Teater: Fyra dagar av närhet är ett fängslande drama om måsar och människor

En solig sandstrand blir skådeplatsen för gripande meditationer om den mänskliga tillvarons bräcklighet när Teater Viirus sätter upp Fyra dagar av närhet av Pipsa Lonka.

I centrum för dramatikern Pipsa Lonkas pjäs Fyra dagar av närhet är – en soldränkt sandstrand.

Vid stranden står ett hotell. I strandvattnet ligger ett stort stim med döda fiskar och luktar. Men hotellgästerna solar sig gärna på stranden, äter och dricker och glömmer efter sig små artefakter som tomma snackspåsar och plastsugrör.

Stranden befolkas av dem och av måsarna, som stannar kvar på kvällen efter att hotellgästerna gått tillbaka till rummet.

Anonyma berättarröster beskriver små scener som utspelar sig ute på stranden eller i rummen. I Vilma Mattilas effektfulla scenografi öppnar sig stora fönster mot två avskalade rum. Genom lätta gardiner blickar vi in på de stillsamma tablåerna som utspelar sig där.

I det stora dramat är alla biroller

Ett gammalt par spelar kort och dricker bubbel. En mamma läser medan hennes barn borstar tänderna. I ett rum grälar en man med sin flickvän avmätt men elakt. Inga karaktärer har namn.

Avskalat men kärnfullt beskriver de korta scenerna små relationsdramer, mellan nya och gamla älskare, mellan föräldrar och barn, barn och andra barn.

Ensemblen skiftar smidigt mellan roller och spelar både omsorgsfullt och anspråkslöst. Alla är små biroller i detta fängslande drama som utspelar sig mellan människorna och måsarna som befolkar platsen med samma självklara rätt.

Varken åtskilda eller främmande för varandra. Lika nära varandra som sandkornen på stranden.

I ett av rummen ligger hotellgästen död på golvet. På dörren hänger ”Stör ej”-lappen. Varken städaren eller någon annan kommer in på fyra dagar.

På kvällen då gästerna samlas vid restaurangborden utomhus för att äta middag flyger en mås rakt in i hotellfasaden och faller ner mellan borden.

Där ligger den allvarligt skadad och knycker och sprattlar medan hotellgästerna blir illa till mods. Men de fortsätter ändå sin kväll, försöker tappert ha trevligt.

Befrielsen kommer när väggar bryts ner

Så fortskrider pjäsen i sitt stillsamma tempo, utan chockvärde men där milda påminnelser om döden punkterar den behagliga semestertillvaron.

Susanna Airaksinens regi gestaltar hur dessa små påminnelser berör somliga personer häftigt och omedelbart – ett barn, en vuxen man – och får dem att reagera på ett sätt som är obegripligt för de andra som ännu håller fast vid sin semesterillusion.

Även naturen bryter igenom de väggar (både fysiska och mentala) som vill skilja åt människorna från sin omgivning och från varandra, som små kontrollerade celler i samma stora kropp.

Med en viss möda upprätthålls detta sköra tillstånd som låter människorna vistas i sina gemensamma sociala illusioner.

När väggarna genombryts är det ibland besvärande och obekvämt men främst känns det som en befrielse från snäva mänskliga roller, regler och hierarkier.

Och jösses, vad det är vackert. Helheten är storslagen, utsökt.

Känslan av rymd och frihet förhöjs av Teemu Nurmelins ljus- och videodesign som projicerar hisnande strandvyer över hela bredden av hotellfasaden.

Viirus arrangerar strömmade förställningar av Fyra dagar av närhet den 12, 20 och 26 mars. Enligt nuvarande planer kommer föreställningen att spela för närvarande publik i april ifall smittoläget tillåter det. Teatern utlovar mer information i slutet av februari.

Pipsa Lonka har vunnit både inhemska och internationella priser för sin dramatik. I sina verk utforskar hon ofta relationen mellan människan, omvärlden och djuren ur ett posthumanistiskt perspektiv.

Teater Viirus: Fyra dagar av närhet. Av Pipsa Lonka. Översättning Sofia Aminoff. Regi Susanna Airaksinen. På scen: Maria Ahlroth, Martin Bahne, Lidia Bäck, Joonas Heikkinen, Iida Kuningas och Jessica Raita. Tonsättning och musik Markus Fagerudd. Scenografi och kostymdesign Vilma Mattila. Ljus- och videodesign Teemu Nurmelin. Musiken framförd av Wegelius kammarstråkar.

Artikeln uppdaterad 25.2. kl 10:30. Stycket lades till som beskriver Pipsa Lonkas karriär och tematik.