Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Studerande på andra stadiet slår larm: Unga sitter i sina dunkla rum och mår allt sämre

Från 2021
Uppdaterad 22.02.2021 09:17.
En ung studerande sitter i sängen och studerar.
Bildtext Många elever på andra stadiet har suttit mycket hemma.
Bild: Tiina Jutila / Yle

Finlands Svenska Skolungdomsförbund kräver tillsammans med andra skol- och studieorganisationer att de ungas psykiska illamående ska tas på allvar.

Studerande på andra stadiet vill föra fram det faktum att ungas mentala ohälsa enligt flera enkäter dramatiskt ökat under coronapandemin.

Det finns risk för att allt fler unga marginaliseras då pandemin – och restriktionerna – bara fortsätter.

Organisationerna önskar i ett gemensamt pressmeddelande att beslutsfattare beaktar ungas psyke då coronarestriktioner införs.

De kräver också tilläggsresurser för mentalvårdstjänster riktade till unga personer.

Studerande sitter och kurar i sina dunkla rum

Ungdomsarbetare uttrycker oro för de unga som man inte lyckats kontakta sedan våren 2020 då pandemin stängde skolorna för första gången.

Föräldrar vittnar om gymnasie- och yrkesskolestuderande som dagarna i ända sitter och kurar i sina mörka rum. Många följer passivt med distanslektionerna.

Nu vill ungdomsförbunden se beslut som främjar de ungas mentala hälsa.

“Situationen är skrämmande oroväckande och ingen tar ansvar för det eller vidtar behövliga åtgärder. Vi är genuint oroade över den här åldersklassen som inte omges av ett stöttande studiesamfund och som saknar möjligheter att få kompisar", skriver förbundsordförandena.

Enligt dem finns det risk för att unga blir förbittrade och mister tilltron till samhället för många år framöver.

Coronaåtgärder ska också beakta den mentala hälsan"

Studerandeorganisationerna påpekar att varje marginaliserad ung person kan kosta upp till en miljon euro för samhället under sin livstid.

"Hur många marginaliserade unga har vi råd med?", lyder frågan. Förutom reda pengar kostar marginalisering mänskligt lidande, det blir en hög personlig kostnad.

Skolungdomarna vill att beslutsfattarna förutom den fysiska hälsan också ska beakta det psykiska välbefinnandet då de utfärdar coronarestriktioner.

Behovet av stödåtgärder accentueras då ungdomslokaler stängs och hobbyer och närundervisning omöjliggörs, skriver ordförandena.

I pressmeddelandet påpekas att stödåtgärderna var underdimensionerade redan före coronakrisen.

“Om man mot alla odds lyckas söka hjälp tar det månader innan man får vård. Så här kan det inte fortsätta. Den bästa tidpunkten för att sätta resurser på ungas mentala hälsa är inte om tio år utan nu".

Diskussion om artikeln