"Jag frågade om det här är tacken för 17 års arbete?" – Prakticum sänkte lärare Jan-Oles lön, men han drog arbetsgivaren inför rätta och vann

Yrkesinstitutet Prakticum gjorde fel när lärarlöner sänktes efter samarbetsförhandlingarna 2017. Det här slår tingsrätten fast. 20 lärare drabbades men bara två förde saken till rätten. Jag förstår de ekonomiska problemen men det finns andra åtgärder än att sänka lönen, säger lärare Jan-Ole Nordlin.

Den 29 mars 2017 sände Prakticums dåvarande rektor och vd Harriet Ahlnäs ut ett "meddelande om förändring i resursering av undervisning på medieassistent- och datanomlinjerna".

I meddelandet finns en mening som leder till en flera år lång rättsprocess och till att medielärare Jan-Ole Nordlin lämnade Prakticum efter 17 år.

Den något svårtydda meningen lyder "resurseringen flyttas från bilagan för handelsläroanstalter (kollektivavtal för den privata undervisningsbranschen) till bilagan för vissa yrkesläroanstalter".

"Jag jobbade där i 17 år och kämpade för att utveckla yrkesutbildningen"

När de 20 berörda lärarna får meddelandet från rektorn ska de med sin underskrift intyga att de mottagit beskedet. Deras resursering ändras hösten 2017.

- Jag fick en större undervisningsskyldighet, från 19 timmar till 26 timmar. Enkelt uttryckt fick jag mer jobb och mindre lön. Med det gamla avtalet skulle jag ha fått 700 euro mer i lön per månad, säger Jan-Ole Nordlin.

Enkelt uttryckt fick jag mer jobb och mindre lön

Han svalde inte förändringen utan tog lönefrågan till tingsrätten. Han anser att arbetsgivaren bröt mot överenskommelsen om hans lön.

- Jag är inte ute för att svartmåla Prakticum. Jag jobbade där i 17 år och kämpade för att utveckla yrkesutbildningen. Jag försökte göra den bättre och mer attraktiv. Det har lett till resultat. Då frågade jag mig om det här är tacken för 17 års arbete?

Bara ett anmälningsärende, enligt Prakticum

I Nordlins stämningsansökan till rätten framkommer att han frågade sin arbetsgivare vad meddelandet innebär. Svaret från Prakticum var att det bara handlar om ett anmälningsärende.

Han meddelade då att han inte godkänner förändringen, men arbetsgivaren gjorde inget. Från och med oktober 2017 fick han lön enligt den andra bilagan av kollektivavtalet.

Jag kände att det här var fel och ville att skolan ska inse att man inte kan göra vad som helst

- Jag kände att det här var fel och ville att skolan ska inse att man inte kan göra vad som helst. Jag förstår att Prakticum har ekonomiska problem men det finns andra sätt att åtgärda det än att sänka lönen på det här sättet.

Förlorade över 1 000 euro i månaden

Förutom Nordlin förde en annan av de drabbade lärarna lönefrågan till rätten. Och tingsrätten är på lärarnas sida.

Helsingfors tingsrätt beslöt i slutet av oktober 2020 att Prakticum måste betala utebliven lön till de båda lärarna. Beslutet har vunnit laga kraft.

För Nordlins del handlar det om 7 700 euro och för den andra läraren om hela 42 335 euro. Dessutom ska Prakticum betala deras rättegångskostnader på sammanlagt 22 500 euro.

Den andra läraren jobbar fortfarande kvar vid Prakticum och därför är den uteblivna lönesumman för hans del högre.

Han har enligt tingsrättens beslut förlorat över 1 000 euro i lön per månad. Under läsåret 2019-2020 har summan per månad varit 1 300 euro, vilket Prakticum nu alltså ska ersätta.

Han vill inte bli intervjuad om lönetvisten.

