“Jag vill vara ute och leva mitt bästa liv” – Svenska Yle for på barrunda i Helsingfors innan barerna stänger
Efter att ha vädjat till finländarna att de ska stanna hemma tar regeringen nu på sig hårdhandskarna och stänger restauranger och barer. Men innan det är förbjudet, finns det alltid de som väljer att festa. Vi gav oss ut i nattlivet för att ta pulsen innan allt stänger, och för att prata med dem som trotsar rekommendationerna.
Är det säkert att fara ut på en barrunda? Den frågan ställer jag mig, medan jag försöker fästa min mikrofon i en selfiepinne med ett gummiband.
En cykeltur och några munskydd senare står jag framför bar Buenos Aires i Kampen.
Det känns som rätt ställe om jag vill känna av coronastämningen – den här baren ägs nämligen av samma människor som förr hade baren Corona, lite längre upp för Eriksgatan.
På de flesta andra barerna i centrum var det rätt tomt då jag körde förbi, och så är även fallet här. Jag ser tre kunder inne i baren, och två kvinnor som röker vid dörren.
Rökarna är mitt byte, eftersom jag måste ha lov av krogpersonalen för att intervjua nån inne i baren, något jag redan blivit nekad en gång i kväll.
Dessutom är det säkrare att intervjua folk utomhus.
Det visar sig att den ena rökaren jobbar i baren. Hon bjuder in mig. Jag kollar att säkerhetsavstånden faktiskt verkar vara på sin plats, spänner mitt munskydd och stiger försiktigt in.
Vid ett bord vid fönstret sitter ett ungt par, med varsitt ölglas framför sig. Kvinnan säger att hon varken vill bli intervjuad eller fotograferad. Mannen presenterar sig som Oskar.
– Vi har varit på dejt. Vi var först ute på promenad, men ville komma in nånstans och sitta när det blev kallt. Det känns kanske lite obekvämt att genast bjuda hem nån, det här är ett mer neutralt ställe.
Oskar säger att han senast varit ute på bar i somras.
– Att stänga barerna är rätt beslut.
I bar Buenos Aires är det långa avstånd mellan borden. Oskar säger att han och kvinnan valt baren där det fanns minst folk.
– Man kan sitta här med relativt gott samvete.
Tomt i plånboken och daglig smittorisk
Bakom disken står Minna Maskulin, som tidigare bjöd in mig.
Hon säger att hon jobbat ensam i baren de senaste fem månaderna. I kväll är hon på gott humör.
– Det har varit helt bra med kunder den här veckan. I dag är det lite lugnare men i morgon är det helg. Vi har beslutat att stänga baren på måndag, vi håller på och förbereder det som bäst.
För Minna betyder det permittering för i alla fall tre veckor.
– Men tanke på coronaläget är det ett bra beslut, speciellt om barerna kanske kan öppna efter stängningen. Folk håller avstånd och visar respekt. Men en bar är ett litet utrymme, visst finns det en risk att bli smittad.
Bakom disken känner sig Minna säker, men om det är mycket folk känns det som att smittorisken är stor då man går runt i salen och plockar disk, säger hon, och medger att hon varit rädd för att bli smittad.
Ekonomiskt har det ändå varit kärvt.
– Öppethållningstiderna är annorlunda, vilket påverkar kvälls-, natt- och helgtillägg, säger Minna.
"Varför får skeppsvarven hålla öppet?"
Vid ett bord i bakre ändan av baren sitter en kvinna och jobbar med ett manuskript. Hon presenterar sig som Veera.
– Att skriva är mitt yrke. Det är liksom en del av processen att komma ut bland folk och observera det sociala umgänget.
Hon säger att hon varit väldigt sparsamt ute nu under coronatiden.
– I början stannade jag hemma, och drack under den tiden inte en droppe. Nu tänkte jag att jag far ut på ett sista glas vin, då det ännu finns en möjlighet till det.
