Familjeledighetsmodell väntas främja jämställdhet inom familjerna och till och med förbättra föräldrarnas parförhållande
Regeringen föreslår en längre familjeledighetsperiod och en ny modell som ska locka papporna att ta mera ansvar över skötseln av barnet. Modellen väntas öka på jämställdheten i familjerna och på arbetsmarknaden och göra Finland mera positivt inställt till familjer.
Regeringen är klar med sitt utkast för en ny familjeledighetsmodell. Förslaget presenterades under förmiddagen av social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen (Vf).
- Med förnyelsen vill vi uppmuntra särskilt pappor att utnyttja familjeledigheten i högre grad än för tillfället och ta ansvar för skötseln av små barn, sa minister Pekonen.
Om det finns två föräldrar i familjen har båda rätt till en kvot på 160 dagar med inkomstrelaterad dagpeng. Dessutom har den gravida parten rätt till 40 dagars inkomstrelaterad graviditetspeng.
Som helhet förlängs familjeledigheten med 43 dagpenningsdagar, det vill säga nästan två månader, från nuvarande modell.
Större "pappakvot" och mera flex
Den för pappan öronmärkta kvoten är för närvarande 54 dagar, vilket betyder att om pappan framöver utnyttjar hela den möjliga ledigheten trefaldigas hans tid hemma med inkomstrelaterat stöd.
Den nya modellen ger ändå familjer mycket makt att bestämma över fördelningen av stödet. Den ena föräldern kan överlåta maximalt 63 dagar - över två månader - av ledigheten till den andra parten.
Modellen ger möjlighet till deltidsarbete under familjeledighetstiden utan att man förlorar stödet helt. Ledigheten kan utnyttjas som ett enhetligt sjok, i längre perioder eller som enstaka dagar fram till att barnet fyller två år.
Modellen ska också göra det möjligt för den gravida att fortsätta arbeta fram till allt mellan 30-14 dygn före beräknad nedkomst, beroende på det egna välmåendet.
Hemvårdsstöd kan lyftas redan 160 dagar efter att barnet fötts eller adopterats, vilket är tidigare än för tillfället. Det sker ingen förändring i rätten att föra barnet till kommunal dagvård när hen fyller nio månader.
Liten sysselsättningseffekt - stor kostnad
Modellen ger alla slags familjer rätt till samma antal inkomstrelaterade familjeledighetsdagar och längd på ledighet.
Modellen har svarvats ihop som ett samarbete mellan olika parter, inklusive arbetsmarknadsparter.
Enligt Pekonen kan modellen förbättra kvinnors löne- och pensionsutsikter i och med att kvinnans andel av ledigheten förkortas, men hon tillade att som helhet är modellens väntade sysselsättningseffekter små.
På lång sikt påverkar ändå en mer jämlik fördelning av familjeledigheten också jämställdheten mellan könen i arbetslivet och på arbetsmarknaden på ett positivt sätt.
- Om männen i allt högre grad väntas stanna hemma med barn kan det leda till att färre kvinnor diskrimineras på grund av graviditet eller familjeledigheter, sa Pekonen.
Den nya modellen väntas öka på de offentliga utgifterna med 80 miljoner euro. Ökningen beror på det större antalet inkomstrelaterade stöddagar, den utökade pappakvoten och för att nivån på stödet höjs under ledighetens 16 första dagar.
I uträkningen har man utgått från pappors nuvarande och familjers förväntade val. Åttio procent av papporna lämnar sin kvot delvis outnyttjad idag.
- Det är inte realistiskt att vänta sig att alla pappor heller kommer att utnyttja den möjliga ledigheten till fullo, sa Pekonen.
Kostnaden axlas av arbetsgivarna, arbetstagarna, företagarna och staten.
Pappor ska åtminstone överväga möjligheten
Stommen till förslaget har varit klar redan länge och har också kritiserats för att den kanske inte leder till att papporna i större grad stannar hemma. I dag låter till och med var fjärde pappa bli helt att utnyttja familjeledighetsmöjligheten.
Enligt Liisa Siika-Aho, direktör vid Social- och hälsovårdsministeriet, betyder den mer flexibla modellen att föräldrarna aktivt tvingas fundera på och åtminstone överväga möjligheten att stanna hemma.
Enligt minister Pekonen visar studier att då man förlängt pappakvoten, har det också ökat på pappors användning av ledigheterna.
Familjer ska må bättre och vara mer jämställda sinsemellan
Enligt Pekonen är förslaget ett bevis på regeringens vilja att främja familjernas välmående och bygga ett mer familjepositivt Finland.
- En jämnt fördelad ledighet och ett jämställt vårdansvar har positiva effekter också på föräldrarnas parförhållande, sa Pekonen.
Följande steg är att utkastet skickas på remissrunda. I höst presenterar regeringen det slutliga förslaget till riksdagen. Den nya lagen väntas träda i kraft 2022.