
Vad händer om de vaccinerade till exempel har täppt näsa, eller snuva?
Professor Kalle Saksela
En nackdel med att vaccinet är i form av en nässpray är samtidigt att man har mindre kontroll över hur stor vaccindos de vaccinerade faktiskt får.
– Vad händer om de vaccinerade till exempel har täppt näsa, eller snuva? Mer variation i vaccinationseffekten är nog att vänta, påpekar han.
Det finländska coronavaccinet fungerar på liknande sätt som de coronavaccin som tillverkas av Astra Zeneca och Johnson & Johnson. Det innehåller ett ofarligt adenovirus – ett vanligt förkylningsvirus – som är modifierat så att inte kan replikera, alltså låta göra kopior av sig själv.
Adenoviruset tar sig in i celler i kroppen och innehåller genkod från coronaviruset.
– Virus har genom evolutionen blivit mästare på att ta sina genkoder in till våra celler. Vi åker snålskjuts på den här metoden, berättar Kalle Saksela.
När vaccinet har tagit sig in i cellerna så börjar cellerna producera sådana så kallade spike-proteiner som coronaviruset också har.
Kroppen inser efter det att det handlar om främmande partiklar och skapar försvar mot dem. Det innebär alltså att den senare är förberedd på att snabbt kunna angripa själva coronaviruset, om det skulle behövas.
Djurförsök antyder att effekten är god
Hur bra det finländska vaccinet faktiskt är återstår ändå att se, men tester på möss och hamstrar har preliminärt visat att det har varit en framgång, uppger Saksela.
– Det är ett mycket effektivt vaccin som leder till att det produceras stora mängder antikroppar och de kan åtminstone i laboratorieförhållanden neutralisera coronaviruset, säger han.
Djurförsöken pågår ännu i några veckor och resultat har inte ännu publicerats.
Efter det kommer forskarna att diskutera med läkemedelsmyndigheten Fimea om när man skulle kunna börja testa det på människor – troligen kunde det vara i början av sommaren, om det går som planerat.
Man har också grundat ett företag, för det krävs för att man ska kunna få försäljningstillstånd för vaccinet.
Att det finländska coronavaccinet kommer att fungera lika bra för oss människor är oklart, men enligt Saksela ser det lovande ut.
– Det är troligt att detsamma gäller också för människor, men vi måste förstås ännu bevisa det, säger han.
Kan inte drivas vidare bara som ett akademiskt projekt
Det finländska vaccinet är inte heller unikt i världen. Kalle Saksela påpekar att det också finns några andra aktörer som siktar på att skapa immunitet på slemhinnor, för att helt stoppa coronaviruset hos de som vaccineras.
– För att komma snabbt framåt i utvecklingen så skulle vi behöva mer resurser, och vi letar nu efter både offentlig och privat finansiering, berättar han.
Projektet har hittills bara fått finansiering av Finlands akademi. I internationell jämförelse handlar det om ett mycket småskaligt coronavaccinprojekt.
I nuläget deltar förutom professor Kalle Saksela, också professor Kari Alitalo vid Helsingfors universitet, Seppo Ylä-Herttuala som är akademiprofessor vid Östra Finlands universitet, och några fler personer.
– Vi har fört diskussioner med olika aktörer om finansiering och vi hoppas att de här samtalen kommer att leda till konkreta resultat, kommenterar Saksela.
Man ska stegvis testa fler och fler
Först testas vaccinet på friska och relativt unga personer som inte är vaccinerade mot covid-19 sedan tidigare – först på tiotals personer (fas 1) och sedan på hundratals personer (fas 2).
Antagligen sker det här i Kuopio och Helsingfors. Flera finländare har redan spontant anmält intresse för att delta, och forskarna har nu i stort sett så många deltagare man behöver, till att börja med.
Under de här tidiga faserna tittar man på hurdan försvarseffekt vaccinet åstadkommer mot coronaviruset, vad som är en lämplig dos och vilka eventuella biverkningar det förorsakar. Deltagarna vet också att de får vaccinet, för placebo används inte tidigt i de kliniska testerna.
Efter det följer de så kallade fas 3-studierna där vaccinet ska testas på cirka 20 000 personer, och då ingår också en grupp som får placebo.
Saksela säger att de här storskaliga testerna troligen sker någon annanstans än i Finland för det är inte så troligt att hitta finländare i olika åldrar som skulle vilja delta när det innebär att de har 50 procents chans att få vaccinet och 50 procents risk att inte få något skydd alls.
Intresset är antagligen större i länder med sämre tillgång på vacciner. Dessutom behöver det förekomma tillräcklig smittspridning i samhället för att man ska kunna avgöra effekten. Tre länder har redan visat intresse för att vara med om att testa vaccinet.
– Om allt går som på Strömsö så kan vi vara klara till årets slut, och få försäljningstillstånd för vaccinet kort efter det om resultaten är goda, säger Kalle Saksela.
En av forskarna som är med i vaccinprojektet, Seppo Ylä-Herttuala, har för en tid sedan startat ett företag med fyra olika laboratorieutrymmen i Kuopio.
Vid endast ett av dem skulle man enligt Ylä-Herttuala kunna tillverka coronavaccindoser till alla finländare på bara två månader, efter att vaccinet har konstaterats vara säkert och effektivt och fått klartecken av myndigheter.
Kalle Saksela uppskattar att det i framtiden kommer att ta några månader att uppdatera det coronavaccin han är med om att utveckla, så att det bättre skyddar mot virusvarianter, om det visar sig vara nödvändigt.
Det nuvarande vaccinet man håller på att testa på djur torde ändå fungera väl också mot den virusvariant som uppdagades i Storbritannien och som snabbt håller på att bli vanligare i Finland.
Man har också redan tagit fram en vaccinkandidat mot den sydafrikanska virusvarianten.
Ett andra finländskt coronavaccin
Det finns dessutom ytterligare ett finländskt coronavaccin, som tas fram vid Tammerfors universitet, men det har inte ännu kommit till djurförsök och kan enligt allt att döma bli aktuellt först längre fram i tiden. Det handlar om ett så kallat proteinvaccin.
Också det finländska vaccinprojektet finansieras för tillfället endast av Finlands akademi.
I ett proteinvaccin odlar forskarna fram coronavirusproteiner i större mängder. Det här proteinet ges sedan som vaccin, blandat med adjuvans – ett ämne som triggar kroppens förmåga att bilda antikroppar.
Det är samma teknik som till exempel det globala läkemedelsbolaget Sanofi/GSK använder sig av. EU har ett avtal om att kunna köpa in 300 miljoner doser av det vaccinet om det visar sig vara säkert och effektivt.
Sanofi/GSK:s coronavaccin har ändå tills vidare visat sig vara ineffektivt hos äldre personer och bolaget fortsätter utveckla det, med hopp om att ha en bättre version klar i slutet av det här året.