"Jag hade inte råd att jobba där med den lön som jag blev erbjuden"

Tingsrätten motiverar domen med att det i meddelandet om förändringen inte framgår att anställda sägs upp om de inte godkänner avtalsflytten. Däremot anser rätten att Prakticum i sig haft rätt att genomföra förändringen som en del av sparåtgärderna.

Enligt Nordlin var processen lång och tung.

- Det har gått tre år sedan vi började fajten och jag drar nu en suck av lättnad för att det äntligen är över, säger han.

Jag trodde att jag var stålmannen som klarar allt och att inget biter på mig

Han slutade på Prakticum 2018.

- Jag hade inte råd att jobba där med den lön som jag blev erbjuden. Jag mådde inte bra. Jag trodde att jag var stålmannen som klarar allt och att inget biter på mig. Men det här inverkade på mitt välmående. Det var tur att jag fick ett annat jobb, säger han.

Inget beslut om de andra drabbade också kräver utebliven lön

I och med att tingsrätten gav Nordlin och hans kollega rätt kan övriga drabbade lärare kräva utebliven lön av sin arbetsgivare.

Sammanlagt drabbades alltså 20 lärare av den här förändringen, men lönesänkningen var inte likadan för alla. Klart är ändå att summan kan bli stor om alla drabbade kommer med lönekrav.

I och med att Prakticum just nu genomgår nya samarbetsförhandlingar har den här frågan nu inte avancerat.

Enligt Peter Ammondt, huvudförtroendeman för fackanslutna lärare, har inget beslut om saken ännu fattats.

Ex-rektor vill inte bli intervjuad

Harriet Ahlnäs har nu gått i pension från Prakticum men var vd och rektor under samarbetsförhandlingarna 2017.

När Yle Huvudstadsregionen ringer upp henne säger hon att hon inte vill intervjuas om tingsrättens beslut.

Senare skickar hon ett mejl, men vill inte svara på följdfrågor. I mejlet skriver hon:

"Själva beslutet som gjordes som resultat av samarbetsförhandlingarna var lagenligt. På grund av bristfällig vägledning har beslutet delgivits fel och därför har tingsrätten ålagt Prakticum att betala, dvs. det är enbart fråga om en miss i verkställandet av beslutet."

"Risk att bolaget går i konkurs"

Ahlnäs hördes av rätten som vittne i ärendet.

Enligt henne utreddes alla alternativ till att sänka lönerna. Hon påpekade att det är svårt att permittera lärare då studerandes rättigheter ska tas i beaktande.

"Sparåtgärderna var påtvingade. Revisorerna har anmärkt att det egna kapitalet inte längre får röras. Om man gör det skulle bolaget gå i konkurs", står det i domen vid Ahlnäs vittnesmål.

Bolaget är i det här fallet Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab, som står bakom Prakticum.

Ahlnäs bedömde i rätten att lönesänkningen leder till sparåtgärder på omkring 100 000 euro per läsår. I ett skriftligt svar till rätten bedöms inbesparingen ligga på 116 000 euro.

"Jag är rädd för utvecklingen"

Jan-Ole Nordlin jobbar numera som lärare vid finskspråkiga yrkesläroanstalten Keuda. Det vill säga Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, på svenska Mellersta Nylands samkommun för utbildning.

- Keuda har ekonomin i skick och betalar en bättre lön. Fastän jag jobbar på finska numera är jag bekymrad över yrkesutbildningen på svenska.

Prakticum meddelade i slutet av januari 2021 om nya samarbetsförhandlingar som kan leda till att 25 sägs upp och 15 befattningar ändras från heltid till deltid.

- Jag är rädd för utvecklingen och vi kommer att ha stora bekymmer om några år. Kanske andra också slutar på Prakticum. Dagens unga vet vad de vill studera och det kan inte vara meningen att svenskspråkiga måste studera i Österbotten eller på finska. Yrkesutbildningen måste bevaras på en lika hög nivå som tidigare, säger Nordlin.