Polisen gör annat än haffar bovar och utreder brott - förebyggande arbete och samarbete hindrar unga att hamna på glid

Förr nådde polisen unga genom att besöka skolor. I dag sker den första kontakten ofta via sociala medier. Efter det får de unga hjälp från olika håll.

Äldre konstaplarna Johanna Lindroos och Rikard Lindroos från Raseborgspolisen är sedan ett år tillbaka kända som Västnylands egna somepoliser.

De har bland annat medverkat i en säsong av tv-serien Poliisit, för att visa hur de når ut till unga i förebyggande syfte.

Johanna Lindroos berättar att polisen strävar efter att vara där ungdomen är.

- Sociala medier är ett väldigt bra arbetsredskap för oss. Förstås försöker vi också rent konkret vara ute bland unga på gatorna, men faktum är att de flesta träffas lättast via sociala medier.

Hennes kollega Rikard Lindroos säger vidare att det är ett sätt för polisen att ingjuta förtroende för dem bland de unga.

- Via sociala medier försöker vi för det första skapa en positiv bild av polisen och öka förtroendet för polisen och att skapa så mycket kontakt som möjligt.

I dagens läge sker den första kontakten oftast via digitala kanaler, men efter det försöker polisen hjälpa de unga så att säga i verkliga livet.

Här kan det nationella projektet Ankkuri, polisens nationella brottsförebyggande program för unga, bli aktuellt.

Det kan handla om att man träffas över en kopp kaffe för att prata och tillsammans kartlägga den ungas situation.

Ofta, om det handlar om att den unga har försatt i sig en knepig situation, har begått en brottslig handling eller behöver få professionell hjälp för att må bättre, så kopplas andra aktörer och myndigheter in.

Ändå vill de unga ofta att polisen stannar kvar som en del av hjälpteamet.

- De gånger vi har frågat de unga om de vill fortsätta kontakten trots att de får hjälp på annat håll så vill de ofta det, säger Johanna Lindroos.

Hashtag #ennaltaestävätlindroosit

Duon använder sig av hashtagen #ennaltaestävätlindroosit på Instagram, vilket fritt kan översättas till förebyggande Lindroosarna.

Enligt poliserna har närvaron på sociala medier sänkt tröskeln att ta kontakt med polisen. Den som vill och har en anonym profil behöver inte ens röja sin identitet vid första kontakten.

Kontakterna kan handla om unga som själv mår dåligt eller som är oroliga för en kompis, eller så kan det vara en förälder som vill ha råd beträffande sitt barn.

- Men det går också bra att ringa eller skicka ett vanligt textmeddelande, intygar de.

Ungdomsgården i Hangö viktig träffpunkt

Ulf Wiberg i Hangö har titeln uppsökande ungdomsarbetare och hans bas är ungdomshuset Hyllis, eller uncan som den också kallas.

Som Wibergs titel säger så ligger fokus på att jobba i förebyggande syfte.

Bland annat försöker uppsökande ungdomsarbetare fånga upp unga som trillat mellan stolarna efter första stadiets utbildning, är i farozonen att kriminaliseras eller annars bara saknar mening i sitt liv.

I Ulf Wibergs team fall handlar det ofta också om unga vuxna, eftersom man enligt ungdomslagen klassas som ung ända tills man fyller 29.

Nätet ny arena, men den fysiska basen fortsättningsvis viktig

Ulf Wiberg säger att den största förändringen under hans tid i yrket är att ungdomarnas liv allt mer utspelas på nätet.

Där gäller det för vuxna och de som jobbar med unga att hålla ett öga på i vilka forum ungdomarna rör sig och vad som händer där.

- Där händer ju en massa, både bra och sämre saker. Nätmobbning är ett nytt fenomen och sedan förstås den här enorma informationen man får där och som gör att man lätt kan gå vilse.

Han säger att han inte hört att de unga skulle diskutera “lindroosarna” i egenskap av somepoliser, men att de nog vet vem de är.

- De brukar röra sig ganska mycket i Hangö och brukar vara och hälsa på här till Hyllis. Utöver det deltar de i våra mångprofessionella möten, berättar han.

