Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Älgarna äter upp Lovisaskogarna – skogsägare i Lovisa bland de ivrigaste i Nyland på att söka ersättning

Från 2021
En man i jägarutryrsel håller i en trädgren av ett tunt träd som knäckts av på mitten.
Bildtext "Älgkuddan har varit framme", säger Victor Lindqvist om den här stackars rönnen i Liljendal.
Bild: Yle/ Heini Rautoma

I fjol betalades 1,3 miljoner euro åt skogsägare vars skog skadats av hjortdjur. På nationell nivå minskade ersättningarna, men i Lovisa ökade de en aning. Skogens kung trivs speciellt bra i Lovisa.

Hungriga älgar är skogsägarens mardröm. I värsta fall kan ett helt område bli förstört om älgarna får upp smaken för det.

Ersättning kan betalas åt en skogsägare om hjortdjur orsakat skada på träden genom att till exempel knäcka grenar och stammar och bita av skott.

"Det harmar nog när skogsägare får sina små tallar avbetade" - Victor Lindqvist från skogsreviret om älgskador i Lovisa

8:35

Skogscentralens statistik visar att ersättningarna minskade en aning i fjol.

Sammanlagt betalades 1,3 miljoner euro för skogar som skadats av hjortdjur. På nationell nivå minskade ersättningarna en aning men i Lovisa ökade de.

– Skogsägarna har varit aktiva med att ansöka om ersättningar, säger Victor Lindqvist, revirinstruktör vid Skogsreviret i Lovisa.

En man i orange väst och hatt pekar mot en tall som är ca 3 gånger högre än han, snöig skog i bakgrunden.
Bildtext Då trädet är över tre meter lämnar älgen det i fred - men den här tallen har kanske tidigare blivit mumsad på, säger Victor Lindqvist om den täta grenkransen.
Bild: Yle/ Heini Rautoma

Tallar som är yngre än 20 år lever farligt i älgskogen

Lindqvist leder Yle Östnylands reporter ut i Sävträsks skogar i östra Liljendal.

Han pekar ut ett område med en knapp meter höga granar och tallar och berättar att de är omkring fem år gamla.

– Nu när snön har pressat allt annat ner så verkar de här plantorna klara sig ganska bra.

Rena delikatessbordet för Lovisaälgarna, alltså. På en av de unga tallarna syns märken av att någon tuggat på toppen.

En stor älgtjur med horn står vid ett träd och tuggar på blad.
Bildtext Mums, säger älgen om lövträd och tallar. Speciellt Lovisaträden smakar.
Bild: Mostphotos

– När älgen äter på en viss tall så äter den gärna på nytt av samma. Tallarna riskerar att bli skadade av älgar tills de är omkring tjugo år och är så där fyra meter höga, förklarar Lindqvist.

Trädet använder mycket energi för att fixa skadan när ändan blivit avbiten, och därför växer det trögare.

– En vinter med snö märker vi att älgkon etablerar sig på ett visst område där det finns mycket mat, och då kan betandet leda till stora skador. "Kuddan" river ner och knäcker träd så att kalven får äta.

Lammfett håller älgarna borta

Intill området har de äldre tallarna och granarna sprejats med ett medel som ska göra älgarna mindre sugna på träden.

Trico är ett kemikaliskt bekämpningsmedel som är baserat på lammfett. Skogsägarna kan beställa medlet via Viltcentralen.

Små granar i snöig skog, en man håller i toppen på en av dem.
Bildtext Här blir det julgranar, säger Victor Lindqvist med ett skratt. Området skyddas med skyddsmedel.
Bild: Yle/ Heini Rautoma

– Försök med medlet har gjorts i tio år. Jag har talat med skogsägare i allt från Lappträsk till skärgården och det verkar ha mycket bra effekt, säger Lindqvist.

Varför älgarna trivs just i Lovisa har inte Lindqvist ett tydligt svar på.

– Med dagens teknologi, Viltförvaltningens Oma riista-tjänst där man själv kan anmäla observationer, går det smidigare att fastställa älgstammens storlek.

Lindqvist kan berätta att Pernå skärgård har haft fler anmärkningar än tidigare, men helt exakta uppgifter om var det finns mest älgar har han inte.

Utöver att vara flitiga på att ansöka om skadestånd verkar Lovisaborna också vara flitiga jägare.

– Jaktlicenserna har minskat med 20–30 procent på vissa områden, eftersom jakten löper på så pass bra och stammen verkar vara i balans.

Diskussion om artikeln