Elever: Gymnasiet har förlorat sin allmänbildande roll
Studerande får prestationsångest eftersom de allt tidigare i gymnasiet måste välja vilken utbildning de måste söka sig till. Har gymnasiet förlorat sin allmänbildande roll och blivit en prepkurs inför blivande studier? Ja, säger eleverna i Svenska Yles livestream.
Gymnasieutbildningens läroplan har förnyats och träder i kraft i augusti i år.
Samtidigt har högskoleantagningen genomgått en reform som trädde i kraft i fjol. Målet med reformen är bland annat att höja medborgarnas utbildningsnivå och göra övergången från studier på andra stadiet till högskolestudier smidigare så att andelen 25–34-åringar som har en högskoleutbildning ska stiga till 50 procent, från nuvarande 41 procent, senast år 2030.
Kurser blir till studiepoäng
En av de stora förändringarna i gymnasiets nya läroplan är övergången till studiepoäng. För tillfället räknar man antalet kurser i gymnasiet. Men från och med i höst kommer de som börjar gymnasiet istället räkna studiepoäng.
Två studiepoäng bildar en modul, som är det nya ordet för kurs. Om man i den nya läroplanen räknar ihop de obligatoriska studierna och de riksomfattande fördjupade studierna i olika ämnen får man totalt ungefär 250 studiepoäng. Utöver detta kommer gymnasierna som nu att erbjuda sina egna tillämpade studier.
För att bli student ska man avlägga minst 150 studiepoäng.
Tanken med högskolornas nya antagningssystem, som trädde i kraft i fjol, var att göra ansökan till högskolor enklare. Studentbetygen skulle få allt större tyngd och inträdesproven skulle få en biroll. Men det visar sig att prestationsångesten istället har ökat bland gymnasieelever, eftersom många upplever att de allt tidigare måste välja vilken utbildning de vill söka in till.
Gymnasiets läroplan utgår från den så kallade timfördelningen mellan olika ämnen. Timfördelningen är ett politiskt beslut. Statsrådet slog fast timfördelningen 2018, men den har i stort sett varit densamma sedan 1993.
Poängsättningen av studentbetygen vid antagningen till universiteten utgår från antalet obligatoriska studier och riksomfattande fördjupade studier i gymnasiets läroplan. Läroplanens timfördelning avspeglas också i yrkeshögskolornas betygsantagning.
"Man lär sig inte för livet - man lär sig för studentskrivningarna"
Gymnasiets nya läroplan strävar efter att gymnasieutbildningen ska bli mer attraktiv som en allmänbildande utbildningsform. Men är gymnasiet fortfarande en allmänbildande skola, och i så fall – kommer statusen bestå efter att den nya läroplanen träder i kraft?
Poängsättningen av studentbetygen när man söker till en högskola baserar sig på gymnasiets läroplan och antalet kurser i olika ämnen. Därför drar lång matematik med nuvarande 13 kurser det längsta strået, medan exempelvis hälsokunskap med tre kurser kommer på sista plats.
- Det känns som att man går i gymnasiet bara för att skriva studentexamen. Allt man lär sig i gymnasiet är till nytta i studentskrivningarna, inte i resten av livet, säger Kaisla Dahlqvist från Karis-Billnäs gymnasium.
Hon får medhåll av Josephine Söderström från Ekenäs gymnasium.
- Det känns nästan som att man direkt borde veta vilket ämne man är intresserad av för att man ska välja sådana kurser och sedan skriva det ämnet i studentskrivningen, säger Josephine Söderström som säger att hon väntat sig att man skulle få mer betänketid då det kommer till vidare studier efter gymnasiet.
Tina Kinnunen som är lärare i filosofi, psykologi och livsåskådning i Kyrkslätt håller till viss del med eleverna. Hon menar ändå att de flesta kurser man går i gymnasiet är obiligatoriska, och på så vis ger det ett ganska heltäckande paket med olika ämnen.
- Men samtidigt om elever börjar välja vissa ämnen enbart med tanke på studentproven och för att maximera sin möjlighet att komma in på en viss studieinriktning så förlorar gymnasiet lite sin allmänbildande roll, säger Tina Kinnunen.
Robert Lindholm som är lärare i lång matematik i Grankulla håller med Kinnunen.
- Det finns många elever som inte vet vad de vill bli när de börjar studera och därför är det bra att de fortfarande får en bred allmänbildning i gymnasiet, säger han.
Så ser eleverna och lärarnas drömläroplaner ut
Vi bad lärarna Tina Kinnunen och Robert Lindholm och eleverna Kaisla Dahlqvist och Josephine Söderström själva bygga upp en drömläroplan där de fick välja hur många studiepoäng gymnasierna borde erbjuda i olika ämnen.
Det här var de ämnen som eleverna tyckte att man borde satsa mest på.
- Vi tog tillfället i akt och gav inte lika mycket plats åt matematiken, säger Kaisla Dahlqvist.
Dessa ämnen ville lärarna satsa mest på.
- Jag tycker att de extra språken borde få mer utrymme i skolan, i den moderna världen borde man lära sig språk, säger Robert Lindholm.
Och såhär ser den riktiga läroplanen ut, dessa ämnen erbjuder alltså gymnasierna mest studiepoäng åt.
Se hur eleverna och lärarna resonerar kring läroplanen här:
Eleverna som deltar i streamen är Kaisla Dahlqvist från Karis-Billnäs gymnasium och Josephine Söderström från Ekenäs gymnasium. Lärarna som deltar är Tina Kinnunen, lärare i filosofi, psykologi och livsåskådning i Kyrkslätt och Robert Lindholm, lärare i lång matematik i Grankulla.
Programledare: Axel Brink & Laura Törnroos.
Artikeln har uppdaterats efter streamen.
' /%3E%3C/svg%3E)