För Wiberg och hans team och framför allt ungdomarna är ändå Hyllis fortsättningsvis den viktigaste kontaktytan till de ungas värld.

- Här ser vi vad som spelas i staden och ungdomarna.

Lätt att utveckla ett beroende

En annan viktig kugge i den grupp vuxna med olika slags kompetens som jobbar förebyggande med unga är sjukskötare Lolan Lindroos.

I sitt arbete träffar hon unga som riskerar att fastna i ett drogmissbruk.

Det kan vara lätt hänt, för det finns mycket droger i omlopp och attityden är ofta ganska tillåtande, enligt hennes erfarenhet.

- Här ser jag att föräldrarnas roll är viktig, det gäller att inte vara så blåögd.

Finns det mycket droger på marknaden ökar det risken att prova eller använda.

- Då skall du som tonåring kunna säga nej och hitta på annat att göra eller vara med vänner som inte använder.

Viktigt med annan meningsfull sysselsättning

När Lolan Lindroos träffar de unga på sin mottagning i Psyke-huset i Raseborg kartlägger de tillsammans situationen och försöker sedan rikta in den unga på sådant som är sundare.

I bakgrunden finns ofta ett psykiskt illamående och då reder man tillsammans upp orsakerna till det.

- Om man då får en positiv effekt av en drog är det klart att man väljer den på nytt, säger hon.

På det sättet “marknadsför” drogen sig själv och är man ung kanske man inte märker av de negativa effekterna så fort, men fortsätter brukandet infinner sig problemen, förr eller senare.

Prata prata, prata

Precis som poliserna Lindroos och ungdomsarbetare Wiberg betonar Lolan Lindroos vikten av tidigt ingripande.

- Ju tidigare man kommer in desto bättre resultat blir det. Ofta kan en ung till och med efteråt säga att de inte förstod hur fast de var.

Hon ser också att det är viktigt att de unga har olika vuxna att prata med. Hon säger att det är jättebra att polisen finns på sociala medier.

- Jag skulle säga att det som behövs är att vuxna är intresserade av de här ungdomarna och finns i deras liv.

- En ungdom behöver vuxna som bryr sig och sätter gränser. Ibland är de så vuxna och ibland så unga, humöret varierar och impulskontrollen kan vara ganska dålig.

Föräldrarna är förstås viktigast för barnen, men ibland behövs det en utomstående som kommer in och kommunicerar ifall relationen till vårdnadshavarna blivit inflammerad.

Värdefullt arbete som är svårt att föra statistik på

Både Johanna och Rikard Lindroos betonar betydelsen av det förebyggande arbetet.

- Det är svårare att mäta än till exempel antalet uppklarade brott eller annan statistik, men det märks senare när man ser tillbaka i backspegeln på hur en generation unga mått, säger Johanna Lindroos.

Problem är också alltid lättare att lösa då de ännu inte vuxit sig så stora eller lett till en nedåtgående brottsspiral.

- Vårt mål är inte att utreda personer som tar kontakt för att få hjälp, utan att föra samtal i konstruktiv anda, säger Rikard Lindroos.

Betona samarbetet

En viktig del i både polisens och missbrukarvårdens arbete är att diskutera och upplysa om vilka konsekvenser det kan få på sikt att till exempel köra bil påverkad.

- Unga kan nog ofta känna till brottspåföljder ganska bra, men sedan är det ändå den lilla avgörande detaljen om hur det kan påverka i framtiden som fattas, säger Rikard Lindroos.

Om en ung mister körkortet för att ha kört bil påverkad, kommer hen till Lolan Lindroos för uppföljning.

- Talar man om polisens förebyggande arbete tror jag att det är jätteviktigt att ta tag i de här juridiska och fysiska konsekvenserna av vad som händer om man är påverkad, säger hon.

- Kanske tänker ungdomarna att man kan köra efter att ha rökt cannabis, men de tänker inte på hur länge drogen stannar i kroppen, tillägger Lolan Lindroos