Kyrkliga samfälligheten säger upp fem personer från fastighetsavdelningen: "Det är sorgligt att vi är i den här situationen"

Kyrkliga samfälligheten i Borgå säger upp fem personer från fastighetsavdelningen och organiserar om arbetet.

För tillfället jobbar 16 personer på fastighetssidan. Vilka fem personer som får gå är ännu oklart.

- Behovet av effektivering baserar sig på förändringar i verksamhetsmiljön. Förstås hade vi också uppdateringen av fastighetsstrategin under arbete, säger tf. lokalitetsingenjör Rebecca Haaranen.

Gemensamma kyrkofullmäktige tog ställning till fastighetsstrategin på sitt möte i slutet av januari. Då blev det klart att sju av Borgå kyrkliga samfällighets fastigheter ska rivas eller säljas.

Redan tidigare har det fattats beslut om att sälja Svenska församlingshemmet på Runebergsgatan.

Med färre fastigheter att sköta om finns det mindre jobb att utföra.

Enligt Haaranen har coronatiden inte påverkat samfälligheten så mycket ekonomiskt, men det finns fler personer än tidigare som behöver hjälp.

Samtidigt är det allmänt känt att allt färre hör till kyrkan, vilket betyder att man får in allt mindre pengar i skatteintäkter.

- Det är förstås en sak vi måste fundera på, att vi måste kunna producera stödfunktionerna effektivt så att det blir pengar kvar för kyrkans grundverksamhet, hjälparbete, säger Haaranen.

Med uppsägningarna och förändringarna vill samfälligheten spara 150 000 euro.

Arbetet blir flexiblare

I fortsättningen ska fastighetsväsendets arbete organiseras på ett annorlunda sätt.

- Ett annat mål vi hade var att göra servicebeskrivningarna mer mångsidiga så att verksamheten blir mer flexibel och vi kan svara på behoven inom olika verksamheter, säger Haaranen.

På torsdagen beslöt gemensamma kyrkorådet gå in för den nya organisationsmodellen för fastighetsväsendet inom Borgå kyrkliga samfällighet, med tillhörande personalnedskärningar.

Tanken är alltså att arbetsuppgifterna ska bli mångsidigare, att en person ska kunna göra lite olika saker än tidigare.

- Tidigare hade vi olika funktioner ganska skilt: Köksfunktionerna var för sig, vaktmästarna för sig och fastighetsskötarna för sig. Nu vill vi på ett sätt att det ska vara ett team, och att man inom teamet ska kunna jobba lite i kors också.

Som ett exempel nämner Haaranen ett påhittat scenario där en vaktmästare märker att det finns någonting ute på gården som behöver åtgärdas.

Tidigare skulle vaktmästaren kanske ha ringt efter en annan person som kommer och fixar grejen.

- Nu kan vi fundera på om vaktmästaren själv kan göra det som behövs, om det är någonting smått och personen har kunnandet som behövs, säger Haaranen.

Organisationsförändringen är inte en direkt orsak till uppsägningarna, även om den förstås spelar in.

Om arbetet sköts effektivt behövs färre arbetstagare, om det finns färre arbetstagare måste arbetet skötas effektivare för att händerna ska räcka till.

Behövs mer utomstående expertis

Köksfunktionerna ska koncentreras till Lundagatan och Slingervägen och tillredningsköken blir uppvärmningskök.

I fortsättningen kommer man också att använda mer köptjänster.

- Det gäller främst utomhusområden. Just nu har vi egna maskiner, stora traktorer. Förra året behövde vi inte dem en enda gång, i år har de förstås varit mer i användning. När det är fråga om en relativt liten organisation så är vi ganska sårbara, för det kan komma jättemycket snö eller inte alls.

Det går alltså att spara pengar genom att ha en utomstående företagare som plogar då det behövs istället för att samfälligheten själv upprätthåller en maskinpark som behöver underhåll och reparationer.

En annan sak som inverkar på det ökade behovet av köptjänster är att själva tekniken som används i fastigheterna har förändrats och utvecklats ganska mycket.

Tidigare fanns det inte alls lika många och komplicerade system i husen som nu.

- Det kräver att vi tar in ett proffs som kan sköta just det systemet, och det behöver vi göra kanske en gång om året.

Samfälligheten vill stödja personerna som sägs upp, till exempel med samtalshjälp och hjälp med att försöka hitta nytt arbete.

- Dessutom ger vi stöd till dem som blir kvar i organisationen att anpassa sig till den nya situationen. Det är väldigt synd att behöva säga upp folk, och vi är oroliga för dem. Det här har varit ett mycket tungt beslut för oss alla, men världen har förändrats och ibland måste sådana beslut göras även om de i inget fall är trevliga.

Tungt för personalen

Tero Liljamo har varit med i samarbetsförhandlingarna och representerat personalen. Han är arbetsskyddsfullmäktig men också övervaktmästare och vaktmästarnas närmaste chef.

Samarbetsförhandlingarna är nu över och vecka 9 informeras alla berörda parter personligen om gemensamma kyrkorådets beslut.

- På personlig nivå är allt i mitten. Jag vet antalet personer som inte kan fortsätta jobba här, men jag kan inte kommentera vilka de är, säger Liljamo.

Hurdan är stämningen inom personalen nu, både med tanke på uppsägningarna och på organisationsförändringen?

- Allt är så nytt ännu, och förstås när det kommer att bli ändringar i vad man gör och annat, så är det inte så lätt för alla att acceptera men det är också en nödvändighet vi måste göra. Det är inte så lätt nu, säger Liljamo.

Enligt Liljamo ska det inte bli mera arbete för enskilda personer.

- Det är riskabelt att koncentrera arbetet till någon. Det måste delas ut så att det är möjligt att göra det. Förstås är det inte lätt för alla. Människor är olika och vi har egna bra sidor, sådant vi gillar och sådant vi inte är så bekanta med, säger Liljamo.

Det är nytt, så det är kanske inte så lätt att acceptera för alla, men det är ganska normalt i en sådan situation

Tero Liljamo om personalens attityder gentemot organisationsförändringen

Hans egna arbetsuppgifter kommer också att förändras.

- Jag måste lära mig nya saker inom ict-tekniken.

Liljamo tror inte han riskerar sägas upp, men berättar att han också ska gå på personliga intervjuer nästa vecka och att han då får veta mer om hur jobbet ser ut i framtiden.

- Vi måste bara ha en positiv attityd nu.

Funderingar om tiden efter corona

- Det är sorgligt att vi är i den här situationen. Det här berör hela arbetsgemenskapen på ett eller annat sätt, säger förtroendeman Helena Halvari.

Arbetarfackens representanter som varit med under samarbetsförhandlingarna är Toni Palm, förtroendeman inom Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdet JHL rf, och Björn Ståhl som är förtroendeman för personalen som hör till fackförbundet Kyrkliga sektorn rf.

Då artikeln skrivs på fredagen är Ståhl ledig, och Palm vill inte kommentera i det här skedet av samarbetsförhandlingarna.

Vi ringer därför upp Helena Halvari som är förtroendeman för personalen som hör till Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf.

Hon jobbar som ledande barnarbetsledare och har inte varit med på fastighetssidans samarbetsförhandlingar.

Hon har ändå följt med från sidan och diskuterat samarbetsförhandlingarna tillsammans med de andra fackförbundens representanter.

- Jag tänker att arbetsgivaren säkert haft bra intentioner och diskuterat med arbetstagarna i god anda, men jag skulle beskriva det som att det funnits med en brådska hela tiden, säger Halvari.

Också Liljamo är av samma åsikt att förhandlingarna gått ganska snabbt. De inleddes efter Gemensamma kyrkorådets beslut den 21 januari.

Båda ser samtidigt att det finns förståeliga orsaker till brådskan. Halvari påpekar, att det är mänskligt att man vill få saken vidare snabbt så inte personalen behöver gå och våndas längre än nödvändigt.

- Det har ändå lämnat vissa frågetecken om vad förändringarna konkret kommer att betyda. Hur är det sedan efter coronatiden när verksamheten ska återgå till det normala, men resurserna har ändrats? Det är ändå en tredjedel av personalen på fastighetssidan som faller bort, säger Halvari.

Hon berättar att det är sådana här frågor förtroendemännen funderat på sinsemellan.

- Jag talade med Ståhl, och i det här skedet är det svårt att kommentera något ytterligare. Vi vet kanske mer efter nästa vecka.

Artikeln korrigerad 1.3.2021 kl. 12.40. Tidigare stod det att samarbetsförhandlingarna ännu inte är över, men de är avslutade. Vecka 9 informeras alla anställda personligen om beslutet.