Skrinna eller skida på isen – här finns naturisbanorna i Västnyland
Drömmer du om att åka skridsko på Stadsfjärden i Ekenäs eller ser du fram emot att njuta av gnistrande skidspår på Lojo sjö? I Västnyland är det endast Lojo och Raseborg som erbjuder spår eller banor på naturis i kommunal regi.
En vinter med både snö och kyla har fört med sig möjligheten till skid- och skridskoåkning även på naturis i Västnyland.
Men hur ställer sig kommunerna i regionen till att erbjuda plogade skridskobanor eller skidspår på naturis?
Raseborg efterlyser invånarnas önskemål
I Raseborg löper för tillfället ett 8-9 kilometer långt skidspår på Grabbskog Storträsk i Västerby friluftsområde.
Spåret dras över isen sådana vintrar isläget gör det möjligt och öppnades i slutet av förra veckan. Spåret kommer även att förlängas.
Enligt fritidschef Fredrika Åkerö prioriterar staden i första hand de skridskobanor och skidspår som det är störst efterfrågan på.
Nu finns det möjlighet att komplettera med det där lilla extra.
- Finns det intresse och efterfrågan bland invånarna kan vi också dra upp isbanor på Stadsfjärden eller på andra vackra platser, säger Fredrika Åkerö.
Åkerö konstaterar att efterfrågan på naturisbanor inte varit speciellt stor bland invånarna i Raseborg.
- Känner du att det här är något som borde finnas, då skall du vara i kontakt med staden. Det skulle vara intressant att veta hurdant intresse det finns, uppmanar Åkerö.
Inga planer i Sjundeå, Ingå och Hangö
Både i Sjundeå och i Ingå meddelar fritidssidan att det inte finns resurser att upprätthålla banor för vinteraktiviteter på naturis. Några sådana planer finns inte heller för tillfället i dessa kommuner.
Även i Hangö konstaterar fritidschef Tommy Gröndahl det inte finns resurser att upprätthålla skidspår eller skridskobanor på naturis.
- Vi har inga planer på att dra upp naturisbanor denna vinter. Vi är en liten enhet och har fullt upp med att underhålla de befintliga skridskobanorna i centrum och i Lappvik, konstaterar Tommy Gröndahl.
Lojo satsar störst
I Lojo har staden sedan år 2015 satsat på att dra upp både isbana och skidspår på Lojo sjö då förhållandena är lämpliga och trygga.
Isbanan är cirka åtta meter bred och längden varierar beroende på rådande isförhållanden. Även skidspår löper över isen.
Du kan följa med underhållsläget på Lojo stads webbplats.
På Youtube kan du se en videopresentation av isbanan i Lojo.
Privatperson plogar isbana i Hangö
I Hangö har Tarmo Sander på eget initiativ plogat upp en skridskobana på några kilometer på isen utanför Bellevuestranden. Han hoppas att så många som möjligt skall ha glädje av att åka skridsko längs spåret.
- Det är så sällan vi har is på havet i Hangö och jag tänkte att det vore kul att erbjuda en möjlighet. Jag hoppas att så många som möjligt gillar banan, säger Sander.
Privat isbana används på eget ansvar
Tarmo Sander poängterar att han plogat upp banan för eget bruk i egenskap av privatperson, men att vem som helst får använda den. Han understryker att han inte tar ansvar för användarnas säkerhet.
Stadens idrottschef Tommy Gröndal poängterar att staden inte är delaktig eller ansvarig för den privata isbanan.
- Alla använder isbanan på eget ansvar. I nuläget är staden inte villig att vara delaktig i denna isbana, säger Gröndahl.
Även Säkerhets- och kemikalieverket som följer upp att konsumenter tryggt kan använda olika friluftsleder, konstaterar att privatpersoner inte anses vara säkerhetsansvariga.
Däremot har föreningar, företag eller kommuner som erbjuder isbanor eller andra friluftsleder ansvar gentemot konsumenten.
På sikt mera privata aktörer
I framtiden kommer kommunerna i allt större utsträckning att vara tvungna att samarbeta med privata aktörer för att kunna erbjuda aktiviteter för invånarna.
Den saken är idrottschef Tommy Gröndahl i Hangö och fritidschef Fredrika Åkerö i Raseborg överens om.
- Det är säkert framtidens melodi eftersom kommunernas resurser är begränsade. Vi köper redan nu tjänster när det gäller skötsel av skidspår och delvis också skridskobanor, konstaterar Tommy Gröndal.
- Vi vet vad kommunens resurser räcker till och sedan försöker vi hitta lösningar genom att samarbeta med föreningar och det är helt avgörande. Vi upprätthåller vad vi kan ute i byarna men vi behöver hjälp, konstaterar Fredrika Åkerö.