Intensivvårdens kapacitet är inte hotad - men patientmängderna ökar oroväckande

Än så länge fungerar intensivvården i Finland bra, enligt den arbetsgrupp som utvärderar läget. Men i Huvudstadsregionen och Nyland börjar gränsen för kapaciteten vara nådd. En del coronasjuka har fått föras till andra städer för vård.

– Just nu får 35 coronapatienter i hela landet intensivvård, men siffran har stigit klart under ett par veckor. För en vecka sedan var antalet 30. Och går vi ännu en vecka bakåt var det totalt 16 patienter som fick intensivvård.

Det säger Matti Reinikainen, som är professor i anestesiologi och intensivvård vid Östra Finlands universitet. Därtill är han ledare för den arbetsgrupp, som under coronapandemin koordinerar intensivvården på nationell basis. Gruppen följer med pandemiläget runtom i landet, och dirigerar placeringen av patienter som behöver intensivvård.

– Trenden är stigande, och vi fruktar att utvecklingen ska fortsätta i samma riktning, fortsätter Reinikainen.

Ser man till utrymmen, utrustning och personalen finns det normalt runt 300 intensivvårdsplatser i Finland. Men de flesta platserna behövs också för andra patienter än coronasjuka.

Brittisk variant bakom uppgången

Av alla som får intensivvård för coronans skull finns hälften i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS. Men i stora delar av landet är läget annorlunda, i somliga sjukvårdsdistrikt behöver inte en enda insjuknad intensivvård.

Koordineringsgruppen iakttar ständigt läget vid olika sjukhus. Om intensivvården på något håll är hårt belastad, ser gruppen till att hjälp kan ordnas från ett annat distrikt.

På tisdag rapporterades att intensivvårdspatienter förflyttas från HUS till bland annat Kotka, Lahtis och Villmanstrand. Biträdande överläkare Eeva Ruotsalainen sa i A-studio i Yle TV1, att gränsen för vårdkapaciteten vid HUS snart börjar vara nådd. Det är inte bara antalet vårdplatser som avgör, utan även personalstyrkan.

– Jag tror det är den brittiska variantens inverkan som märks. Den smittar lättare, och därmed blir också sjukdomsfallen fler. Vanligen växer behovet av sjukhusvård med ett par veckors fördröjning, säger Matti Reinikainen.

Lång konvalescens

Intensivvårdsperioden för en coronasjuk är fortfarande mycket lång. Ofta har patienten en svår lungskada, som kräver vistelse i respirator och andra former av stöd. Det brukar dröja länge innan lungorna fungerar normalt.

– Det finns tecken på att vårdperioderna under hösten och vintern varit lite kortare. Förklaringen kan vara små ändringar i vårdpraxisen, tror Reinikainen.

I grafiken kan du ser hur många coronapatienter som för tillfället får sjukhusvård: