Ungdomsbarometern: Svenskan stark men två- och trespråkigheten ökar, var femte använder inte finska alls

Var femte ung finlandssvensk använder ingen finska alls i sin vardag, visar den senaste svenskspråkiga ungdomsbarometern, andra delen. Samtidigt blir trespråkigheten allt intressantare i Svenskfinland. Omkring 60 procent av tillfrågade ungdomar säger att de har en svenskspråkig identitet. Finskan dominerar ändå i hobbyerna, särskilt i städerna.

Den svenskspråkiga ungdomsbarometern, andra delen, innehåller flera intressanta iakttagelser i intervjuer med 545 unga i åldern 15-19 år under coronavåren 2020.

Var tredje intervjuad (30%) definierar sig själv som tvåspråkig med finska och svenska i vardagen. Många av dem bor i huvudstadsregionen.

Unga med stark svenskspråkig identitet bor på Åland och i Österbotten, i västra eller östra Nyland men de finns också i större städer. En femtedel av de intervjuade, eller 20 procent, använder ingen finska alls, utan lever helt på svenska, både hemma, med familj och vänner och på fritiden.

Svenskan används mest hemma och med kompisar medan finskan blir vanligare ute i samhället, i hobbyer och i butiken till exempel.

Svenskspråkiga bubblor finns, fortfarande

Uppgifterna om att var femte intervjuad ung lever helt på svenska i Finland är inte nya.

- I den här undersökningen är de 20 procent, de flesta bor i Österbotten och på Åland. Men det finns också sådana i tvåspråkiga miljöer, som är omgivna av finska i samhället, men som ändå lever helt på svenska. De lever svenska liv.

En del bor i huvudstadsregionen, alla använder inte finska bara för att man bor i en tvåspråkig miljö.

Fler språk sticker upp

En ökad trespråkighet är intressant att konstatera i barometern: De unga har registrerats som svenskspråkiga men de anger att de är trespråkiga. De flesta bor i Österbotten eller huvudstadsregionen. De trespråkigas andel är åtta procent och tillsammans med dem som valde alternativet "annat" för den språkliga identiteten blir det nästan var tionde intervjuad.

- De som säger att de är trespråkiga syftar kanske på svenska, finska och engelska, men antagligen förekommer också andra språk i deras liv. Det ser vi bland annat i deras uppgifter om språken i familjen, förklarar Stenberg-Sirén.

Hon säger att den trespråkiga gruppen i enkäten kan handla om integration men också om äktenskap, där ena parten är finlandssvensk.

- Det här tycks vara en växande grupp.

Engelskspråkiga medier dominerar, finlandssvenskt medieinnehåll överraskande attraktivt

Medieanvändningen bland de intervjuade 15-19-åringarna domineras av engelskspråkigt innehåll. 79 procent av dem som svarade använder engelskpråkigt innehåll flera gånger i veckan.

- Det här är inte överraskande, säger Stenberg-Sirén. Det stora utbudet på Youtube och Netflix dominerar. Överraskande är däremot att det sverigesvenska och finskspråkiga utbudet tycks tävla med varann.

De tvåspråkiga tar inte så ofta del av det sverigesvenska utbudet, förklarar hon vidare, medan de ofta använder finskspråkiga medier. De som identifierar sig som svenskspråkiga tar i stället oftare del av det sverigesvenska utbudet än det finskspråkiga.

- De tvåspråkiga viker lättare av till finskt medieutbud, kan man finska bra känns det naturligt. Viktigt är ändå att överhuvudtaget ta del av ett inhemskt medieutbud, och inte bara internationellt, upplever hon.

Goda nyheter för finlandssvenska medier, nyhetssuget starkt nu

80 procent av de intervjuade unga säger att de tar del av finlandssvenskt medieinnehåll några gånger i månaden. Nästan hälften, 48 procent meddelar att de gör det flera gånger i veckan eller oftare.

- Det är väldigt intressant att så många av de intervjuade unga uppger att de använder finlandssvenska medier så här. Siffran är hög och kanske lite förvånande, säger Stenberg-Sirén.

Hon säger att det samtidigt är roligt för de finlandssvenska medierna att höra det här. De unga är den klassiskt svåra målgruppen att nå.

- Samtidigt har vi ett exceptionellt nyhets år bakom oss med en pågående pandemi. Man vill ha senaste nytt, på svenska i Finland.

Har man någonsin kunnat tala om en finlandssvensk identitet?

Jenny Stenberg-Sirén

Frågan om den finlandssvenska identiteten är alltid lika intressant att diskutera i samband med enkäter bland svenskspråkiga i Finland.

- En finlandssvensk identitet betyder väldigt olika saker i dag. I Österbotten upplever man kanske sin finlandssvenska identitet i förhållande till sverigesvenskar. I huvudstadsregionen definieras identiteten i förhållande till finskspråkiga.

Hon resonerar vidare.

- En del upplever sig som tvåspråkiga men också som finlandssvenskar. Identiteterna är inte exkluderande. Man kan ha olika identiteter i olika sammanhang.

Arrangerad hobby skyddar mot mycket

En del av Magmas ungdomsbarometer handlar om de ungas hobbyer. 60 procent av de intervjuade uppger att de deltar i en arrangerad hobby.

- De verkar må bättre och känna sig mindre ensamma, jämfört med dem som saknar fritidssysselsättning. Det är viktigt att ordna fritidsaktiviteteter som passar unga, betonar Tomas Järvinen, VD för Folkhälsan utbildning.

Han betonar att hobbyer kunde jämna ut skillnader olika grupper emellan - i stället för att förstärka skillnaderna.

En av tio intervjuade uppger att de inte har råd med en arrangerad hobby, eller att den går på finska, vilket utgör hinder. Unga med tvåspråkig identitet deltar oftare i arrangerade hobbyer än de som har en helt svenskspråkig identitet.

Unga i stora städer verkar vara mer intresserade av hobbyer än unga i glesbygden, visar barometern också.

Hur man bevarar svenskan i övergången till vuxenlivet är den avgörande frågan

Jenny Stenberg-Sirén

Arbetsmarknaden kräver mycket finska i dag. Stenberg-Sirén lyfter fram svenskans betydelse när barnen börjar skolan.

- Skolans roll för svenskan är viktig. Där odlas den svenskspråkiga kulturen, den bevarar språket.

- Ifall vi inte har tillräckligt många närskolor på svenska i framtiden kommer svenskan att lida, det är helt klart.

Den svenskspråkiga ungdomsbarometern ges ut av Tankesmedjan Magma. Intervjuerna gjordes av Taloustutkimus våren 2020. Barometern finansieras av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.
Artikeln uppdaterad med en länk till dagens rapport kl. 14.20/AS