Hon ger ändå regeringen sitt tack för att de stänger barerna.
– På ett sätt kommer beslutet i rätt tid, då det är lite ljusare och man har lite hopp. Det skulle ha varit bedrövligt om allt stängts ner när det var som mörkast.
Coronatiden har inte varit lätt, varken för henne eller teaterbranschen. För några veckor sedan vädjade kulturbranschen till regeringen för att få hålla öppet.
Även Veera tycker att kulturbranschen behandlats orättvist.
– Vi gjorde allt vi kunde för att få hålla öppet, men sen tvingades vi ändå stänga. Det känns konstigt att till exempel industri såsom skeppsvarv får fortsätta verka helt hur som helst.
"Jag vill vara ute och leva mitt bästa liv"
Ett reportage från Helsingfors nattliv är inte komplett utan ett besök till Vasagatan i Berghäll, tänker jag och sneglar på klockan.
Barerna i Helsingfors får nu hålla öppet till klockan 23, men efter klockan 22 får man inte längre köpa alkohol. Det är om tjugo minuter. Jag sätter i en högre växel och cyklar iväg.
På Vasagatan råder en annan stämning än i Kampen. Trots att själva gatan är ganska tom, sannolikt på grund av att det är ganska kallt den här kvällen, är barerna fulla. Så fulla har jag inte sett dem under coronan.
Jag bestämmer mig för att inte ta några onödiga risker, och siktar in mig på rökarna igen. Efter några försök får jag napp. Tre unga i tjugoårsåldern svarar entusiastiskt när jag frågar om jag kan intervjua dem.
– Jag är på gott humör, jag brukar ofta komma hit efter en lång jobbvecka för att dricka några stop kall öl. Jag kom hit för att träffa mina kompisar, och stötte dessutom på min granne Emil! säger Johanna.
– Stämningen är bra! Jag är här och träffar kompisar. Jag vill vara ute och leva mitt bästa liv, berättar Emil.
Med dem är Anastasia. Hon är en rysk utbytesstuderande, och hon är också på gott humör. Hennes utbyte har varit ganska annorlunda, säger hon.
– Det har varit ett annorlunda utbyte. Jag har kunnat fokusera mera på mina studier, samtidigt som jag haft svårare att bekanta mig med den finska kulturen och träffa andra människor.
"Jag har haft corona två gånger"
När jag frågar gänget vad de tycker om att restaurangerna sannolikt stänger nästa vecka säger de att det är ett bra beslut.
– Vi måste tänka på allmännyttan, inte individernas intressen. Jag tycker det har varit konstigt att museum och annan kultur varit stängda medan barerna fått hålla öppet. Förhoppningsvis kan allt öppna igen om tre veckor, säger Anastasia.
– Jag är ledsen för de som jobbar i barerna, de kommer att få det kärvt. Jag och mina kompisar hittar andra ställen att dricka på, säkert hemma hos nån, säger Johanna.
– Vi unga kommer att supa, bara nån annanstans! säger Emil.
Är ni oroliga för att bli smittade?
– Jag är en frisk ung man, jag är inte orolig för min egen hälsa. Men om jag varit ute på bar undviker jag en tid att träffa folk som hör till riskgrupper. Jag tycker jag har rätt och leva ut min ungdom, så länge jag inte sätter dem som hör till riskgrupper i fara, säger Emil.
– Lite orolig är jag, men jag har varit tre gånger på test och resultatet har varit negativt alla gånger. Jag jobbar i köpcentret Itis i Östra centrum. Där är det nu munskyddstvång, det känns ändå tryggande på något sätt, säger Johanna.
– Jag har haft corona två gånger, men visst är jag orolig. Det är svårt att säga hur den här sjukdomen påverkar en, vilka följdsjukdomar man får, säger Anastasia.
Se även vårt videoreportage från Vasagatan från i december i fjol:
