Det här vet vi nu om hur effektiva coronavaccinerna är och vilka biverkningar de ger – länder som har vaccinerat många har fått nya insikter

De tre coronavacciner som EU har godkänt – av Pfizer, Moderna och Astra Zeneca – har i kliniska studier på tiotusentals personer visat sig vara både säkra och effektiva. Under den senaste tiden har världen dessutom fått ännu mer kunskap särskilt om Pfizers vaccin, som började användas först.

Storbritannien, USA och Israel har vid det här laget vaccinerat flera miljoner invånare mot covid-19 och forskare har hunnit få lärdomar av de här vaccinationerna.

Många vaccinerade har såsom väntat råkat ut för smärta, huvudvärk eller feber – alltså typiska, övergående biverkningar.

Det framkommer till exempel i en färsk studie i Storbritannien där man har dragit slutsatser av 40 000 vaccinationer som har skett med Pfizers coronavaccin sedan i december.

37 procent av de vaccinerade hade ont på injektionsstället, eller så var det lite svullet, efter deras första dos. Motsvarande andel för de som hade fått andra dosen var aningen högre: 45 procent.

14 procent av de som fick den första dosen råkade ut för minst en biverkning som påverkade hela kroppen, såsom värk, frossa eller feber. Det här drabbade 22 procent av de vaccinerade efter den andra dosen.

Att kroppen reagerar kraftigare på vaccinet andra gången är enligt experter ett gott tecken.

– Den första dosen gör att kroppen lär sig känna igen virusinfektionen och därför reagerar immunförsvaret starkare när man får den andra dosen, påpekar Mika Rämet som är chef för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet.

Många upplever ändå inte biverkningar alls och det är också helt normalt. Det betyder inte att vaccinet skulle vara ineffektivt för det.

Bieffekterna var i medeltal lite vanligare hos yngre personer och hos personer som har haft covid-19 tidigare.

Så gott som alla biverkningar har varit lindriga och typiska i samband med vaccinationer.

– Inga nya hittills okända biverkningar har uppdagats. Coronavaccinerna har visat sig vara mycket säkra och det är goda nyheter, påpekar Rämet.

Mycket få allergiska reaktioner

Ett fåtal personer har fått anafylaktisk chock av ett coronavaccin – alltså en akut allergisk reaktion – men de har kunnat behandlas till exempel med adrenalin.

Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC drabbar sådana här allergiska reaktioner ungefär 5 personer för varje miljon personer som vaccineras.

I takt med att fler har vaccinerats i USA har man insett att den här biverkningen är mer sällsynt än man trodde ännu i mitten av januari. Då var uppskattningen att den skulle förekomma hos 11 personer per miljon vaccinerade.

På vaccinationsställena runtom i världen uppmanas man också vänta i några minuter efter att man har fått vaccinet, för säkerhets skull, ifall man skulle behöva behandling för en allergisk reaktion.

Det är inte unikt för just coronavaccinerna att det finns en minimal risk för allergiska reaktioner. Det förekommer också i samband med andra vacciner.

Dessutom har några länder rapporterat om dödsfall hos ett mindre antal äldre personer efter coronavaccinering, men de här dödsfallen berodde enligt allt att döma på andra faktorer.

Det finns inga bevis för att någon skulle ha dött till följd av ett coronavaccin. Det konstaterade också en kommitté vid världshälsoorganisationen WHO som i januari tittade närmare på 33 dödsfall hos personer över 75 år i Norge.

Samtidigt betonade kommittén att också äldre borde låta vaccinera sig mot covid-19.

Vaccinerna är effektiva

Allt tyder på att de tre coronavacciner som nu är i användning inom EU är ungefär så effektiva som det har rapporterats om i de kliniska studierna i fjol.

Efter att Pfizers vaccin hade testades på tiotusentals personer i fjol, i den så kallade fas 3-studien, drog forskare slutsatsen att effektiviteten var närmare 95 procent en vecka efter den andra dosen.

– Det här har nyligen bekräftats i stor skala till exempel i Israel, och det är fantastiskt, kommenterar vaccinexperten Mika Rämet.

En israelisk studie på 600 000 personer från i söndags kom fram till att vaccinet minskade symtomatisk covid-19 med 94 procent.

