Riksdagens säkerhetsdirektör hemlighöll att han gav MTV tillgång till riksdagens övervakningsbilder - följderna klarnar

Riksdagens övervakningsbilder är offentliga handlingar som kan ges till medier om det inte uppenbart äventyrar riksdagens säkerhetsarrangemang. Men det finns problematiska drag i säkerhetsdirektörens agerande med bilderna där riksdagsledamot Juha Sipilä angrips av en förbipasserande på öppen gata.

Riksdagen gjorde en intern utredning om hur MTV Uutiset fick tag på övervakningsvideor som visar hur en förbipasserande slår eller knuffar Juha Sipilä på Arkadiagatan utanför riksdagens tillbyggnad Lilla parlamentet.

Säkerhetsdirektören var förhindrad att höras av den interna utredningen och hördes separat två veckor senare. I sin egen utredning lyfte han fram att flera medier, bland dem MTV, har bett om bilderna, och att han själv har beslutat om att ge medierna tillgång till bildmaterialet i enlighet med offentlighetslagen.

Juridisk expertis som Svenska Yle har varit i kontakt med ger säkerhetsdirektören rätt i den här offentlighetsbedömningen (mer om detta längre ner i artikeln). Trots detta framstår Savolas agerande som problematiskt.

Hemlighållande och osanning

Det var till en början oklart varifrån MTV:s bilder härstammade, vilket också var orsaken till att riksdagens talman Anu Vehviläinen (C) bad om en intern utredning av saken.

Inför kanslikommissionens möte bekräftar generalsekreterare Maija-Leena Paavola att problematiken till stor del handlar om att säkerhetsdirektören inte har agerat öppet i hanteringen av ärendet.

– Ja, det är en ganska väsentlig del av det här, hemlighållandet av information.

Säkerhetsdirektören har på basis av utredningarna uppenbarligen inte berättat öppet om sin andel i att MTV kom över bilderna. Men dessutom verkar han ha gett direkt felaktiga uttalanden om saken.

I en intervju för tidningen Demokraatti den 18 januari sade säkerhetsdirektör Savola att de bilder som MTV publicerat ser annorlunda ut än riksdagens egna bilder.

– Det stämde inte, våra experter jämförde bilderna och kunde med 100 procents säkerhet säga, att de (MTV:s bilder) är från våra kameror. Där gav säkerhetsdirektören felaktig information, säger Paavola.

Den utredning som säkerhetsdirektör Savola har gett riksdagen saknar detaljer, som datum och praktiska detaljer kring hur överlämnandet av bilder till olika medier har gått till. Är saken tillräckligt utredd?
– Det är säkerhetsdirektörens egen utredning som vi inte kan påverka utifrån. Men det visar nog förstås på att det kunde ha varit bättre noggrannhet. Men som sagt, det är hans utredning och han svarar för den.

Paavola är besviken på att Savola väntade över en månad med att berätta om sin egen andel och motivera på vilka grunder bilderna lämnades ut. Hon vill inte avslöja något om vilka eventuella påföljder hon kommer att föreslå för kanslikommissionen.

Vi har även nått säkerhetsdirektör Jukka Savola som säger att han har uppmanats att inte uttala sig. Savola uppger att han själv ska vara närvarande och höras på mötet.

Riksdagsledamot Mikko Kärnä (C), som är känd för sin fräna uttalanden, har på Twitter till och med krävt Savolas avgång.

Motstridiga ordval om attacken

Det var den 7 januari som centerns Juha Sipilä angreps då han korsade Arkadiagatan utanför Lilla Parlamentet.

De omtalade bilderna publicerades av MTV den 15 januari, efter att Sipilä och riksdagens säkerhetsdirektör Jukka Savola i flera medier gett delvis motstridiga beskrivningar av händelseförloppet. Sipilä har sagt att han utsattes för knytnävsslag och fick blåmärken, medan Savola talade om en knuff - och dessutom tillbakavisade att det skulle ha lett till blåmärken.

MTV uppgav ingen bildkälla, men bilderna visade sig komma från riksdagens övervakningskameror och de visade händelseförloppet från två bildvinklar.

Riksdagens säkerhetsavdelning hade strax efter angreppet överlämnat videobilder från en kamera till polisen. I utredningen visade det sig att riksdagens säkerhetsdirektör Jukka Savola senare hade bett att få bilder på en minnessticka, och att man då hade identifierat två kameror som visade händelseförloppet.

Utredningen som gjordes av riksdagens interna granskning kunde inte säkerställa bildkällan, men konstaterar att säkerhetsdirektör Savola kan ha haft ett motiv att ge ut bilderna eftersom han i offentligheten hade kritiserats för att förringa attacken på en parlamentariker.

Polisen har utrett angreppet på Sipilä som misshandel och identifierat en person som misstänks för brottet, men åtal har ännu inte väckts.

Myndigheternas övervakningsbilder är offentliga om de inte hotar säkerheten

Riksdagens utredning kom till slutsatsen att sekretessbelagt material kan anses ha läckt ut i offentligheten då MTV Uutiset publicerade bilder från riksdagens kameraövervakningen. Eftersom säkerhetsdirektören inte hade berättat om sitt agerande behandlades frågan som en dataläcka och inte som ett lagligt motiverat överlämnande av uppgifter.

Juridiska experter påpekar ändå att det inte finns någon sekretessgrund enligt vilken bilder från kameraövervakning på offentlig plats i sig skulle vara utgångsmässigt sekretessbelagda.

– Övervakningssekretess gäller endast uppgifter vars offentlighet skulle äventyra övervakningens syfte. Om sådan fara inte finns är övervakningsuppgifter utgångsmässigt offentliga, skriver professor emeritus Olli Mäenpää per e-post till Svenska Yle

Timo Voutilainen, som är professor i offentlig rätt vid Östra Finlands universitet, kommer till liknande slutsats. En möjlig sekretessgrund i fallet med bilderna på Sipilä kunde vara att bilderna i stort avslöjar kamerans placering, men då förutsätts att det kan orsaka skada för säkerhetsarrangemangen.

Eftersom sekretessbestämmelser ska tolkas snävt talar det för att de här övervakningsbilderna är offentliga, uppger Voutilainen.

Efter att MTV Uutiset hade publicerat bilderna bedömde riksdagens dataskyddsansvarige Mikko Virtanen i hastig ordning på liknande grunder att övervakningsbilderna är offentliga, varpå också övriga medier fick tillgång till bilderna.

Virtanen påminde då också om att de som begär uppgifter ska behandlas likvärdigt.

Uppdaterat 5.3.2021 kl 11: Riksdagens kanslikommission fattade inget beslut torsdag 4.3. Behandlingen fortsätter på följande möte, sannolikt 11.3. Tidsformuleringar i texten ändrade.