Man kom också fram till att risken att få allvarlig covid-19 minskade med 92 procent.

Dessutom har man i flera länder sett tecken på att vaccinerna skyddar väl redan några veckor efter den första dosen, vilket har legat till grund för till exempel Finlands beslut att öka tiden mellan dos 1 och dos 2 från cirka 3-4 veckor till 12 veckor.

Forskare bedömer också att vaccinerna kan skydda bättre i längden när det här dosintervallet är större.

Modernas vaccin har visat sig vara ungefär lika effektivt som Pfizers, medan Astra Zenecas vaccin har varit lite mindre effektivt.

Europeiska läkemedelsmyndigheten har uppskattat att Astra Zenecas vaccin har ett skydd på 60 procent, men då utgick man från att tiden mellan dos 1 och 2 var bara tre veckor.

Längre tid mellan doserna ger troligen högre skydd

Om Astra Zenecas vaccin finns det en hel del data på att det är mer effektivt när tiden mellan doserna förlängs.

Detsamma gäller troligen också för de andra coronavaccinen som nu är godkända.

En studie från Oxford-universitetet i Storbritannien kom fram till att Astra Zenecas vaccin har en effektivitet på 81 procent när det ges med tre månaders mellanrum mellan doserna, men bara 55 procent när dosintervallet var upp till sex veckor. Den här forskningen publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet nu på fredagen.

Astra Zeneca-vaccinet var effektivt till 76 procent efter bara en dos, i tre månader, och skyddet minskade inte under den här tiden.

Pfizers vaccin ger för sin del ett skydd på hela 85 procent en tid efter den första dosen (inom 15–28 dagar), enligt en ny israelisk studie som publicerades i The Lancet den här veckan. Det stöder Storbritanniens och Finlands beslut att förlänga tiden mellan doserna.

– De tre nu godkända coronavaccinerna i Finland ger ett bra skydd redan efter en dos, och enligt allt att döma håller skyddseffekten i sig väl i åtminstone tre månader, fram till den andra dosen. Vi kommer också att få mer erfarenheter från Storbritannien på den här punkten och vi kan då reagera vid behov, kommenterar Rämet.

Att förlänga tiden mellan doserna till mer än tre månader och ge de vaccinerade den andra dosen först på hösten kunde till exempel vara ett sätt att snabbare vaccinera fler, när myndigheterna vill se till att så många som möjligt får en första dos coronavaccin.

Mia Kontio, ledande expert vid Institutet för hälsa och välfärd, kommenterade ändå på torsdagen till Helsingin sanomat att Finland inte har diskuterat om att flytta fram tiden för den andra dosen så mycket – åtminstone inte än.

Samtidigt är det ännu oklart hur långvarigt skydd coronavaccinerna kan ge på längre sikt.

WHO: Ta det coronavaccin du kan få

Världshälsoorganisationen WHO betonar att det viktigaste är att så många som möjligt får åtminstone en vaccindos, för att få ett utmärkt skydd mot allvarlig covid-19 på kort sikt.

– Alla de data vi har visar att Astra Zeneca-vaccinet och de andra coronavaccinerna som har godkänts minskar på antalet dödsfall, på hur många som behöver sjukhusvård, och har lett till lindrigare sjukdom, sade chefsforskare Soumya Swaminathan på WHO i samband med en presskonferens nyligen.

– Målet så här under den första delen av pandemin är att minska dödligheten för att stoppa dödsfall som kan undvikas, så det är viktigt att så många som möjligt vaccineras så snart som möjligt, tillade hon.

Med tanke på att få så långvarigt skydd som möjligt är det ändå viktigt att få två vaccindoser och inte nöja sig med bara en dos, påpekar experter. Undantaget är om det coronavaccin man får är avsett att ges i bara en dos, såsom det från Johnson & Johnson.

En studie som inte ännu har publicerats visade nyligen att de neutraliserande antikroppar Astra Zeneca-vaccinet gav upphov till inte skyddade mot mild eller medelsvår covid-19, förorsakad av den sydafrikanska virusvarianten. Resultatet har fått mycket uppmärksamhet i offentligheten.

Forskarna nämnde ändå att det fanns tecken på att vaccinet skyddade mot allvarlig sjukdom, i samband med den sydafrikanska varianten. Mer forskning kommer så småningom att ge ett tydligare svar på det här.

Johnson & Johnsons coronavaccin, som väntas godkännas inom EU inom några veckor, råkade testas bland annat i Sydafrika och visade sig fungera ganska väl mot virusvarianten där, med en effektivitet på 57 procent. När vaccinet testades i USA var effektiviteten högre (72 procent).

Den sydafrikanska virusvarianten kan alltså undvika en del av det skydd coronavaccinerna skapar, och det oroar experter.

Bara få fall av den sydafrikanska virusvarianten hade ändå fram till i onsdags konstaterats i Finland.

Den brittiska varianten, som vaccinerna verkar bita bättre på, håller däremot på att bli snabbt vanligare.

Dessutom har ett fall av den brasilianska virusvarianten också hittats här i Finland. Den verkar – liksom den sydafrikanska – vara mer motståndskraftig mot de nuvarande coronavaccinerna.

Inte bara antikropparna som skyddar, påpekar expert

Det är däremot viktigt att påpeka att det skydd vaccinerna ger inte bara kommer av antikropparna, utan också av T-cellerna som utgör kroppens cellulära försvar.

– Även om antikropparna fungerar lite sämre så är det väldigt troligt att T-cellerna fungerar precis lika bra som tidigare så jag tror inte att man behöver vara så orolig för de här mutanterna som har uppstått än så länge, kommenterade Matti Sällberg till Svenska Yle förra månaden. Han är vaccinforskare och professor vid Karolinska institutet i Sverige.

Vaccintillverkare jobbar ändå på att uppdatera vaccinerna så att de ska skydda bättre också mot de vanliga virusvarianter som har uppstått. De första uppdaterade vaccinerna väntas mot slutet av sommaren eller hösten.

Särskilt coronavaccinerna av Pfizer och Moderna, som bygger på RNA-teknik, är snabba att uppdatera.

I Finland håller man också på att testa ett coronavaccin som ska ges i form av en nässprej och det är möjligt att det kommer att kunna skapa ett ännu bättre skydd. Vaccinet väntas testas på människor från och med sommaren, såsom Svenska Yle berättade tidigare den här veckan.

Färre dödsfall bland de äldsta

Coronadödsfallen bland de äldsta har börjat minska i de länderna där man har vaccinerat många mot covid-19 - och vaccinationerna tros ha bidragit till det här, även om också andra faktorer kan ha inverkat, såsom pågående restriktioner i samhället.

BBC rapporterade på måndagen att coronadödsfallen bland personer som är 90 år eller äldre har gått ned med 35 procent på en vecka i Storbritannien.

Föregående vecka var minskningen också lika stor.

För personer i åldrarna 50 till 59, som inte ännu har vaccinerats, var nedgången bara 22 procent per vecka.

Också i Finland har antalet avlidna i covid-19 minskat. Överläkare Taneli Puumalainen på Institutet för hälsa och välfärd sade på hälsomyndighetens presskonferens på torsdagen att han tror att det beror på att många äldre har blivit vaccinerade.

Och i Israel har medelåldern för de coronapatienter som är inlagda på sjukhus minskat dramatiskt - från 69 år i början av året till under 63 år nu, vilket också är ett tecken på att de äldre som är vaccinerade nu är utmärkt skyddade mot allvarlig sjukdom.

– Det är ganska klart att vaccinationerna har börjat ha effekt på befolkningsnivå i länder som har vaccinerat en stor andel av befolkningen. Det ser mycket bra ut nu, konstaterar Mika Rämet.

Också barn kan bli allvarligt sjuka av covid-19, även om det är betydligt mer sällsynt än för äldre. Tills vidare är ändå inga coronavacciner godkända för barn under 16 år, men troligen sker det senare i år.

Pfizer och Moderna testar som bäst sina coronavacciner på barn som är minst 12 år gamla. Resultat från de studierna väntas på sommaren. Astra Zeneca planerar för sin del att snart börja testa sitt coronavaccin på barn som är minst fem år gamla.

Här kan du se hur långt vaccineringarna mot covid-19 har kommit i olika länder: